| 1. |
- Hansson, Erik, 1990-
(författare)
-
"Det känns fel" : Om det svenska samhällets reaktioner på närvaron av tiggande EU-medborgare, 2014-2016
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis offers a psychoanalytic critique of ideology in order to understand the Swedish society’s reactions to the presence of begging EU citizens during the period 2014 – 2016. The so-called ‘EU migrants’ are impoverished people, often from Romania, and commonly identified as Roma. The analysis is based upon empirical material consisting of media articles, interviews, social media, and auto-ethnography. The theoretical approach blends Lacanian psychoanalysis with historical-material dialectics and is inspired by the critique of ideology as formulated by Slavoj Žižek. The presence causes a multilayered crisis in Swedish society along political, juridical, moral, social, and psychic lines. This because it is a symptom of the Lacanian Real and capitalism’s contradictions. This is manifested in the contradiction embodied in the Swedish authorities’ denial of social help to ‘EU migrants’ on the one hand, while seeking on the other hand to reproduce the image of Sweden as promoting welfare and equality, solidarity, and anti-racism. The contradiction’s material base is the political deadlock between left and right regarding the labor and housing markets. Providing ‘EU migrants’ (being neither citizens nor refugees) access to welfare would risk disrupting the societal moral economy, causing political turmoil. The solution to this dilemma is to expunge ‘EU migrants’ while framing this as an act of poverty-reduction.Meanwhile, the unresolved occurrence of begging and ‘rough sleeping’ creates anxiety and provokes aggression among Swedish subjects, resulting in hate crimes and everyday racism. Poor people without shelter are forced to use public rooms as their private space, disturbing aesthetic and normative orders, which in turn is unconsciously registered as existential transgressions risking the destruction of the psychic investments of Swedes in their material surroundings.A main focus of the analysis is the anxiety triggered by the confrontation with a begging individual on the sidewalk. Due to our human empathic transitivity, the visible suffering of the ‘beggar’ becomes involuntarily experienced as suffering within the observer. Furthermore, when the subject is forced to choose whether or not to help, s/he unconsciously experiences how the Other’s desire threatens to dissolve the subject. These anxieties are typically transformed into sympathy, antipathy or apathy.
|
|
| 2. |
- Jansson, Tobias, Adjunkt, 1972-
(författare)
-
Varierade bedömningspraktiker i samhällskunskap : Validitet och agens i lärares beslut om bedömningars syften, innehåll och metoder
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna avhandling undersöks samhällskunskapslärares bedömnings-praktiker vad gäller syften, innehåll, förmågor och metoder, samt faktorer som kan påverka lärares bedömningspraktiker. Detta undersöktes genom tematiska analyser av intervjuer med totalt nitton gymnasielärare och deras bedömningsuppgifter. Studierna visade en variation, både mellan lärarna och att enskilda samhällskunskapslärare varierade sina bedömningar. Lärarna i studierna hade varierade syften, men en råd-ande performativ diskurs, med betoning på betygskriterierna, innebar en summativ praktik med fokus på att ha underlag för betyg. Däremot uttryckte lärarna en hög grad av agens gällande innehåll och förmågor som testades och med vilka metoder. Samtidigt påverkade en ämnestradition vilket innehåll som testades. Historiskt har lärare främst testat faktakunskaper i skriftliga prov, men lärarna i studierna varierade metoderna och betonade resonerande förmågor, vilket är i linje med ämnets öppna karaktär. Fokuseringen på betygskriterierna är positiv för validiteten gällande betygsättning. Däremot kan validiteten i relation till formativa syften problematiseras. Betoningen på summativ bedömning innebär dock en risk för en instrumentell syn på skolan med fokus på betyg snarare än lärande. Variationen mellan lärare riskerar också att leda till problem med likvärdig bedömning där elever lär sig olika saker och utvecklar olika förmågor. Samtidigt hjälper variation fler elever att lyckas då olika metoder passar olika elever. Lärarna har socialiserats in i en bedömningspraktik, vilken främst har formats av deras erfarenheter, snarare än lärarutbildningen. Utbildning i bedömning skulle dock kunna öka lärares bedömarkompetens. Bedömning är svårt och komplext, där lärare behöver balansera olika syften, välja ändamålsenliga metoder i relation till syften och vilket inne-håll och vilka förmågor som ska testas, samt hantera bedömningars olika konsekvenser. Det är ett viktigt arbete, i vilket samhällskunskapslärarna har möjlighet till stor agens och professionalitet.
|
|
