| 1. |
- Carlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
The acute effects of a short technique-intense training period on side-foot kick performance among elite female soccer players
- 2019
-
Ingår i: Journal of Sports Medicine and Physical Fitness. - 0022-4707 .- 1827-1928. ; 59:9, s. 1442-1449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Previously, it was shown that elite soccer teams were 24% more likely to win matches if their passing effectiveness were increased by 1%. However, research interventions aiming to improve passing performance are scarce. The current study aimed to investigate the effect of a short technique-intense training period on side-foot kick performance among elite female soccer players.METHODS: Four side-foot kick tests were completed before and after a training period: kicking a stationary ball using match-relevant (SBRS) and maximal ball speed (SBMS), passing the ball on the move using match-relevant ball speed (RBRS), and repeated side-foot kicks onto a rebound-box with continuously increasing passing distance (RRB). The players were assigned to either the intervention group or the control group. The training intervention consisted of six 55-min training sessions with five side-foot kick exercises. Within-group and between-group differences were investigated using paired-samples t-test and Mann-Whitney U test, respectively.RESULTS: The intervention group improved the performance in the RBRS and RRB tests (both P < 0.05), but no differences were found for the SBRS and SBMS tests (both P > 0.05). No improvements were found for the control group independent of test condition (all P > 0.05). Significant between-group differences were found for the RBRS and RRB tests (both P < 0.05), whereas no differences were found for the SBRS and SBMS tests (both P > 0.05).CONCLUSIONS: The fundamental soccer skill of passing a moving ball was improved in elite female soccer players by a short technique-intense training period.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
The effect of training on side foot-kick performance among swedish first league women´s soccer players
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- THE EFFECT OF TRAINING ON SIDE FOOT-KICK PERFORMANCE AMONG SWEDISH FIRST LEAGUE WOMEN’S SOCCER PLAYERSCarlsson, M.1, Isberg, J.1, Nilsson, J.1, Carlsson, T.1 1: Dalarna University (Falun, Sweden)IntroductionA high completion rate for passes is important for success in soccer, because longer passing sequences are related to more scored goals (Hughes & Franks, 2005). In a recent study, it was found that female players had a lower pass-completion rate than male players at the highest competitive standard of European soccer, which suggests that elite female players in general do not have the same technical characteristics as elite male players (Paul S. Bradley et al., 2014). The purpose of the study was investigate the effect of a 2-week training intervention on side foot-kick performance among Swedish first league women’s soccer players. MethodsTo investigate the effect of training on side foot-kick performance, a pre-post-intervention study was implemented where four side foot-kick tests were performed before and after a 2-week training period. The side foot-kick accuracy were investigated when kicking a stationary ball using match-relevant ball speed (SBRS) and maximal ball speed (SBMS) as well as subsequent to a 5-m run with the ball from different approach angles (0°, 30°, and 60°) to a predetermined position, where passing of the ball on the move was executed using match-relevant ball speed (RBRS). The fourth test comprised repeated side-foot kicks onto a rebound-box with continuously increasing passing distance (RRB).Based on the results from the pre-tests, the players were assigned to either the intervention group (INT) or the control group (CON). The training intervention consisted of six 55-min training sessions. In each session, two rounds of five exercises focusing on improvement of side foot-kick accuracy were executed. Within-group and between-group differences were investigated using paired samples Student’s t-tests and Mann-Whitney U tests, respectively.ResultsPrior to the training intervention, there were no significant differences between the groups for any of the investigated test variables. The INT group improved RBRS (P = 0.036) and RRB (P = 0.010) during the training intervention, whereas no significant within-group changes were found for either SBRS or SBMS (both P > 0.05). No within-group differences were found for any of the test variables in the CON group (all P > 0.05). Significant between-group differences were found for RBRS (P = 0.040) and RRB (P = 0.005), whereas no differences were found for either SBRS or SBMS (both P > 0.05).ConclusionThe fundamental soccer skill of passing a moving ball could be improved in elite women players by a 2-week training period focusing on improving side foot-kick performance.ReferencesBradley PS, Carling C, Diaz AG, Hood P, Barnes C, Ade J, Boddy M, Krustrup P, Mohr M (2013) Hum Mov Sci, 32, 808-821.Hughes M, Franks I (2005) J Sports Sci, 23, 509-514.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Grundén, Helena, 1968-, et al.
