| 1. |
- Alström, Per, et al.
(författare)
-
Discovery of a relict lineage and monotypic family of passerine birds.
- 2014
-
Ingår i: Biology Letters. - : The Royal Society. - 1744-9561 .- 1744-957X. ; 10:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Analysis of one of the most comprehensive datasets to date of the largest passerine bird clade, Passerida, identified 10 primary well-supported lineages corresponding to Sylvioidea, Muscicapoidea, Certhioidea, Passeroidea, the ‘bombycillids’ (here proposed to be recognized as Bombycilloidea), Paridae/Remizidae (proposed to be recognized as Paroidea), Stenostiridae, Hyliotidae, Regulidae (proposed to be recognized as Reguloidea) and spotted wren-babbler Spelaeornis formosus. The latter was found on a single branch in a strongly supported clade with Muscicapoidea, Certhioidea and Bombycilloidea, although the relationships among these were unresolved. We conclude that the spotted wren-babbler represents a relict basal lineage within Passerida with no close extant relatives, and we support the already used name Elachura formosa and propose the new family name Elachuridae for this single species.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alström, Per, et al.
(författare)
-
Non-monophyly and intricate morphological evolution within the avian family Cettiidae revealed by multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset.
- 2011
-
Ingår i: BMC Evolutionary Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2148. ; 11, s. 352-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The avian family Cettiidae, including the genera Cettia, Urosphena, Tesia, Abroscopus and Tickellia and Orthotomus cucullatus, has recently been proposed based on analysis of a small number of loci and species. The close relationship of most of these taxa was unexpected, and called for a comprehensive study based on multiple loci and dense taxon sampling. In the present study, we infer the relationships of all except one of the species in this family using one mitochondrial and three nuclear loci. We use traditional gene tree methods (Bayesian inference, maximum likelihood bootstrapping, parsimony bootstrapping), as well as a recently developed Bayesian species tree approach (*BEAST) that accounts for lineage sorting processes that might produce discordance between gene trees. We also analyse mitochondrial DNA for a larger sample, comprising multiple individuals and a large number of subspecies of polytypic species.RESULTS: There are many topological incongruences among the single-locus trees, although none of these is strongly supported. The multi-locus tree inferred using concatenated sequences and the species tree agree well with each other, and are overall well resolved and well supported by the data. The main discrepancy between these trees concerns the most basal split. Both methods infer the genus Cettia to be highly non-monophyletic, as it is scattered across the entire family tree. Deep intraspecific divergences are revealed, and one or two species and one subspecies are inferred to be non-monophyletic (differences between methods).CONCLUSIONS: The molecular phylogeny presented here is strongly inconsistent with the traditional, morphology-based classification. The remarkably high degree of non-monophyly in the genus Cettia is likely to be one of the most extraordinary examples of misconceived relationships in an avian genus. The phylogeny suggests instances of parallel evolution, as well as highly unequal rates of morphological divergence in different lineages. This complex morphological evolution apparently misled earlier taxonomists. These results underscore the well-known but still often neglected problem of basing classifications on overall morphological similarity. Based on the molecular data, a revised taxonomy is proposed. Although the traditional and species tree methods inferred much the same tree in the present study, the assumption by species tree methods that all species are monophyletic is a limitation in these methods, as some currently recognized species might have more complex histories.
|
|
| 4. |
- Apoznanski, G., et al.
(författare)
-
Trophic relationship between Salix flowers, Orthosia moths and the western barbastelle
- 2023
-
Ingår i: Scientific Reports. - 2045-2322. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present the results of a study which describes the relationship between the western barbastelle Barbastella barbastellus a highly specialised moth predator, and its prey-moths of the genus Orthosia, another selective animal known to converge around a dominant producer of pollen and nectar in early spring-willow trees Salix sp. In order to describe this trophic relationship, we conducted acoustic recordings at five paired sites (willow/control tree) in proximity to known barbastelle hibernation sites (Natura 2000: PLH080003 and PLH200014) beginning in mid-March 2022 after the first willow blossom sighting. Our study confirms a relationship between willow trees and barbastelles during early spring, as their activity around them was significantly higher than control sites. We also explore the activity of barbastelles over time, finding that activity levels around willows significantly decrease from the night of the first recorded bat, while the abundance of non-moth specialist bats remains consistent. Short-time importance (directly after hibernation) of willows for a moth specialist bat is probably due to other species blossom, attracting alternative prey, and in consequence-the bat. This newly described relationship should influence current conservation measures aimed at barbastelles.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cai, Tianlong, et al.
(författare)
-
Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babblers (Aves: Passeriformes)
- 2019
-
Ingår i: Molecular Phylogenetics and Evolution. - : Elsevier BV. - 1055-7903 .- 1095-9513. ; 130, s. 346-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The babblers are a diverse group of passerine birds comprising 452 species. The group was long regarded as a "scrap basket" in taxonomic classification schemes. Although several studies have assessed the phylogenetic relationships for subsets of babblers during the past two decades, a comprehensive phylogeny of this group has been lacking. In this study, we used five mitochondrial and seven nuclear loci to generate a dated phylogeny for babblers. This phylogeny includes 402 species (ca. 89% of the overall clade) from 75 genera (97%) and all five currently recognized families, providing a robust basis for taxonomic revision. Our phylogeny supports seven major clades and reveals several non-monophyletic genera. Divergence time estimates indicate that the seven major clades diverged around the same time (18-20 million years ago, Ma) in the early Miocene. We use the phylogeny in a consistent way to propose a new taxonomy, with seven families and 64 genera of babblers, and a new linear sequence of names.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gelang, Magnus, et al.
