| 1. |
- Berglund, Andreas, et al.
(författare)
-
15 koncept för bättre ergonomi : Inom äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här boken är resultatet av en kurs i ergonomi vid Teknisk design, Luleå tekniska universitet, våren 2015. 15 kursdeltagare har under 10 veckor använt designmetodik och ergonomiska teorier och metoder för att utveckla 15 konceptuella förbättringsförslag baserade på de 4 undersökta kontexterna äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering. Fokus för ergonomi inom området teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt, istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå detta behöver vi förstå och designa för den variabilitet som är representerad bland oss människor: vi är olika, har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomi betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Teknisk design med utgångspunkt och mål i god ergonomi innebär att exempelvis: Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri och belastningsergonomiska och biomekaniska analyserAtt designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyserAtt designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomiAtt designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk anpassning av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att människan inte använder kroppen felaktigt. Det kan handla om fysisk belastning när en uppgift utförs, såväl som sensorisk input från olika system eller psykosocial belastning i form av stress. Det handlar om att utveckla kunskaper om människans begränsningar och förmågor, vilket ger bättre förutsättningar att bidra till användarvänliga lösningar. Det i sin tur bidrar till säkerhet och användarvänlighet och i slutändan att alla produkter, system och miljöer i vår omvärld fungerar väl för människan – det är hållbar utveckling om något. I kursen Ergonomi 2 vid civilingenjörsutbildningen Teknisk design, Luleå tekniska universitet, ingår en projektuppgift. Den syftar till att få fördjupad förståelse inom ergonomi genom att tillämpa kunskap och metoder i ett designprojekt för en verklig situation. Våren 2015 omfattade projektuppgiften att enanalys av valfri kontext, med syfte att förstå problem och utmaningar i den miljö, det sammanhang, den situation och för de personer som var berörda. Inledningsvis arbetade kursdeltagarna i grupper bestående av 3-4 personer, för att sedan gå in i en konceptutvecklingsfas individuellt. Det innebar att kursdeltagarna kunde genomföra ergonomiska analyser gemensamt och sedan utveckla konceptuella lösningar på egen hand. Det resulterade i att kursdeltagarna utvecklade tämligen olika lösningar, även om de haft en gemensam utgångspunkt. Bokens kapitel omfattar en beskrivning av respektive kontext följt av de konceptförslag som kursdeltagarna utvecklade. Som lärare är det alltid extra roligt när kursdeltagare är motiverade och engagerade inför projektuppgifter. Vår förhoppning är att det engagemanget ska framgå på följande sidor och att koncepten ska ge inspiration till att förbättra ergonomin i våra vardagsliv. Åsa Wikberg Nilsson, Therese Öhrling, Lars Sundström, Agneta Larsson och Ulrik RöijezonTeknisk design Luleå tekniska universitet, Augusti 2015
|
|
| 2. |
- Lindberg, Malin, Professor, 1978-, et al.
