| 1. |
- Bergström, Lena, et al.
(author)
-
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv : En syntesrapport om kunskapsläget 2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.Utveckling av kunskapsläget När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.Kumulativa effekterFör att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hasselström, Linus, et al.
(author)
-
Kartläggning av Blekingekustens ekosystemtjänster
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Begreppet ekosystemtjänster syftar till att visa de länkar som finns mellan ekosystemen och oss människor. För Blekingekusten finns ett behov av att identifiera och kartlägga ekosystemtjänster för att bygga upp ett långsiktigt arbete med målsättning att skydda, stärka och nyetablera ekosystemtjänster. Arbetet kräver att många olika aktörer är delaktiga och att avvägningar kan göras mellan olika samhällsintressen, däribland ekosystemtjänsternas värde.Denna rapport syftar till att översiktligt identifiera, kartlägga och värdera ekosystemtjänster längs Blekingekusten, beskriva rådande hotbild och att föreslå åtgärder för att möta hotbilden samt säkerställa, stärka och nyetablera ekosystemtjänster. Vidare syftar rapporten till att ta fram underlag som visar var vi står idag kunskapsmässigt och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas för det fortsatta arbetet. Rapporten är därmed bred snarare än djup och bör betraktas som en plattform för fortsatt arbete.Klimatförändringar, exploatering och för stora utsläpp av näringsämnen är tre huvudsakliga hot mot ekosystemtjänster som tillsammans också påverkar den biologiska mångfalden förutom leverans av ekosystemtjänster. Vidare är t.ex. miljögifter och tillgången på dricksvatten två ytterligare problemområden. De flesta av dessa drivkrafter påverkar ekosystemtjänster på ett övergripande sätt – det är ofta inte en enskild ekosystemtjänst som påverkas, utan ett komplext nätverk av effekter som samspelar. Det här innebär att förvaltningen behöver ha en helhetssyn och beakta en mängd belastningar som både kan samverka och enskilt har en påverkan på ekosystemen. Analys av ekosystemtjänster innebär att det går att se en kedja av händelser där det ena leder till det andra, vilket i slutänden ger oss människor en nytta som har ett värde. Många av de belastningar som hotar blekingekustens ekosystemtjänster påverkar människors nytta indirekt, t.ex. genom att livsmiljöer för olika arter försämras eller försvinner.Förutsättningarna för kartering av ekosystemtjänster till havs och på land i Blekinge skiljer sig åt, främst med avseende på dataunderlag. Den marina miljön är generellt mindre studerad än miljön på land, men för Blekinge finns marina kartunderlag från tidigare projekt som låter sig användas för ekosystemtjänstanalys, medan motsvarande underlag inte finns tillgängligt för terrestra miljöer i Blekinge. Kartläggningen av ekosystemtjänster på land har baserats på marktäckedata samt en bedömning av olika marktypers bidrag till ekosystemtjänsterna genom en workshop som hölls inom ramarna för projektet med experter från förvaltning och näringsliv i Blekinge, och av rapportförfattarna. Lövskog och annan skog, urbana grönområden och strandnära betesmark gavs högst ekosystemtjänstvärden i bedömningen. Det kan också konstateras att områdena kring bl.a. Karlskrona är särskilt betydelsefulla för kulturella ekosystemtjänster. Kartläggningen av ekosystemstjänster till