| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Cyberspace as Public Space
- 2006
-
Ingår i: Democratic eGovernance. - Stockholm : Almqvist & Wiksell. - 9122021515 ; , s. 119-134
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Den digitaliserade skolan - etiska spänningsfält
- 2017
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Stockholm : Studentlitteratur AB. - 9789144117027 ; , s. 29-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Digitaliseringens utmaningar
- 2023
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159935 ; , s. 57-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Forskningsanknytning med IKT : Röster från lärarutbildningen vid Karlstads universitet
- 2012
-
Ingår i: Lärarutbildningens möte med framtiden. - Kalmar : Linnéuniversitetet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utvecklingen inom IKT- och medieområdet har under det senaste decenniet kommit att utmana den platsbundna undervisningsformen. Distansutbildningarna och former för s.k. "blended learning" attraherar studenter på många lärosäten och teknik för datormedierad kommunikation (i synnerhet s.k. lärplattformar eller LMS:er) blir på så sätt bärande delar i undervisningen. Samtidigt innebär detta att tekniken i sig liksom aktörers förhållningssätt och färdigheter i att använda tekniken – den digitala kompetensen – blir central för lärandet och utbildningens kvalitet. I denna studie som är en fallstudie vid Karlstads universitet undersöks universitetslärares och studenters förhållningssätt till den datormedierade kommunikations betydelse och potential i högre utbildning. Mer specifikt undersöks lärares och studenters erfarenheter och föreställningar om hur IKT kan användas på sätt som främjar en god forskningsanknytning.Den pedagogiska formen betonas av flera forskare som central för att skapa forskningsanknytning. Clark (2008) lyfter fram den pedagogiska formen, dvs. seminarier och laborationer, som kännetecknande för Humboldts princip om ett nära samband mellan forskning, utbildning och studier. Säljö (2006) framhäver i likhet med Björklund (1991) seminariet som en grundpelare som bör utvecklas som en akademisk grundform på alla nivåer. Även på grundnivå ska seminariet ses som ”en gemensam arbetsplats där studenterna får odla en vetenskaplig attityd.” Seminariet ger studenterna möjlighet att ”öva sig i tolkning, analys och argumentation, till exempel genom att läsa och diskutera källmaterial eller vetenskapliga texter.”Resultaten från studien visar att begreppet forskningsanknytning tenderar reduceras till innehålls- och personaspekter (jfr. Säljö 2006) och att detta kombinerat med ett begränsat synsätt på IKT bland lärarutbildare innebär påtagliga hinder för främjande av en forskningsnära undervisning.
|
|
| 8. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Forskningsanknytning och IKT : Röster från lärarutbildningen vid Karlstads universitet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie handlar om hur ett forskningsanknutet IKT-perspektiv kan stärkas och integreras i högre utbildning. Studien är en fallstudie av lärarutbildningen vid Karlstads universitet och syftar till att identifiera och belysa de förutsättningar som finns inom högre utbildning att åstadkomma och förankra forskningsanknytning av och med IKT. Det övergripande syftet utgörs av två delar; att (1) beskriva vilken forskning om IKT med anknytning till lärarutbildningen som i dagsläget finns på universitetet, och (2) beskriva vilka möjligheter som finns att forskningsanknyta lärarutbildningen avseende IKT. Metoderna som används är fokusgrupper, en kartläggning av forskningsdatabasen samt intervjuer. Studien visar att det finns en avsaknad av forskningsprojekt om IKT, liksom bristfälliga kunskaper bland lärarutbildarna om vilken forskningslitteratur som finns att tillgå och knyta an till inom ramen för utbildningen. Det finns ett stort intresse för frågan och det betraktas som angeläget att lärosätet bedriver forskning om IKT som är relevant för lärarutbildningen. En central förutsättning för att kunna ha en forskningsanknuten lärarutbildning på ett kunskaps-/kompetensområde är att det finns aktuell forskning att tillgå. Lärarutbildningen vid Karlstads universitet har ett tydligt behov av att få en ökad forskningsaktivitet om frågor som rör lärande och undervisning i relation till IKT. En rimlig ambition torde vara att det inom ”det moderna universitet” bedrivs lärarutbildningsrelevant forskning som innefattar aspekter av modern informations-, kommunikations- medieteknik. Studien visar vidare att IKT inte enbart är ett kunskapsområde som kan forskningsanknytas utan också ett medel (ett verktyg) för att underlätta och skapa nya möjligheter för studenterna att komma nära forskningens praktik. Frågan huruvida det på lärosätet finns relevant forskning om IKT som kommer lärarutbildningen tillgodo bör således kompletteras med frågan hur IKT kan användas så att studenterna hamnar i situationer där de själva lär sig att identifiera angelägna problem, ställa relevanta frågor, positionera sig, genomföra någon form av analys och komma fram till valida ståndpunkter.
