| 1. |
- Engeland, Kolbjørn, et al.
(författare)
-
Editorial : NHF 50 years
- 2023
-
Ingår i: Hydrology Research. - 1998-9563. ; 54:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Jordan, Sabine, et al.
(författare)
-
Ecosystem respiration, methane and nitrous oxide fluxes from ecotopes in a rewetted extracted peatland in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Mires and Peat. - 1819-754X. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecosystem respiration (carbon dioxide; CO2), methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) fluxes to the atmosphere were determined using an opaque closed chamber method within various ecotopes (vegetation covered, bare peat and open water) in a rewetted extracted peatland and within an adjacent open poor fen in Sweden. Ecotopes had a significant impact on CO2 and CH4 fluxes to the atmosphere. Ecosystem respiration and CH4 emissions from the bare peat site, the constructed shallow lake and the open poor fen were low but were much higher from ecotopes with Eriophorum vaginatum tussocks and Eriophorum angustifolium. A combination of vascular plant cover and high soil temperatures enhanced ecosystem respiration, while a combination of vascular plant cover, high water table levels and high soil temperatures enhanced CH4 emissions. N2O emissions contributed little to total greenhouse gas (GHG) fluxes from the soil-plant-water systems to the atmosphere. However, the overall climate impact of CH4 emissions from the study area did not exceed the impact of soil and plant respiration. With regard to management of extracted peatlands, the construction of a nutrient-poor shallow lake showed great potential for lowering GHG fluxes to the atmosphere.
|
|
| 3. |
- Jordan, Sabine, et al.
(författare)
-
Greenhouse gas emissions from two rewetted peatlands in Sweden
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Two rewetted, former cut-over peatlands were investigated for their greenhouse gas (GHG) emissions. The closed-chamber method was used. In the rich Västkärr fen, CO2-fluxes decreased along the moisture gradient from vegetated soil to open water. CH4 emissions varied with season: highest in the open water with a decreasing trend towards the vegetated soil (June 2009). N2O emissions were observed occasionally: highest in the driest parts with a decreasing trend towards the open water (October 2008). In the poor Porla wetland CO2 and CH4-fluxes followed a seasonal gradient at all sites, from low fluxes in spring over high emissions in summer to low output in autumn. The bare peat emitted no CH4 whereas the wet Eriophorum vaginatum tussocks released the highest amounts during summer.
|
|
| 4. |
- Jordan, Sabine, et al.
(författare)
-
Methane and Nitrous Oxide Emission Fluxes Along Water Level Gradients in Littoral Zones of Constructed Surface Water Bodies in a Rewetted Extracted Peatland in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Soil systems. - : MDPI AG. - 2571-8789. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rewetted extracted peatlands are sensitive ecosystems and they can act as greenhouse gas (GHG) sinks or sources due to changes in hydrology, vegetation, and weather conditions. However, studies on GHG emissions from extracted peatlands after rewetting are limited. Methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) emission fluxes were determined using the opaque closed chamber method along water level gradients from littoral zones to the open water body of constructed shallow lakes with different vegetation zones in a nutrient-rich rewetted extracted peatland in Sweden. Vegetation communities and their position relative to water level, together with short-term water level fluctuations, such as inundation events and seasonal droughts, and temperature had a significant impact on CH4 emissions fluxes. During "normal" and "dry" conditions and high soil temperatures, CH4 emissions were highest from Carex spp.-Typha latifolia L. communities. During inundation events with water levels > 30 cm, sites with flooded Graminoids-Scirpus spp.-Carex spp. emitted most CH4. Methane emissions from the water body of the constructed shallow lakes were low during all water level conditions and over the temperature ranges observed. Nitrous oxide emissions contributed little to the emission fluxes from the soil-plant-water systems to the atmosphere, and they were only detectable from the sites with Graminoids. In terms of management, the construction of shallow lakes showed great potential for lowering GHG emission fluxes from nutrient rich peatlands after peat extraction, even though the vegetated shore emitted some N2O and CH4.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Larsson, Rolf, et al.