(författare)
-
Co-Creative Place Innovation in an Arctic Town
- 2020
-
Ingår i: Journal of Place Management and Development. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1753-8335 .- 1753-8343. ; 13:4, s. 447-463
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of the study is to shed light on co-creative approaches for place innovation in an Arctic town, based on the relocation of Kiruna’s city center in northern Sweden. Three cases of co-creative innovation processes in Kiruna are investigated and compared: an R&D project about local perceptions and visions of attractive urban environments, an R&D project about norm-creative design principles for inclusive and attractive urban design, and an R&D project about cross-industrial synergies for city center attractiveness.Design/methodology/approach – The study’s research design encompasses a comparative and participatory approach. The comparative approach implies investigation and comparison of three cases of co-creative innovation processes in Kiruna. The participatory approach implies joint development of new knowledge by researchers and local actors. The data consists of participatory observations of workshops and qualitative interviews with local actors.Findings – The study reveals that the studied processes have harnessed the city center relocation as an opportunity to make Kiruna more attractive to residents and visitors, by employing the co-creative approaches of Living Lab, Now-Wow-How and Norm-creative design. These approaches have enabled experts and local actors to jointly identify excluding patterns and norms in the relocation process, and to envision inclusive and attractive (re-)configurations and (re-)conceptualizations of the future Kiruna.Research implications – The results add to the academic strand of inclusive urban transformation, by providing insights into co-creative approaches for re-imagining an Arctic town in times of industrial and social change. New insights are provided regarding how the geographical, industrial and cultural identity of an Arctic town can be harnessed to envision new configuration, content and communication that is attractive and accessible for a diversity of residents and visitors. Practical implications – The results highlight the potential to harness Arctic and rural characteristics in the promotion of urban attractiveness and public wellbeing, especially when combined with co-creative identification and transformation of excluding norms and patterns.Originality/value – The results provide new insights into how co-creative approaches may facilitate innovative and inclusive renewal of towns and cities in the Arctic and beyond.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Design : process och metod
- 2015
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På nittiotalet, då jag utbildade mig till industridesigner på HDK vid Göteborgs Universitet, var det inte många som visste något om det yrket, de frågade ”... menar du kläder?”. Vilken skillnad jämfört med nu när alla verkar veta och tycka något om designade prylar och använder många olika digitala tjänster.Som nyanställd på ett konsultföretag upptäckte jag att inte heller i näringslivet var design speciellt känt. Jag fick ofta prata med kunderna om vilken möjlighet designtänkande kunde vara för dem och deras produkter. Det grundlade en övertygelse hos mig om behovet av strukturerade metoder och ett arbetssätt som kommunicerar väl med kunden. Jag ville arbeta mer med det så 2001 beslutade jag mig för att börja undervisa. Under fem år som lärare i industridesign på HDK och tio år vid Teknisk design på Chalmers har jag använt många böcker med olika inriktningar och möjlighet till fördjupning. Jag har saknat en bra översikt som studenterna kan komma tillbaka till i projekt och som de senare i yrkeslivet kan använda för att visa helheten för andra, tills jag blev inkopplad på den här boken. Det finns idag många olika utbildningar och yrkesvarianter av designers. Fler och fler upptäcker att design är något av det viktigaste som finns. Det påverkar ju oss dagligen, avgör om och när vi väljer något och hur vi använder det. Design är också, som du kommer att märka när du läser boken, mycket mera än bara sakerna vi ser. Ja egentligen kan allt som skapas och formuleras på något sätt vara designat. Men det är skillnad på design och design, ibland är den bara en fördyrande detalj eller uppsnyggning av något, ibland är den innovativ och tar hänsyn till själva användningen och användaren. Det svåraste för de som betraktar eller ska introduceras till design brukar vara förhållandet mellan det objektiva och det subjektiva - vad är sant för alla och vad är bara sant för en utvald grupp? Och vad är den viktigaste delen av design; är det tekniken, nyhetsvärdet, utseendet eller funktionen? Efter att ha sett tusentals projekt och lösningar är jag övertygad om att de lösningar som överlevt, och kommer att överleva längst, är designade av människor som förstått vilka som ska använda deras lösningar och hur användarens behov av form och funktion är. En optimal designlösning är olika för olika människor och olika situationer, när du kan hantera det har du kommit långt som designer. En vanlig missuppfattning om design är att det är något som fixas till i slutet eller att det är en rent konstnärlig process där man väntar på inspiration. Det bästa resultatet kommer när designtänkandet är strukturerat och finns med tidigt. Många av dagens produktsystem är svåra att förstå och använda. Här kan olika professioner hjälpas åt eftersom en av designerns viktigaste uppgift är att analysera och visualisera behov, gränser