havs baseras på tidigare bedömningar (Fyhr och Hertzman 2016, Hogfors et al. 2017) av naturvärdens bidrag till direkta ekosystemtjänster. Grunda områden som är lämpliga för fiskrekrytering och kusthäckande fågel gavs högst poäng. I Blekinge hör dessa områden också till de mer tätbefolkade, vilket kan utgöra ett hot mot ekosystemtjänsterna.Syftet med värdering av ekosystemtjänster är att synliggöra och ge en förståelse för människans påverkan på och beroende av fungerande och friska ekosystem. Ekonomisk värdering innebär alltså att ekosystemtjänster värderas utifrån den nytta de ger människor (så kallad samhällsnytta). Ekonomiska värden behöver inte uttryckas i kronor (monetär värdering) utan kan även uttryckas i ord (kvalitativ värdering), med hjälp av poängskala (semi-kvantitativ värdering), eller genomnågon fysisk enhet, ex. antal besök i ett rekreationsområde (kvantitativ värdering). Det handlar mer om att förstå storleksordningar på värden, och att få in detta i beslut i slutänden, än att ta fram exakta belopp i kronor. På så sätt är värdering ett kommunikativt verktyg. Det är dock viktigt att ta hänsyn till den osäkerhet som kan finnas i värderingarna när beslut ska fattas. Vidare finns även andra perspektiv än t.ex. en avvägning mellan kostnad och nytta i det praktiska beslutsfattandet. Exempel på ekonomiska värden som genereras av Blekingekustens ekosystemtjänster är följande:• Samhällsekonomiskt värde av fritidsfisket längs Blekingekusten skattas till 4,2 miljoner kronor per år). Fiske i inlandet (t.ex. Mörrumsån) är inte inräknat i detta.• Värdet av god vattenkvalitet har skattats till 14–88 miljoner kronor per år.• Resekostnader till Blekinges lövskogar uppskattas till 195 miljoner kronor per år.Prioriteringen av vilka ekosystemtjänster som behöver säkerställas, stärkas och nyetableras har baserats dels på hur värdefulla de är och dels på hur hotade de är. Ett återkommande hot mot många ekosystemtjänster är exploatering, vilket det också finns stora möjligheter att påverka lokalt/regionalt.Åtgärder som behövs för att säkerställa, stärka och nyetablera ekosystemtjänster är ett komplext pussel och Blekinge län och dess kommuner har inte ensam rådighet över alla. Följande åtgärdsrekommendationer är baserade på aspekter som Blekinge kan råda över själva:1. Integrera påverkan på ekosystemtjänster i översikts- och detaljplanering.2. Ställ krav på ekologisk kompensation vid exploatering för att styra till undvikande och minimerande av skada.3. Undvik exploatering som påverkar känsliga fiskreproduktionsområden.4. Skapa ”grön infrastruktur för lokal klimatreglering” och ta hänsyn till detta vid fortsatt exploatering.5. Undvik exploatering på strategiska platser för pollinerande insekter.6. Kartlägg och ta hänsyn till rekreationsvärden i människors närmiljöer.7. Fortsätt att stödja bete alternativt överväg alternativa skötselmetoder.8. Gör fortsatta hårda satsningar på att minska övergödningen.9. Undvik miljöskulder med förorenat grundvatten eftersom dessa resurser kan bli värdefulla i framtiden.10. Arbeta med dagvattendammar och våtmarker för att skapa motståndskraft vid översvämningar och torka.11. Förbättra hydrologiska förhållanden i vattendragen för att förbättra fiskrekrytering, vattentillgång och biologisk mångfald.12. Förbättra tillgängligheten till skärgårdsmiljöerna.13. Fortsätt skapa förutsättningar för hållbart uttag av fisk.14. Ta fram en kommunikationsplan för ekosystemtjänster.