(författare)
-
Representations of mathematics education in Swedish newspapers — Part of the structural influence on mathematics teaching
- 2023
-
Ingår i: Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education. - 1492-6156 .- 1942-4051. ; 23, s. 228-240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is an ongoing public debate about mathematics education. This dialogue influences policymakers as well as mathematics teachers who are affected by these public ideas. Consequently, exploring the public debate, for example, by studying news media, is relevant for understanding teaching and learning in mathematics and also pertinent for researchers to actively participate in the debate about mathematics education. Representations of mathematics education, which emerged in a study of three national newspapers in Sweden, were explored. Articles relevant to the study were found in systematic searches in a media archive every fifth year between 1992 and 2017. Findings show that the construction of mathematics education in Swedish newspapers is multifaceted and complex, foregrounded by achievements, measurements, and various forms of teaching. Other parts of the construction involve teachers wanting to arouse positive feelings, but their attempts are often unsuccessful. While the construction of mathematics education is increasingly varied, the resulting positive and negative feelings and the tensions between representations contribute new insights, which are important to the field.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Isberg, Jenny, et al.
(författare)
-
Förskolor som miljöer för ett omsorgsfullt lärande med fokus på matematik, naturvetenskap och teknik
- 2012
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan miljöer i förskolan utformas för att stimulera till lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Vilka förutsättningar för barns utveckling och lärande ger olika miljöer?I ett pågående forskningsprojekt studeras hur olika förskolemiljöer på olika sätt kan bidra till att utveckla barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till i lek för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.Projektet är mångvetenskapligt både till sin karaktär och med avseende på forskare knutna till projektet. Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan har nära kopplingar till andra målområden, som språkutveckling, skapande och värdegrundsfrågor. Med kunskaper om bl.a. biologi, energi och materia får människor också redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Förskolan ska enligt Lpfö 98/10 medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Ett omsorgsfullt lärande kan på så sätt även bidra till att barn utvecklar en omsorgsfull relation till naturen och miljön. Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande. Seminariet bygger på forskning och det pågående projektet om förskolemiljöer. Konkreta exempel på analys av data från undersökningen, bl.a. i form av fotografier hämtade från olika förskolor, presenteras under seminariet.
|
|
| 7. |
- Isberg, Jenny, et al.
(författare)
-
Kvalitet i undervisning - med fokus på förmågor
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolans huvudsakliga uppdrag är lärande (Utbildningsdepartementet, 2010) och läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskaper (Hattie, 2009). Skolinspektionens nationella granskningar av undervisningen i matematik samt idrott och hälsa visar att undervisningen inte bedrivs i enlighet med styrdokumenten. I matematik framkom att många lärare inte är medvetna om kursplanens innebörd och att undervisningen präglas av enskilt räknande i läroböcker (Skolinspektionen, 2009). I idrott och hälsa visade det sig att undervisningen inte följer den bredd av aktiviteter som kursplanen anger och att det var ett fåtal aktiviteter, så som bollspel och bollekar, som dominerade lektionerna och att hälsoperspektivet nästan inte alls förekom (Skolinspektionen, 2010). Som ett led i att förbättra kvaliteten i undervisningen lyfts i Lgr11 ämnesspecifika förmågor fram som långsiktiga mål som eleverna ska ges möjlighet att utveckla (Skolverket, 2011). Bakgrunden till två projekt som genomförs med lärare i matematik samt idrott och hälsa i två kommuner är en tanke om att en förutsättning för att undervisning utifrån de långsiktiga målen ska kunna ske är att de lärare som planerar och genomför undervisningen förstår innebörden av de ämnesspecifika förmågorna, samt att en ökad medvetenhet om dessa ska öka kvaliteten i undervisningen. Projekten inleddes med en undersökning av lärares uppfattningar och kunskaper om de ämnesspecifika förmågorna och hur kursplanens delar förhåller sig till varandra. Resultaten av dessa undersökningar visar att lärare i de båda ämnena är osäkra både på förmågornas innebörd och hur kursplanens delar förhåller sig till varandra. Många lärare har heller inte förstått förmågornas roll vid planering av undervisning.
|
|
| 8. |
- Isberg, Jenny, et al.