och innovationsmöjligheter för och tillsammans med andra. Därför behövs förståelse för designtänkande mer än någonsin inom många yrken, såväl tekniskt som socialt. Det är, som jag brukar säga till studenterna, enkelt att göra något svårt men svårt att göra något enkelt - det gäller att hitta essensen av någots existens. Det har varit mycket roligt att få vara en del i framtagandet av den här boken. Här finns en helhet som är sällsynt. Författarna har i Design:process och metod lagt mycket arbete och efterforskningar på att strukturera och ta fram en unik sammansättning av olika synsätt och metoder för alla som vill förstå designarbete och beprövade designverktyg som en helhet. Genom att studera och prova dessa kan den som läser få en korrekt start, bli mer kreativ, göra en bättre presentation av sitt eget designarbete eller förstå andra som arbetar med design. Det här är en bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som handskas med utvecklingsprojekt. Örjan SöderbergMaster of Fine Arts i industridesign HDK AIVELektor och programansvarig på Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Design på Chalmers tekniska högskola
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Wikberg-Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Tillgänglighetsdesign för stadens utveckling
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det offentliga rummet: stadens gator, parker, byggnader och torg likväl som den kultur och sociala kontext som en viss stad har, skulle kunna utformas för att vara tillgängligt, användbart, inkluderande, attraktivt och välgörande för människan i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. Troligtvis är det inte medveten diskriminering som ligger bakom mindre god design av det offentliga rummet, utan snarare okunskap om vad som kan och behöver göras. Fram tills dess människor befinner sig i en situation där de på något sätt själva är hindrade från att delta på lika villkor är det svårt att inse hur mycket det offentliga rummet påverkar oss. Det kan vara mindre hinder i form av ojämnt underlag som gör det svårt att ta sig fram för vissa, medan det omöjliggör framfart för andra. Det kan vara miljöer som vissa upplever som “vanliga” medan andra upplever sig djupt otrygga eller utestängda från desamma. Med andra ord är det offentliga rummets utrymmen där vi lever, jobbar och leker knutna till vart vi går och vad vi gör eller vart vi inte går eller gör. Av den anledningen anser vi att det finns behov av att utveckla konkreta metoder och handgripliga råd för att arbeta med mer medveten utformning av fysisk miljö: tillgänglighetsdesign. Tillgänglighetsdesign används här genomgående som ett brett begrepp för design av lösningar som upplevs trygga, användbara, inkluderande, attraktiva och välgörande. Vi utgår från en designpraktik som stödjer tanken att miljön måste vara tillgänglig för alla grupper i samhället. I det förstudieprojekt som beskrivs i kommande kapitel har av den anledningen en kartläggning skett med utgångspunkt i ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign, det vill säga att motverka diskriminering och främja lika rättighter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förstudien har omfattat kartläggning av normkritiska perspektiv, lagar och riktlinjer kring fysisk tillgänglighet, social hållbarhet och tillgänglighet, universell och inkluderande design, samt inhämtning av inspiration från arkitektur, form och designområdet. Det har även omfattat identifiering av goda exempel från runt om i landet på vad tillgänglighetsdesign i bred bemärkelse kan omfatta och intervjuer med personer som arbetat med detta. Vi vill rikta ett stort tack till er som bidragit till arbetet. Vår avsikt är att de principer som utformats i förstudien för tillgänglighetsdesign ska diskuteras, användas och uppdateras vid all stadsutveckling. På så sätt kan vi åstadkomma ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign och åstadkomma socialt hållbara, attraktiva och tillgängliga platser och miljöer runt om i landet.
|
|
| 8. |
-
7 koncept för bättre ergonomi
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
|
|
| 9. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).
|
|
| 10. |
- Alves, Mariana, et al.
(författare)
-
NOVA : Verktyg och metoder för normkreativ innovation
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla är sig själv närmast. Och vi gör oftast som vi är vana att göra. Vi styrs av de normer och värderingar som har format oss - även om vi tror att vi är innovativa. Resultatet riskerar att bli lösningar som diskriminerar och begränsar. En stor utmaning är att förstå andra människors behov. Om vi kan använda ett normkritiskt perspektiv och se bortom våra egna ramar kan vi nå en större potential inom innovation. Men att förverkliga den potentialen är lättare sagt än gjort. Det krävs vad vi kallar normkreativitet. Normkreativitet bygger på en medvetenhet om att normer och värderingar kan begränsa och diskriminera. Men den kräver också ett analytiskt arbete att undersöka människors verkliga situation och djupliggande behov - och samtidigt ett kreativt arbete att omsätta kritik och kunskap i nya lösningar. NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa sådana normkreativa lösningar. Materialet är baserat på praktiskt erfarenhet och forskning från en mängd olika projekt och studier. Formatet är valt för att gynna kreativitet och samverkan. Fokus är på normer som diskriminerar, men egentligen är innehållet användbart i alla innovationssammanhang. All innovation handlar ju om att utmana normer.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Eronen, Minna, et al.