(författare)
-
Ancestral ranges concealed by local extinctions: the historical biogeography of the African and Asian Turdoides babblers and allies (Aves: Passeriformes)
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim To infer the historical biogeography of the genus Turdoides and allies, and to investigate the impact of the geological history of the Arabian Peninsula on the biogeographic interactions between Africa and Asia. Location Terrestrial Africa and Asia, with focus on the Middle East. Methods A five-loci molecular phylogeny was estimated by Bayesian inference and by maximum likelihood. Divergence times were approximated by Bayesian inference under a relaxed clock model, and non-parametrically by asmoothing algorithm between sister paths (PATHD8). Historical biogeography was reconstructed by maximum likelihood approach under the DEC-model, and by the parsimony-based Bayes-DIVA on the trees sampled from the target distribution from the Bayesian inference of the phylogeny. Results The clade comprising Turdoides and its close relatives originated in the end of the Miocene, and initially the Middle East region played an important role. The clade radiated into two subclades, one mainly distributed in Africa, and one distributed in southern Asia, the Middle East and northern and eastern Africa. Main conclusions We propose that local extinctions may have played a key role, in combination with dispersals and vicariance, in forming the present distribution pattern of the study group. The Middle East has been an important and dynamic area for the early evolution of the investigated babblers. Further, we conclude that constraints on biogeographical inference have stronger impact on the analysis than does the biogeographical model implied in the analysis.
|
|
| 9. |
- Gelang, Magnus, 1974-
(författare)
-
Babblers, Biogeography and Bayesian Reasoning
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, I try to proceed one step further towards an understanding of the biogeographic processes forming the distribution patterns of organisms that we see today. Babblers and warblers are diverse groups of passerines that are phylogenetically intermixed with other groups in the superfamily Sylvioidea. First, the gross phylogeny of the babblers and associated groups was estimated. Five major lineages of a well-supported monophyletic babbler radiation were recovered, and we proposed a new classification at family and subfamily level. Further, the genus Pnoepyga was excluded from Timaliidae, and we proposed the new family Pnoepygidae fam. nov. Second, the systematic position was investigated for the Albertine Rift taxon Hemitesia neumanni, which was found to be nested within the almost entirely Asian family Cettidae, and possible biogeographical scenarios were discussed. We concluded that the most plausible explanation involved late Miocene vicariance in combination with local extinctions. Third, the historical biogeography of a Leiothrichinae subclade, the Turdoides babblers and allies, was inferred. We concluded that the Middle East region probably played an important role in the early history of this clade, followed by local extinctions in this region. Fourth, a Bayesian method to reconstruct the historical biogeography under an event-based model was proposed, where the total biogeographic histories are sampled from its posterior probability distribution using Markov chains. In conclusion, I believe that, especially with more sophisticated methods available, we will see an increasing number of studies inferring biogeographic histories that lead to distribution patterns built up by a combination of dispersals and vicariance, but where these distributions have been extensively reshaped, or litterally demolished, by local extinctions. Therefore, my answer to the frequently asked question dispersal or vicariance? is both, but not the least: extinctions.
|
|
| 10. |
- Gelang, Magnus, et al.
(författare)
-
Bayesian inference of total biogeographic history under an event-based model
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We propose a Bayesian approach to infer the historical biogeography under an event-based model, where the total biogeographic histories are sampled from its posterior probability distribution using Metropolis-coupled Markov chain Monte Carlo. Total histories are stochastically mapped on a phylogeny followed by invoking a biogeographical model, which defines the biogeographical events dispersal, vicariance, persistence and extinction. A hypothetic order of probabilities for these events to happen is applied in the priors of the analysis, where a stick-breaking process is used to pick variables from a flat Dirichlet distribution. In comparison to the two most commonly used methods, the proposed method delivers relatively similar reconstructions, albeit with some differences such as favouring extinctions more. These differences are linked to either the treatment of total histories, or to the fundamental statistical differences of the three approaches. In conculsion, this method favours extinctions more than the compared methods, but the main difference is more complex and is instead linked to the treatment of total histories.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Gelang, Magnus, et al.
(författare)
-
Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification
- 2009
-
Ingår i: Zoologica Scripta. - : Wiley. - 0300-3256 .- 1463-6409. ; 38:3, s. 225-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Babblers, family Timaliidae, have long been subject to debate on systematic position, family limits and internal taxonomy. In this study, we use five molecular regions to estimate the relationships among a large proportion of genera traditionally placed in Timaliidae. We find good support for five main clades within this radiation, and propose a new classification, dividing the babblers into the families Sylviidae and Timaliidae. Within the latter family, four subfamilies are recognized: Zosteropinae, Timaliinae, Pellorneinae and Leiothrichinae. Several taxa, previously not studied with molecular data, are phylogenetically placed within Sylviidae or Timaliidae. This is, however, not the case for the genus Pnoepyga, for which we propose the family name Pnoepygidae fam. n.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Irestedt, Martin, et al.