|
|
| 9. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
From digital competence to digital capacity : A socio-material perspective on digitalization in preschool
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy. - : Universitetsforlaget. - 1891-943X. ; 19:1, s. 39-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2019 digital technology was included as a compulsory knowledge content and educational tool in the Swedish national preschool curriculum. This study was conducted to examine preschool practices challenged by that policy, by analysing socio-material intra-actions at a preschool between humans, digital tablets, and other artefacts. The data, consisting of 170 minutes of film, were collected by video observations. The aim of the study is to explore digital technologies embedded in preschool practices by answering two research questions: What affordances are made in the intra-actions of children, teachers and digital technology within preschool practices? How can digitalization in preschool practices be described and understood from a socio-material perspective? The findings show two significant affordances, identified as multimodalities and mobilities, further used to describe the practices. The findings reveal how the settings of digital systems prerequisites intra-actions of humans and the digital devices. The finding also indicates a need to challenge the hegemony of digital competence as something learners merely acquire as users of digital tools and applications. The concept of digital competence becomes insufficient to describe the potentialities created in the meeting between humans and technology.
|
|
| 10. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Inbetween Literacy Desirings and Following Commands : Rethinking Digitalization in Swedish Early Childhood Education
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - : Taylor & Francis. - 2002-0317. ; 9:2, s. 210-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is an empirically grounded contribution to the understanding of how digitalization in education is interpreted and made into being by actors in everyday lives, in this case children and teachers in Swedish early childhood education. The focus is on interactions in an early childhood classroom upon and around a digital interactive floor setting. Drawing on the theoretical concept of socio-spatiality, this literacy event is understood as an enactment of policy where both teacher and children become actors and subjects. Using observations and video recordings as a methodological approach, the study shows how the literacy event in the digital setting is enacted and constituted as a relational process between literacy desirings and education policy regarding digitalization. The authors suggest that engaging with both children’s processes of literacy desirings and educational commands in ECE digital activities serves as a productive way to investigate how digitalization is enacted in contemporary ECE.
|
|
| 11. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Medborgarnas röster : studier av Internet som politisk offentlighet
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Voices of the Citizens: Studies of the Internet as Political Public Sphere. The purpose of the study is to investigate the conditions for and forms of citizen participation in the websites’ communicative practices. A mainpoint is to compare websites located within separate institutional contexts, in terms of how they are designed and how they are used. Three types of websites are studied: media corporations, political parties and social movements, in connection with the Swedish parliamentary election 2002 and the election to the European parliament 2004. The dissertation involves case studies that take into account three different links of the communicative chain: production, content and interaction. The production dimension was studied with the help of qualitative interviews and observation. The content dimension – the design of websites, discourses and communicative invitations – was studied with critical multimodal discourse analysis (see e.g. Kress & van Leeuwen 2001). Finally, the interaction dimension was studied with inspiration from the theoretical and methodological perspectives of discourse and conversation analysis (see e.g. Hutchby 2001, van Dijk 1998, and Fairclough 1995). The results of the case studies of the three categories of websites shows that it is necessary that answers to the question of the Web’s importance for the public sphere be based on concrete empirical studies and an institutional perspective. The studies have shown that websites set up within the frame of media corporations and political parties strive to spread ready-made messages, and partly or entirely avoid interaction with the websites’ visitors. It is a question of activities that display and make visible, but neither open up nor include. On the political youth associations’ and one the social movements’ websites the imagined user is also constructed as a politically interested citizen who wishes to discuss politics with other (youths) in the website’s community, but also as a potential new member of the association.The dissertation emphasis the web as an important complement to the mass-media dominated public arenas and serves the needs of citizens in areas where journalism and established politics do not suffice.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Slutna rum och porösa nätverk : föreställningar om forskningsanknytning, IKT och sociala medier
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den internetbaserade kommunikationstekniken, som i dag ofta reduceras till att handla om de s.k. ”sociala medierna”, öppnar upp nya intressanta möjligheter, men ställer också nya krav på lärandet (Buckingham & Willet, 2006; Buckingham, 2008; Jenkins, 2006a; Jenkins, 2006b; Tapscott & Williams, 2006; Enochsson, 2009) och på de lärande individer som förväntas delta i dessa ”offentliga” (eller "semi-offentliga") kommunikativa praktiker. Även om många studenter troligtvis är positiva till och angelägna om att göra sina röster hörda på dessa arena, gäller inte detta alla och i alla sammanhang. Här finns en möjlig konflikt kring å ena sidan krav på att studenter tillskansar sig verktyg för att kunna fungera i ett kommande yrkesliv och å andra sidan olika studenters förhållande till att bli synliga publikt; inte helt olikt förmågan eller rädslan att exempelvis tala inför en grupp, här dock med helt andra uttryckssätt.Utvecklingen inom IKT- och medieområdet har under det senaste decenniet påtagligt kommit att utmana den platsbundna undervisningsformen som äger rum i en sal med en lärare som berättar/föreläser för studenter som lyssnar och antecknar. Distansutbildningarna och former för s.k. "blended learning" blir viktigare och attraherar studenter på många lärosäten och teknik för datormedierad kommunikation (i synnerhet s.k. lärplattformar som exempelvis itslearning) blir på så sätt bärande delar i undervisningen. Samtidigt innebär detta att tekniken i sig liksom aktörers förhållningssätt och färdigheter i att använda tekniken – den digitala kompetensen – blir central för lärandet och utbildningens kvalitet. I denna studie som är en fallstudie vid Karlstads universitet undersöks universitetslärares och studenters förhållningssätt till den datormedierade kommunikations betydelse och potential i högre utbildning. Mer specifikt undersöks lärares och studenters tankar och idéer om hur IKT och sociala medier kan användas på ett sätt som främjar en god forskningsanknytning. I vilken mån kan IKT och sociala medier bidra till att designa ett lärande där studenter hamnar i situationer där de själva lär sig att identifiera agenlägna problem, ställa relevanta frågor, positionera sig, genomföra någon form av analys och komma fram till valida ståndpunkter, dvs. en forskningsorienterad praktik.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Holmdahl, Gudrun, 1961-, et al.