(författare)
-
Dreamcatching: introducing a reflexive tool to facilitate situated complexity in urban co-design practices
- 2023
-
Ingår i: Journal of Urban Design. - : Taylor & Francis Group. - 1357-4809 .- 1469-9664. ; 28:3, s. 257-273
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The co-design of urban places and the role of professional urban designers entails facilitating multidimensional processes to capture people’s dreams of attractive and inclusive future living environments. Nevertheless, many urban designers tend to focus on the material factors rather than the social and cultural ones. Based on findings from a case study and conceptual analysis, a systemic reflexive tool is offered to help scholars and practitioners to comprise the complexities of urban design. The Dreamcatcher tool highlights four perspectives of situated complexity and the synergies between them: place and setting; people and participation; vision and scope; and tools and methods.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Garvare, Rickard, et al.
(författare)
-
Ny modell för utvärdering av utbildningsprogram vid Luleå tekniska universitet
- 2014
-
Ingår i: NU 2014. - Umeå : Umeå universitet. Pedagogiska institutionen. ; , s. 148-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- För att på ett effektivt sätt kunna vidareutveckla och förbättra behövs också förmågan att utvärdera och ta vara på erfarenheter. Detta gäller inte minst inom högre utbildning. Vid Luleå tekniska universitet har det sedan lång tid tillbaka utförts årliga utvärderingar av flertalet utbildningsprogram. På uppdrag av universitetet genomfördes våren 2013 en extern granskning av utvärderingsprocessen. Resultatet av granskningen visade på en tydlig förbättringspotential avseende mätningar och bedömningskriterier samt hur slutsatser återkopplas och förvaltas inom organisationen. Den befintliga modellen för årlig utvärdering var inte heller ordentligt dokumenterad eller fastställd. Med anledning av detta startades ett arbete inom universitetet vars syfte dels var att ta fram en ny modell för vad som ska mätas och bedömas med avseende på programmen kvalitet, dels att utforma arbetsgången för hur de årliga utvärderingarna ska genomföras. Målen bestod bland annat av att utveckla tydliga utvärderingskriterier med såväl kvantitativa som kvalitativa utvärderingsmått kopplade till Universitetskanslerämbetets utvärderingsmodell, att ange hur återrapportering ska ske samt att beskriva hur ledare och lärare involveras i processen. Den nya modellen skulle även omfatta rutiner för att hantera brister som framkommer vid utvärderingar samt tidsmässigt integreras i universitetets verksamhetsplaneringsprocess. Medverkande i projektet var representanter för olika roller och funktioner inom universitetet; studenter, fakultetsnämnder, prefekter, huvudutbildningsledare, utbildningsledare, utbildningskoordinatorer samt kvalitetsfunktionen. Projektet, genomfört via möten och mellanliggande individuellt arbete, resulterade i en ny modell baserad på en ettårig utvärderingscykel med reflektion kring mått på programmens status, slutsatser från lärarlagsarbete enligt universitets pedagogiska idé samt djupare men mera sällan utförd peer-review. Den nya modellen prövas nu i form av en pilotomgång vars resultat och erfarenheter ska användas till revidering och förfining av såväl arbetssätt som inriktning och kriterier.
|
|
| 18. |
- Gedda, Oskar, et al.