|
|
| 4. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(author)
-
MOSAIC – A tool for ecosystem based spatial management of marine conservation values : Version 1
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att främja ekosystembaserad marin förvaltning bör olika förvaltningsområden integreras. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen kan verka för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Avsikten är att ge en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika former av rumslig förvaltning som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs/kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet). Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och funktionellt angreppsätt vid rumslig naturvård. Avsikten är att ge en struktur som så förutsättningslöst som möjligt inkluderar en mängd olika biotiska ekosystemkomponenter vid bedömning och identifiering av värdefulla områden. Med sin högre mångfald kan verktyget ge stöd vid bedömningar och prioriteringar inom förvaltningsprocesser som bygger på ett fåtal och grövre ekosystemkomponenter framtagna för större regioner. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv.Syftet med den här rapporten är att ge en ingående beskrivning av Mosaic, teorin bakom, de avvägningar och diskussioner som har hållits samt vad verktyget kan användas till. För att få en praktisk manual vid användning av verktygets genomförandedel behöver denna rapport inte läsas utan vi hänvisar till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:14 Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv – användarmanual för Mosaic, version 1.Mosaic är uppdelat i två delar (figur 1) varav en del är förberedande och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten, medan genomförandedel samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen ska bästa tillgängliga kunskap samlas in och syntetiseras av experter för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar (dessa ska därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel). Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen inte på rumslig variation utan istället på allmänna mönster. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap. I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Fokus för bedömningarna och analyserna i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation genom platsspecifika detaljkunskaper och fördjupade landskapsanalyser om var naturvärden troligen ansamlas, var viktiga spridningsvägar går, var livskraftiga platser troligen finns och vilka av dessa platser utgör ett ekologiskt representativt nätverk. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter är mindre utsatta för negativ påverkan. Det är svårt att över tid följa förändring av platsspecifika detaljer på en mängd lokaler eftersom det ofta är resurskrävande med fältinventeringar. Mer generella förändringar fångas dock upp genom att genomförandedelen inkluderar bedömningar som regelbundet uppdateras i den förberedande delen. För att kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för förvaltningsåtgärder (till exempel genom skydd, fysisk planering eller restaurering) behöver ett område jämföras med övriga områden, från regional till lokal skala. Platsspecifika detaljkunskaper behövs i kombination med övergripande kunskap om landskapet.Mosaic fokuserar på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det de biotiska ekosystemkomponenterna vi vill försäkra är representerade i områden som prioriteras för rumslig förvaltning. Vidare utgår verktyget från internationellt vedertagna kriterier satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity; CBD; 2008). Kriterierna har införlivats i verktygets olika delar och steg för att nå uppsatta mål och skapa en praktisk arbetsordning. Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla pusselbitar (ramar) har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.
|
|
| 5. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(author)
-
Mosaic – verktyg för ekosystembaserad rumslig förvaltning av marina naturvärden : Version 1
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att främja ekosystembaserad marin förvaltning bör olika förvaltningsområden integreras. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen kan verka för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Avsikten är att ge en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika former av rumslig förvaltning som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs/kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet). Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och funktionellt angreppsätt vid rumslig naturvård. Avsikten är att ge en struktur som så förutsättningslöst som möjligt inkluderar en mängd olika biotiska ekosystemkomponenter vid bedömning och identifiering av värdefulla områden. Med sin högre mångfald kan verktyget ge stöd vid bedömningar och prioriteringar inom förvaltningsprocesser som bygger på ett fåtal och grövre ekosystemkomponenter framtagna för större regioner. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv.Syftet med den här rapporten är att ge en ingående beskrivning av Mosaic, teorin bakom, de avvägningar och diskussioner som har hållits samt vad verktyget kan användas till. För att få en praktisk manual vid användning av verktygets genomförandedel behöver denna rapport inte läsas utan vi hänvisar till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:14 Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv – användarmanual för Mosaic, version 1.Mosaic är uppdelat i två delar (figur 1) varav en del är förberedande och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten, medan genomförandedel samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen ska bästa tillgängliga kunskap samlas in och syntetiseras av experter för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar (dessa ska därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel). Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen inte på rumslig variation utan istället på allmänna mönster. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap. I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Fokus för bedömningarna och analyserna i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation genom platsspecifika detaljkunskaper och fördjupade landskapsanalyser om var naturvärden troligen ansamlas, var viktiga spridningsvägar går, var livskraftiga platser troligen finns och vilka av dessa platser utgör ett ekologiskt representativt nätverk. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter är mindre utsatta för negativ påverkan. Det är svårt att över tid följa förändring av platsspecifika detaljer på en mängd lokaler eftersom det ofta är resurskrävande med fältinventeringar. Mer generella förändringar fångas dock upp genom att genomförandedelen inkluderar bedömningar som regelbundet uppdateras i den förberedande delen. För att kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för förvaltningsåtgärder (till exempel genom skydd, fysisk planering eller restaurering) behöver ett område jämföras med övriga områden, från regional till lokal skala. Platsspecifika detaljkunskaper behövs i kombination med övergripande kunskap om landskapet.Mosaic fokuserar på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det de biotiska ekosystemkomponenterna vi vill försäkra är representerade i områden som prioriteras för rumslig förvaltning. Vidare utgår verktyget från internationellt vedertagna kriterier satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity; CBD; 2008). Kriterierna har införlivats i verktygets olika delar och steg för att nå uppsatta mål och skapa en praktisk arbetsordning. Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla pusselbitar (ramar) har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.
|
|
| 6. |
- Kautsky, Hans, et al.