(författare)
-
Miljöer för små barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöns betydelse för barns lärande framhålls av forskare (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009). I läroplanen (Lpfö 98/2010) understryks vikten av att miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Med miljö syftas här på vilka material barn har tillgång till i lek, för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras såväl utomhus som inomhus. Persson (2008) konstaterar att det finns förvånansvärt lite forskning om barns lärande i matematik och naturvetenskap och om den fysiska miljöns betydelse för lärande i förskolan, och han hänvisar till forskare som menar att de rumsliga och fysiska förutsättningarna för barns lärande inte tagits i beaktande i pedagogisk forskning. Barns aktiva lärande sker med hela kroppen och det är genom kroppen och sinnena som människan upplever olika fenomen (Merleau-Ponty, 1962). I sin studie av småbarns möten med matematik visar Björklund (2007) att barn använder sin kropp som utgångspunkt, barnets kroppsliga upplevelser och erfarenheter utgör grunden för förståelse av företeelser i omvärlden.I föreliggande mångvetenskapliga forskningsprojekt1 studeras förskolemiljöer med fokus på i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang och på olika sätt. Resultaten hittills har visat på nödvändigheten av att även rikta uppmärksamhet mot pedagogerna i förhållande till förskolans fysiska och pedagogiska miljö. Det är pedagogen som är ansvarig för miljön, skapare av miljön, och därmed den som påverkar det lärande, lärandets innehåll och form, som möjliggörs i miljön. Thulin (2011) beskriver i sin avhandling pedagogen som iscensättare av en pedagogisk miljö som kan möjliggöra barns lärande i naturvetenskap. Pedagogen är samtidigt den som kan berätta om de resonemang som förs och motiv som finns till att miljön utformats på ett visst sätt. Den genomförda datainsamlingen har också tydliggjort behovet av att fördjupa studien genom återkommande kontakter och besök i samma förskolemiljöer, samt nödvändigheten av att samtala med pedagoger ansvariga för miljöns utformning och för förändringar i den fysiska miljön. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor, variation inom en förskola, och variation med avseende på lärandets objekt.
|
|
| 9. |
- Isberg, Jenny, et al.
(författare)
-
Träningen som ger spelarna knäkontroll
- 2013
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 25-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Isberg, Jenny, 1971-
(författare)
-
Viljan till fysisk aktivitet : en intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Physical education (PE) at school may play an important role in the process of becoming physically active in the adolescence and in developing a physically active lifestyle. The opportunities for teachers to provide positive physical activity experiences to the student population extend regularly over the school terms. For some students, PE can be the only opportunity they have to be physically active. Therefore it is important that the students become motivated to practice physical activity and know the purpose with physical activity. The overall purpose of this dissertation was to investigate the possibilities to motivate youth, 12-16 years old, to practice physical activity and hopefully to stimulate them to continue to be physically active in young adulthood. The sample consisted of 122 Swedish compulsory school students (12-16 years old), 51 girls and 71 boys, who were either physically inactive, physically active but not formal members of sport clubs, or physically active and members of a sport club. They used a self-monitoring instrument to describe their physical activity and we compared their self-reported physical activity with their actual VO2 capacity and physical status. The self-monitoring instrument was further validated against an activity monitor, RT3. The intervention lasted one and a half years, and four to five years later a follow-up study was done. Using a quasi-experimental design, the three groups of participants were compared with youths who did not use the selfmonitoring instrument. The main findings were that the associations between the accelerometer counts and the activities the students recorded in the self-monitoring instrument were high. The participants in Group 1 (physically inactive) continued exercising nearly to the same extent as during the intervention while youths in a matched control group did not develop regular physical activity habits. Concerning Group 2 (exercisers), participants in the intervention group were more physically active both during the intervention and at follow-up, compared with a matched control group of exercisers who did not use the self-monitoring instrument. In Group 3 (sport team members), there was no difference between the intervention group and a matched control group after the intervention or at follow-up. The conclusion of these main findings was that when someone motivates students to continue being physically active and to change their physical activity patterns in a positive direction, the self-monitoring instrument can be a door-opener for youths who are physically inactive or regularly active outside sports clubs.