(författare)
-
Design av artefakter för lärande : Strategiskt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta arbete undersöks möjligheten av att stärka en kompetensfokuserad utbildningskultur genom att använda artefakter som stöd för självreglerat lärande och förändring av undervisningspraktik. En utgångspunkt är att både ledare, lärare och studenter behöver omsätta utbildningsmål till vardaglig praktik för att påverka kvaliteten i undervisningspraktiken och lärandet. Sbret omfattar ett strategiskt pedagogiskt utvecklingsprojekt som stöd före en förändrad undervisningspraktik, där artefakter använts för att rikta studenters självreglerande lärande mot avsedda utbildningsmål. På mikronivå handlar detta om vad den enskilde studenten och läraren kan göra i sin dagliga verksamhet. På en mesonivå handlar det om vad institutionen kan göra för att påverka och stödja studenternas lärande. På makronivå kan det även omfatta nationella och internationella perspektiv på strategisk pedagogisk utveckling som kan eller bör påverka en utbildningskultur. Självreglerande lärande omfattar att en individ tar ansvar för sin egen skicklighet och kunskapsinhämtning. Artefakter är medvetet designade objekt som kan bidra till självreglerat lärande i och med att de öppnar upp undervisningspraktiken för studentens handling mot avsedda kunskapsobjekt. Tre olika case har använts för att utforska användandet och den upplevda nyttan av tre olika artefakter: målbild, dialogduk och kompetensprofil. Artefakterna utvecklades i samarbete med lärare och studenter för att stödja implementeringen. i samtliga fall beskrivs artefakterna bidra till ökad självinsikt och förståelse av utbildningsmålen. I våra studier har vi sett att artefakter stödjer metareflektion och självvärdering, vilket i sin tur stödjer en konstruktiv undervisningspraktik. I förlängningen är intentionen att artefakterna ska bidra till att stärka meningsförhandling genom att stödja dialoger och reflektioner om sammanhang, syfte och mål i en kompetensfokuserad utbildningskultur.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Gedda, Oskar, et al.
(författare)
-
Waves of reform – analysing a history of educational development concepts
- 2016
-
Ingår i: The 12th International CDIO Conference. - Turku : Turku University of Applied Sciences. - 9789522166104 ; , s. 302-312
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Luleå University of Technology (LTU) joined the CDIO Initiative in 2015, and a pilot projectinvolving four engineering programs is now well underway. Studying this case, it strikes us asinteresting that this happens now, as LTU could obviously have joined CDIO at least adecade earlier. In order to understand the internal processes leading to this outcome, westudied documents and consulted with key persons. In this paper, the history of reformapproaches at LTU is described and analysed. We focus in particular on the Arena concept,which appears to have kept LTU from joining CDIO, and the Pedagogical Idea, which iscompatible with CDIO and eventually led to the adoption. Reflecting critically on the lessonslearned from the LTU case, and drawing on theory and literature, we consider what cansupport or hinder the adoption of an educational reform concept in the organisation. Somefactors concern the nature of the reform and the strategies of implementation. Further, whatother universities do can be an influence.
|
|
| 21. |
- Gottlieb, Laura
(författare)
-
Designing Tools for Joint Inquiry : Making and thinking together
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Positioned within the research program and subject area of Innovation and Design, this research focuses on the relationship between tools and joint inquiry. Joint inquiry – the collaborative exploration and definition of problems and possible solutions – plays an important part in Participatory Design processes. Tools, usually involving the making or using of artefacts in workshops, are developed and used to support joint inquiry between different actors. The aim of this research is to contribute to the deliberate design and systematic evaluation of tools for joint inquiry. This work addresses the literature gap comprising a lack of systematic evaluations in Participatory Design research and a need to evaluate designed activities and environments in relation to emerging designer-participant collaborations.This research is a starting point towards developing a systematic approach for designing tools for joint inquiry and introduces two frameworks for this purpose. The first is the Communities of Inquiry framework, from the field of computer-mediated communication in distance education, which is used to identify indicators in joint inquiry. The second framework is a categorisation used to distinguish different aspects of a tool. Combining the two frameworks aids the understanding of the relationships between tools and indicators for joint inquiry. A Research through Design and Research for Design approach is used to study conversations between people and in interaction with tools. Nine design experiments are described, all of which involve the design and testing of tools to support the initiation of joint inquiry. The tools were primarily created and tested within an academic context with design students and researchers, with a focus on the topic of co-production – that is, close collaboration between academia and external actors. One tool was created and used within a museum with youth and researchers.The results from the design experiments show that the tools supported the Communities of Inquiry indicators in the following ways: eliciting metaphors stimulated humour and encouraged contributions, renegotiating artefacts provoked brainstorming, commensality promoted phatic communication and humour, the relationship between material properties and metaphors prompted problem recognition, and formats directed towards personal experiences led to self-disclosure and emotional expression. The tools were a hinderance to the Communities of Inquiry framework when there was dominant participation and when the tools were considered to be inappropriate for certain work contexts. Future research will continue to develop means of systematically evaluating and designing tools that support communicative practices in Participatory Design processes.