(author)
-
Improvement of Baltic Sea coastal ecosystems indicated by increased distribution of Fucus vesiculosus L. since 1984
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Although there are several reports of continued eutrophication in the open Baltic Sea, we found increased distribution and depth penetration of Fucus vesiculosus in the coastal, phytobenthic system, indicating recovery. After a decline in depth penetration of Fucus in the Åland Sea by 3 m, from a maximum of 11.5 m in the 1940s to 8.5 m in 1984, the Fucus plants had again increased their depth distribution in 1992 and 1996, and in 2006 being back to the depths of the 1940s. Also, in the Askö area, data from the national monitoring programme show an increase of the Fucus maximum depth by 1 m between 1993 and 2009. We used Generalized Additive Models (GAM) to predict the change in percent cover of Fucus in the Askö area from 1993 to 2009. The largest change in Fucus coverage was predicted to occur in the inner parts of the archipelago, decreasing further out, thus being related to reductions in nutrient inputs from land sources. The field data however, showed the largest changes in the middle part since coverage and depth penetration of Fucus in the inner parts are limited by the quick change with depth from hard to soft substrates. In the Askö area the results in the inner archipelago could be linked to an increase in the spring Secchi depth since the beginning of the 1990s. The Secchi depth change was in accordance with the trends of decreasing spring primary production and chlorophyll-a concentration. As the most pronounced change in Secchi depth during the time period was a decrease in July and August, the summer conditions seem to have little influence on the depth distribution of Fucus.
|
|
| 7. |
- Kotta, Jonne, et al.
(author)
-
Cleaning up seas using blue growth initiatives: Mussel farming for eutrophication control in the Baltic Sea
- 2020
-
In: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 709
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- © 2019 The Authors Eutrophication is a serious threat to aquatic ecosystems globally with pronounced negative effects in the Baltic and other semi-enclosed estuaries and regional seas, where algal growth associated with excess nutrients causes widespread oxygen free “dead zones” and other threats to sustainability. Decades of policy initiatives to reduce external (land-based and atmospheric) nutrient loads have so far failed to control Baltic Sea eutrophication, which is compounded by significant internal release of legacy phosphorus (P) and biological nitrogen (N) fixation. Farming and harvesting of the native mussel species (Mytilus edulis/trossulus) is a promising internal measure for eutrophication control in the brackish Baltic Sea. Mussels from the more saline outer Baltic had higher N and P content than those from either the inner or central Baltic. Despite their relatively low nutrient content, harvesting farmed mussels from the central Baltic can be a cost-effective complement to land-based measures needed to reach eutrophication status targets and is an important contributor to circularity. Cost effectiveness of nutrient removal is more dependent on farm type than mussel nutrient content, suggesting the need for additional development of farm technology. Furthermore, current regulations are not sufficiently conducive to implementation of internal measures, and may constitute a bottleneck for reaching eutrophication status targets in the Baltic Sea and elsewhere.
|
|
| 8. |
- Kotta, Jonne, et al.