(författare)
-
Neumann’s Warbler Hemitesia neumanni (Sylvioidea) : the sole African member of a Palaeotropic Miocene avifauna
- 2011
-
Ingår i: Ibis. - 0019-1019 .- 1474-919X. ; 153:1, s. 78-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present molecular evidence that Neumann’s Warbler Hemitesia neumanni is deeply nested within the Cettiidae. The species’ distribution in the Albertine Rift of East Africa is intriguing, as the family Cettiidae is principally an Asian radiation. This disjunct distribution could be a result of colonization of Africa by long-distance dispersal, or the Cettiidae may at some point in the past have had a much larger geographical distribution that also covered parts of Africa.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(författare)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
| 18. |
- Olsson, Urban, 1954, et al.
(författare)
-
Phylogeography of Indonesian and Sino-Himalayan region bush warblers (Cettia, Aves)
- 2006
-
Ingår i: Molecular Phylogenetics and Evolution. - : Elsevier BV. - 1055-7903 .- 1095-9513. ; 41:3, s. 556-565
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present a hypothesis for the phylogeny and phylogeography of a group of bush warblers in the genus Cettia, based on parts of the mitochondrial Cytochrome b gene and the nuclear myoglobin intron II (in all similar to 1.7 kb). Ancestral areas were reconstructed by dispersal-vicariance analysis and constrained Bayesian inference. The results suggest that the insular taxa in the Cettia vulcania group are most closely related to Cettia flavolivacea, and originated from a dispersal by an ancestral population in the Himalayas towards the south, to the Sunda region. From this population, a second dispersal along a different route colonized China and northern Vietnam. Hence, the Chinese taxon intricata and Vietnamese oblita, currently allocated to C. flavoliuacea, are more closely related to the vulcania group than to the other taxa in the flavolivacea group, and we propose that they be treated as conspecific with C vulcania, restricting C. flavolivacea to Myanmar and the Himalayas.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Ruist, Elin, et al.
(författare)
-
Kväve och fosfor i kustmynnande vattendrag : Utvärdering av halter och transporter i Västra Götalands län 1988-2014
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsalter i små kustmynnande vattendrag "Bohusbäckar" är ett delprogram i Läns- styrelsen i Västra Götalands läns regionala miljöövervakningsprogram som, pågått sedan 1988. Denna utvärdering av resultaten till och med år 2014 visar bl.a. att: Fosforhalterna har minskat signifikant i nästan alla vattendrag under hela provtagningsperioden. En analys av tre nioårsperioder visar att minskningen av fosfor var större i början av mätperioden och i södra Bohuslän har halterna och transporterna vänt uppåt i några avrinningsområden, tydligast för transporterna där ökad nederbörd troligtvis är orsaken. Kvävet har ökat i de flesta vattendragen från mätningarnas början till 2005. Ökningen märks för både transporter och halter men det är fler vattendrag som visar på signifikant ökande halter. Främst i norra Bohuslän ökade kvävet i början av mätperioden men har därefter minskat från perioden 1997-2005 till 2006-2014. I södra delen av området är den senare utvecklingen mer blandad. För de vattendrag som mynnar i fjordarna kring Orust och Tjörn, 8-fjordarom- rådet, har en fördjupad utvärdering av resultaten genomförts som bl.a. visar på: Extremt höga halter av fosfor (400 μ/l till 1000 μ/l) har förekommit re- gelbundet i drygt hälften av vattendragen men uppträder inte längre sedan sju år tillbaka. Denna förändring kan delvis förklara de minskande tren- derna för fosfor. Kvävehalterna ökar och trendanalyser per säsong antyder att det framför allt är under sommaren som halterna ökar. Extremt höga kvävehalter på över 5000 μ/l började uppträda först 1998 och har därefter fortsatt så några gånger varje år, framförallt under sommar och höst). Främst förekommer de i Vallby å, Kungälvs kommun, men även i Gunnebybäcken på Tjörn. Enstaka tillfällen har förekommit även i Holma å, Uddevalla kommun, och Säby å på Orust. Fosfor- och kvävehalterna varierar med säsongerna och är som högst på sommaren. Detta resultat tyder på att punktkällor, tex enskilda avlopp, har stor betydelse för halterna sommartid. Totalfosforhalterna har generellt minskat mindre på sommaren än på hös- ten och vintern. På sommaren uppvisar kvävehalterna signifikant ökande trender i nära en tredjedel av de undersökta vattendragen. Resultaten i denna rapport redovisas samlat för hela kuststräckan och för 8-fjordar- området, men även varje vattendrags resultat redovisas med de lokala förutsätt-ningar som finns beträffande trender, markanvändning och källfördelning. I det kommande åtgärdsarbetet kan därför denna utvärdering vara ett viktigt underlag på såväl lokal, regional som nationell nivå.
|
|