|
|
| 22. |
- Halldórsson, Halldór Björn, 1971-
(författare)
-
Tacit : A research journey into the methods, processes and knowledge of graphic designers
- 2022
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- By exploring the potential effects of digitisation on graphic design methods, this thesis aims to highlight some of the tacit knowledge possessed by graphic designers and to show that this knowledge can both be externalised and made communicable. Beginning with an interview study where professional designers’ views were gathered and analysed, the work continued through a participatory study where designers’ knowledge was highlighted in a documented design project. Finally, alternative ways of externalising knowledge were employed in an exhibition, displaying the creative outcomes of this thesis. The work shows that the hitherto largely hidden knowledge of graphic designers can be uncovered and made more communicable, strengthening designers’ professional identity and making the field more accessible to students. Furthermore, using versatile approaches in a design project can encourage conceptual development and even professional enjoyment, as well as increasing historical awareness. The thesis uses an experimental approach to research method design and thus contributes to the development of graphic design research methodology. As such, in addition to expanding our understanding of graphic design knowledge, this work will enable a deeper exploration of methods, identity, and the definition of the profession’s taxonomy.
|
|
| 23. |
- Halldórsson, Halldór, 1971-, et al.
(författare)
-
How did you do that? The value of externalising knowledge in graphic design
- 2021
-
Ingår i: Journal of Design Research. - : InderScience Publishers. - 1748-3050 .- 1569-1551. ; 19:1/2/3, s. 31-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to study graphic designers' views on knowledge, considering the challenges faced by the field today. Expressing thoughts about what is needed for a graphic designer to build professional confidence, interview respondents mentioned topics like historical knowledge as well as feedback and presentation skills. To facilitate the navigation of the ever-changing graphic design landscape and to build a solid professional identity, externalising tacit knowledge is a key issue. The study finds that graphic designers mainly talk about their design work when presenting to clients, primarily with the aim of convincing them to accept new proposals. A case can therefore be made for the necessity of developing graphic designers' skills when it comes to explicating design processes with the aim of making it clear to non-designers what it actually is that a graphic designer knows and does, as well as building a stronger theoretical foundation for the profession.
|
|
| 24. |
- Johansson, Jeaneth, 1968-, et al.
(författare)
-
Gender Smart Arena
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 25. |
- Johansson, Jeaneth, 1968-, et al.
(författare)
-
Rikare affärsmodeller : För ett inkluderande värdeskapande i företag och organisationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här presenterar vi ramverket för RIKARE affärsmodeller. Ramverket som tagits fram inom ramen Gender Smart Arena vid Luleå tekniska universitet syftar till att bidra till företags och organisationer förändringsarbete mot inkluderande affärs- och verksamhetsmodeller. Ramverket utgör ett delmoment, ett komplement till det digitala verktyget ”Richer business models” (richerbusiness.eu). En affärsmodell är den plan enligt vilken ett företag sköter sin affärsverksamhet. Medvetenhet och reflekterande förståelse kring vad som skapar värde i företag möjliggör förändring. I detta ramverk bidrar vi med övningar och utmaningar som tar ert företag eller organisation till nästa steg i ert förändringsarbete. Företag och organisationer drivs av människor och det är också människor som skapar värde och åstadkommer förändring. I ramverket rikare affärsmodeller fångas affärsmodellens förändringsarbete utifrån flera dimensioner; från olika ”platser” (fysiskt, digital, socialt), situationer, roller och agerande, dvs det som sker och inte sker i företaget eller organisationen.Genom ramverket RIKARE affärsmodeller kan företag och organisationer ta ytterligare steg mot förbättrad konkurrenskraft och ansvarstagande för att skapa nya värden. Ta på dig de inkluderande glasögonen och bege dig ut i världen – var normkritisk och normkreativ – var aldrig rädd att förändr
|
|