(author)
-
Integrating experimental and distribution data to predict future species patterns
- 2019
-
In: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Predictive species distribution models are mostly based on statistical dependence between environmental and distributional data and therefore may fail to account for physiological limits and biological interactions that are fundamental when modelling species distributions under future climate conditions. Here, we developed a state-of-the-art method integrating biological theory with survey and experimental data in a way that allows us to explicitly model both physical tolerance limits of species and inherent natural variability in regional conditions and thereby improve the reliability of species distribution predictions under future climate conditions. By using a macroalga-herbivore association (Fucus vesiculosus - Idotea balthica) as a case study, we illustrated how salinity reduction and temperature increase under future climate conditions may significantly reduce the occurrence and biomass of these important coastal species. Moreover, we showed that the reduction of herbivore occurrence is linked to reduction of their host macroalgae. Spatial predictive modelling and experimental biology have been traditionally seen as separate fields but stronger interlinkages between these disciplines can improve species distribution projections under climate change. Experiments enable qualitative prior knowledge to be defined and identify cause-effect relationships, and thereby better foresee alterations in ecosystem structure and functioning under future climate conditions that are not necessarily seen in projections based on non-causal statistical relationships alone.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nyström Sandman, Antonia, et al.
(author)
-
Can long term changes of phytobenthic species be explained by climate or anthropogenic factors? A model approach based on monitoring data
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- In long term monitoring programmes it is important to distinguish between natural and anthropogenic changes. In the Baltic Sea, observed long term changes of the plant and animal communities have traditionally been explained by anthropogenic influence, while the natural fluctuations due to reoccurring climatic cycles was ignored. However, in recent years also the role of large scale climatic fluctuations for species distribution is discussed. In this study four aquatic species with different life-history and distribution were modelled, using data from the years 1994 to 2007. The data were collected annually within the Swedish national monitoring programme of the northern Baltic proper. We analysed the occurrence of the annual or pseudoannual algae species Cladophora glomerata and Ceramium tenuicorne, the perennial algae Fucus vesiculosus and the phanerogame Potamogeton pectinatus to see if there was a temporal or spatial pattern that could be explained by climate or anthropogenic influence. The climate indices the North Atlantic Oscillation (NAO) and the Baltic Sea Index (BSI) was used as environmental variables in the analysis, together with water temperature, nutrient concentrations and chlorophyll-a content. As the effect of the climate variables might not show until the next growing season or later, the species distribution data were correlated to the environmental factors with a time-lag of 0 to 3 years. To find the large-scale variable that best explained the temporal variation of each species, Akaikes Information Criterion (AIC) was used to select the best model. The annual alga Cladophora glomerata was best modelled by the concentration in the pelagic system of total nitrogen in April the same year. The correlation between Cladophora glomerata and total nitrogen was negative in areas where the predicted probability of species occurrence was high. The phanerogam Potamogeton pectinatus was best modelled by the temperature in November two years prior to sampling. The correlation between Potamogeton pectinatus and temperature in November two years prior to sampling was negative on sandy substrates, which was also where the predicted probability of species occurrence was high. For the pseudoannual alga Ceramium tenuicorne the variation in occurrence was best explained by the chlorophyll-a concentration in September two years prior to sampling, but the results were inconclusive. The inter-annual variation of the bladder-wrack Fucus vesiculosus was not well explained by any of the parameters chosen. Our results indicated that on the time-scale of 15 years, single environmental variables are insufficient for explaining the spatial variability of phytobenthic species. The results also indicate that the phytobenthic system is roubust to the regular climatic variations as manifested in the NAO- and the BSI-cycles, since they only to a limited extent influence the species occurrence in the area.
|
|
| 11. |
- Nyström Sandman, Antonia, et al.
(author)
-
Grön infrastruktur i havet : landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En kartläggning av havets naturkvaliteter har påbörjats genom arbetet med grön infrastruktur. Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Projektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
|
|
| 12. |
- Nyström Sandman, Antonia, 1973-
(author)
-
Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Statistical modelling is often used to relate the presence or abundance of species to environmental predictors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or biodiversity. The variables included must thus be relevant and reflect actual changes in the environment. Therefore, the quantification of species–environment relationships is an important aspect of predictive modelling. This thesis examines how phytobenthic species or communities in the Baltic Sea relate to environmental gradients, and if different aspects of phytobenthic species distribution in the Baltic Sea could be explained by spatial or temporal variation in environmental factors. Predictive distribution modelling usually focuses on how environmental variables control the distribution of species or communities. Thus the relative weight of the predictor variables on different scales is of importance. In this thesis, I show that the relative importance of environmental variables depends both on geographic scale and location, and that it also differs between species or species groups. There are no simple explanations to the temporal variability in species occurrence. I here show that the temporal changes in species distribution within the phytobentic zone varies in a spatial context. I also try to find temporal and spatio-temporal patterns in species distribution that could be related to changes in climate or anthropogenic disturbance. However, the findings in this thesis suggest that single factor explanations are insufficient for explaining large-scale changes in species distribution. A greater understanding of the relationship between species and their environment will lead to the development of more sensitive models of species distributions. The predictions can be used to visualise spatial changes in the distribution of plant and animal communities over time.