|
|
| 11. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(författare)
-
‘I can teach you that’ : A study of musical interaction as a learning-generating practice in Swedish preschool everyday environments
- 2022
-
Ingår i: Early years. - : Taylor & Francis. - 0957-5146 .- 1472-4421.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the first part of the research project ‘Musical interaction in preschool’ will be presented and analysed. The purpose of the study was to examine which musical interactive activities are expressed in everyday pre-school environments, and how these types of interaction can be related to children’s development and learning. Through observations of planned lessons and children’s free play in different milieus, the interactions have been mapped. Using Merleau-Ponty’s lifeworld phenomenology, varied interactions reflect embodied education patterns as a part of pre-school cultural canonization. The result shows that the children in the study have a good ability to interact musically but that this resource is less utilized in the planned music teaching. The analyses were based on learning strategies in music with a child-first perspective which links back to lifeworld phenomenological perspectives of meaning.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Widell, Jenny, et al.
(författare)
-
Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken : En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ökar kunskapen om hur ruttval hanteras i kollektivtrafikmodeller genom en litteraturstudie inklusive en jämförande studie av bytesmotståndets skattade storlek, genom expertintervjuer med forskare, konsulter och beställare av kollektivtrafikanalyser, samt genom ett stort antal modelltester där bytesmotståndets påverkan analyserats både för enskilda utpekade relationer och totalt för hela Stockholmsregionen.I rapporten definieras bytesmotstånd som ”den uppoffring det innebär för en resenär att inte åka direkt till målpunkten med ett och samma kollektiva färdmedel”. En generell slutsats från litteraturstudien är att bytesmotståndet verkar vara större för byten buss-buss jämfört med tunnelbana-tunnelbana.Även genomförda expertintervjuer visade på stor variation kring vad som behöver analyseras gällande bytesmotstånd i kollektivtrafiken. Enighet råder kring att kollektivtrafik är eftersatt jämfört med biltrafik när det gäller kalibrering och validering av nätutläggning. Flera av de intervjuade experterna ville gärna se bättre möjligheter till nodspecifika bytesmotstånd. Resultaten av modelltesterna visar hur nätutläggningsalgoritmerna för kollektivtrafik fungerar i praktiken tillsammans med olika nätkodning. När det gäller nätkodning i Emme är ett viktigt val huruvida hållplatser med olika kollektiva färdmedel kodas som en gemensam nod eller inte. Resultaten visar också att med dagens nät med isärkodade noder och användning av standard transit assignment-algoritmen i Emme kan små ändringar i kodning göra att alla resenärer istället väljer en annan rutt. Trots ovan nämnda allt-eller-inget beteende är dagens Sampers/Emme-modell förvånansvärt bra på att återskapa färdmedelsfördelning vid större bytespunkter i Stockholm. Resultaten visar mycket bra överensstämmelse generellt för tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg, medan resultaten stämmer något sämre för buss. När liknande tester görs i Visum visar det sig att till skillnad från allt-eller-inget beteende i Emme så sprider Visum oftast resenärer på flera ruttval. Anledning till detta är att resenärer i Visum antas komma till hållplatser slumpmässigt då väntetid för en linje varierar mellan 0 och linjens turtäthet, i stället för en genomsnittlig väntetid som är hälften av turtätheten. Rutten med kortast genomsnittliga restid är inte snabbaste rutt för alla resenärer. Visum beräknar sannolikheten att väljas för alla attraktiva rutter.
|
|