(författare)
-
Det meningsfulla samarbetet
- 2023
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159935 ; , s. 203-222
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Kilbrink, Nina, 1974-, et al.
(författare)
-
Att söka efter lärandeobjektet sökteknik : Erfarenheter av att arbeta med ett formativt förhållningssätt i en brandmansutbildning
- 2018
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 14:1, s. 20-34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel beskriver en iterativ studie med fokus på ett specifikt lärandeobjekt i en brandmansutbildning. I studien har utbildare och forskare arbetat tillsammans i relation till lärandeobjektet sökteknik med inspiration av metoden learning study. Ett specifikt mål för studien var att de deltagande lärarna skulle arbeta med sitt eget professionella lärande i förhållande till att ha ett formativt förhållningssätt och ge de studerande återkoppling i relation till ett specifikt undervisningsinnehåll. Arbetet med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen har i studien dokumenterats genom samtalsintervjuer, fältanteckningar och videoinspelningar och denna artikel beskriver resultatet av en övergripande tematisk analys av hela denna dokumentation, med fokus på vad som framträder som centralt i relation till detta arbetssätt. Resultatet visar på fyra återkommande teman i materialet som handlar om Lärandeinnehåll och bedömningskompetens; planering och progression; teknik för visualisering samt organisatoriska utmaningar. Erfarenheterna av studien visar också på att detta arbetssätt kan vara ett effektivt sätt att synliggöra möjligheter och utmaningar, men också för att tydliggöra mål och reflektera över hur de studerande får återkoppling på det innehåll som är i fokus för lärandet.
|
|
| 18. |
- Olin-Scheller, Christina, 1958-, et al.
(författare)
-
Förbjud inte mobilen – använd den!
- 2016
-
Ingår i: Pedagogiska Magasinet. - 1401-3320. ; :2, s. 78-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Svensson, Jakob, 1976-, et al.
(författare)
-
Public Opinion Formation in Convergence Culture
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Public Opinion Formation in Convergence Culture: As an external advisor to the Democracy Unit at the Ministry of Integration and Equality I have a general interest in e-democracy and is continuously updated/participate in discussions especially in the Swedish context. My own research work currently revolves around public opinion formation in convergence culture. Increasing digitalisation and globalisation transform society in many different ways. One of the most interesting changes is the new form of accessibility to the public sphere. Mass media has traditionally acted as gatekeepers concerning which issues to put on the agenda and how they should be framed. This is challenged when media become more global and digital. When more people publish themselves and their concerns on the Internet, mass media, citizens and organizations find them selves navigating in a new symbolic environment with a radically different architecture. This environment, where new and old media collide, constitute what Jenkins (2004, 2006) defines as Convergence Culture. This is characterised by the coming together of separate phenomena (Silverstone 2007: 20), such as for example news site audiences participating in the content and context production of news (Domingo et al. 2008; Greer & Mensing 2006), and the meeting of organised journalism and social media through linking practices on the Internet. How important are these new arena for public opinion formation? How is public opinion moulded here, and how do these arena intersect with old media practices on old media arenas? Traditionally researchers within journalism focus on media, public relations on organisations, audience researchers on users as recipients of information, and within citizenship studies the focus is on the possibilities of exercising rights and duties. All these traditions have observed the influence of Internet and its possibilities, but done so within their own research traditions. However, each of these mentioned traditions are unsatisfactory for understanding the opinion moulding process today in convergence society, where mass media, social media, organizations and citizenship practices coincide and function together.
|
|