|
|
| 13. |
- Nyström Sandman, Antonia, 1973-, et al.
(author)
-
Scale-dependent influence of environmental factors on species distribution : a case study on five benthic species in the Baltic Sea
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Statistical modelling can be used to relate biological survey data to environmental factors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or communities. However, there has been little discussion about the effect of scale on the predictive power of the variables used for species prediction. In this study, we analysed if the relative importance of environmental factors for the distribution of aquatic species was scale dependent, using data on the cover of five common benthic species (four macrophytes and one animal), from 1731 sites along the Swedish Baltic Sea coast. We modelled the cover and distribution of the five species in relation to salinity, depth, slope, wave exposure and substrate in scale steps from 25 to 1500 km, and analysed the relative contribution of the environmental variables to each species model. The average total deviance explained by the models was generally quite high, and decreased with increasing scale for all macrophyte species, while it increased for the animal, the Baltic Sea blue mussel, Mytilus edulis. The average contribution of salinity increased for all species when moving from local to Baltic Sea scale, and for the Baltic Sea blue mussel it was the single most important factor at the Baltic Sea scale. The average contribution of depth decreased with increasing scale for all species. However, regardless of scale, depth was the most important environmental factor to explain the distribution of all but one of the investigated macrophyte species. The relative contribution of different environmental variables changed with scale, and responses also differed between species. Factors measured on a fine scale, and thus describing local conditions were more influential at the local scale, whereas the large scale salinity gradient increased in importance with scale.
|
|
| 14. |
- NYSTRÖM SANDMAN, ANTONIA, et al.
(author)
-
VALUES – värdering av akvatiskta livsmiljöers ekosystemtjänster
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Värdet av ekosystemtjänster behöver också tydligt och systematiskt integreras i politiska beslut och i förvaltningen av våra gemensamma naturresurser, på alla dess nivåer.Övergödningen av Östersjön är ett fortsatt stort problem. Projektet Values har visat hur kartering, kvantifiering och värdering av ekosystemfunktioner kan användas för att visa på värde och nytta av olika typer av ekosystemtjänster i relation till mänsklig påverkan i form av invasiva arter och övergödning i två studiesystem, djupa sedimentbottnar och grunda kustområden.I rapporten visas att vi för att kunna ta hänsyn till ekosystemtjänster i beslutsfattande och förvaltning, behöver kartlägga dem och övervaka förändringar i deras tillstånd. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid AquaBiota Water Research, SLU och SU Östersjöcentrum. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 15. |
- Sandman, Antonia Nyström, et al.
(author)
-
Scale-dependent influence of environmental variables on species distribution : a case study on five coastal benthic species in the Baltic Sea
- 2013
-
In: Ecography. - : Wiley. - 0906-7590 .- 1600-0587. ; 36:3, s. 354-363
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Statistical modelling can be used to relate biological survey data to environmental factors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or communities. Although environmental variables vary and influence biota at different scales, models are often fitted without discussion of how scale dependency influences the results. In this study, we analysed the relative importance of environmental factors for the distribution of aquatic species as a function of extent, using data on the cover of five common benthic species (four macrophytes and one animal), from 1731 sites along the Swedish Baltic Sea coast. We modelled the cover and distribution of the five species in relation to salinity, depth, slope, wave exposure and substrate in scale steps from 25 to 1500 km, and analysed the relative contribution of the environmental variables to each species model. The average total deviance explained by the models was generally quite high, and decreased with increasing scale for all macrophyte species, while it increased for the animal, the Baltic Sea blue mussel Mytilus edulis. The relative contribution of different environmental variables changed with scale, and responses also differed between species. The average contribution of salinity increased for all species when moving from local to Baltic Sea scale, and for the Baltic Sea blue mussel it was the single most important factor at the Baltic Sea scale. The average contribution of depth decreased with increasing scale for all species. However, regardless of scale, depth was the most important environmental factor to explain the distribution of all but one of the investigated macrophyte species. This shows that fine scale predictor variables can be of major importance also for species distribution models covering large areas.
|
|
| 16. |
- Virtanen, Elina A., et al.
(author)
-
Identifying areas prone to coastal hypoxia - the role of topography
- 2019
-
In: Biogeosciences. - : Copernicus GmbH. - 1726-4170 .- 1726-4189. ; 16:16, s. 3183-3195
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Hypoxia is an increasing problem in marine ecosystems around the world. While major advances have been made in our understanding of the drivers of hypoxia, challenges remain in describing oxygen dynamics in coastal regions. The complexity of many coastal areas and lack of detailed in situ data have hindered the development of models describing oxygen dynamics at a sufficient spatial resolution for efficient management actions to take place. It is well known that the enclosed nature of seafloors and reduced water mixing facilitates hypoxia formation, but the degree to which topography contributes to hypoxia formation and small-scale variability of coastal hypoxia has not been previously quantified. We developed simple proxies of seafloor heterogeneity and modeled oxygen deficiency in complex coastal areas in the northern Baltic Sea. According to our models, topographical parameters alone explained similar to 80 % of hypoxia occurrences. The models also revealed that less than 25 % of the studied seascapes were prone to hypoxia during late summer (August-September). However, large variation existed in the spatial and temporal patterns of hypoxia, as certain areas were prone to occasional severe hypoxia (O-2 < 2 mg L-1), while others were more susceptible to recurrent moderate hypoxia (O-2 < 4.6 mg L-1). Areas identified as problematic in our study were characterized by low exposure to wave forcing, high topographic shelter from surrounding areas and isolation from the open sea, all contributing to longer water residence times in seabed depressions. Deviations from this topographical background are probably caused by strong currents or high nutrient loading, thus improving or worsening oxygen status, respectively. In some areas, connectivity with adjacent deeper basins may also influence coastal oxygen dynamics. Developed models could boost the performance of biogeochemical models, aid developing nutrient abatement measures and pinpoint areas where management actions are most urgently needed.
|
|
| 17. |
- Wallin, Anders, et al.
(author)
-
Spatially dependent relationships between environmental factors and phytobenthic communities along the Swedish coast of the Baltic Sea, a numeric model approach
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- The phytobenthic plant and animal communities are important components in the Baltic Sea ecosystem. In order to properly manage and monitor these communities the knowledge of structuring factors is important. In this study we used multivariate analyses to test the relative importance of environmental variables structuring the phytobenthic communities along the Swedish Baltic Sea coast, how the importance of these factors change with spatial scale and between the three main Baltic Sea sub-basins, the Baltic proper, Bothnian Sea and Bothnian Bay. We also studied the effect of these environmental factors for different species groups. The environmental factors included were salinity, wave exposure, substrate slope, depth and substrate type. For the analysis a large dataset of 1362 diving transects performed with comparable methods was used, describing the phytobenthic plant and animal species depth distribution and coverage. The environmental factors changed in importance at the different scales. The community-environment relationships also differed between the sub-basins, especially in the Bothnian Bay compared to the Baltic proper and Bothnian Sea. In the calculated best combination of factors correlating with the phytobenthic community the depth and the substrate were included in a majority of the analyses, both at different scales and in the different sub-basins. Differences in the correlation between the phytobenthic community and the environmental factors were also found between species groups. The differences between the spatial scales, the sub-basins and the species groups indicate that the criteria for environmental status, and stratification of sampling during local monitoring assessments, have to be area specific.
|
|