(författare)
-
Coordination of water policies for quality and quantity : experiences from Nordic and Baltic countries
- 2022
-
Ingår i: Hydrology Research. - : IWA Publishing. - 1998-9563 .- 0029-1277 .- 2224-7955. ; 53:9, s. 1166-1185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European Union (EU) Water Framework Directive is of paramount importance for water management. According to the legal text, coordination with other directives like the Floods Directive is imperative and motivated by potential synergy effects. In this paper, the degree to which such coordination is achieved is evaluated for five Nordic and Baltic countries. The evaluation is based on legal documents, management plans, as well as on organizational structure in the five countries. The results show that the coordination between the Water Framework Directive and the Floods Directive (or flood management for Norway's case), have been successful for Estonia and Lithuania, whereas Norway, Finland, and especially Sweden need to improve more.
|
|
| 7. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Eesti sood
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende korrastamine ja kasutamine. ; , s. 8-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Eesti soode pindala ja turbavaru
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende kasutamine ja korrastamine. - 9789949300389 ; , s. 23-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Indicative effects of climate change on groundwater levels in Estonian raised bogs over 50 years
- 2017
-
Ingår i: Mires and Peat. - 1819-754X. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Analyses of 50-year (1962-2011) monthly air temperature and precipitation data indicated substantial climate change in the locations of two raised bogs (Linnusaare and Mannikjarve) in central-east Estonia. During recent years the cross-year winter air temperature increased by 1.7 degrees C, while the cold-season precipitation increased by 4 mm. The fluctuation amplitude of temperature and precipitation values decreased. Snow depth proved to be the most sensitive variable to winter warming, followed by groundwater levels together with mean and maximum soil frosts. Long-term groundwater levels on the domes of the bogs and in the forested/treed lagg areas were 0.3-0.4 m and 0.4-0.8 m below the soil surface, respectively. Warming caused changes in groundwater level amplitude of 3-22 cm in the bog domes and 3-14 cm in the forested lagg zones. The lowest groundwater levels in ridge-pool ecotopes at Mannikjarve rose by 6-10 cm (i.e. these ecotopes became wetter); but the incidence of low groundwater levels increased in most ecotopes, indicating a more general trend towards drier conditions in the bog.
|
|
| 11. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Introduction
- 2011
-
Ingår i: Forest management and the Water Cycle. An Ecosystem-Based Approach. ; :212, s. 333-334
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Jääksoo ja turba jääklasund
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende kasutamine ja korrastamine. - 9789949300389 ; , s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Jääksoode tüübid ja arengusuunad
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende kasutamine ja korrastamine. - 9789949300389 ; , s. 45-50
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Lode, Elve, et al.
(författare)
-
Self-Recovery of Cut-over Bogs: Summary from Case Studies
- 2010
-
Ingår i: Restoration of Lakes, Streams, Floodplains and Bogs in Europe: Principles and Case Studies. - Dordrecht : Springer Netherlands. - 9789048192649 ; :3, s. 265-284
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Soode kuivendamise viisid
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende kasutamine ja korrastamine. - 9789949300389 ; , s. 20-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Lode, Elve
(författare)
-
The LiDAR-based topo-hydrological modelling of the Nigula mire, SW Estonia
- 2011
-
Ingår i: Estonian Journal of Earth Sciences. - : Estonian Academy Publishers. - 1736-4728. ; 60, s. 232-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There was no big influence of the used cell scales and algorithms on the mean topographical properties of the Nigula mire digital elevation models (DEMs). The DEMs, generated using the Triangulated Irregular Network and Inverse Distance Weighted algorithms, revealed the closest mire surface properties from all used generation algorithms. The subtracted MAX-MIN DEMs layer revealed a well visible net of ditches and possible plant cover pattern differentiated in vertical scale. In the Nigula mire 58% of the mire surface basins have S SW orientation, followed by the levelled and less fractionated N-NE basin region (23% coverage), and the most fractionated but with steeper sloping W-orientated basin region (8% coverage).
|
|
| 18. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Typological Up-Scaling of Wooded Peatlands
- 2011
-
Ingår i: Forest Managemnt and the Water Cycle. An Ecosystem-Based Approach. - 9789048198337 ; :212, s. 471-496
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Lode, Elve
(författare)
-
Üldised soovitused ja seire korraldamine
- 2011
-
Ingår i: Jääksood, nende kasutamine ja korrastamine. - 9789949300389 ; , s. 139-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Lundin, Lars, et al.
(författare)
-
Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning; undersökningar vid Porla, Toftmossen och Västkärr
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torvmarker täcker stora arealer i Sverige och utvinning vid torvtäkter är en etablerad verksamhet. Efter avslutad täkt erfordras efterbehandling till nytt nyttjande av täktområdet. Detta kan vara till jordbruksmark, skogsproduktion, våtmark m.fl. användningsområden. Just omföringen av avslutad täkt undersöktes i detta projekt inriktat på restaurering av täktområdet genom återvätning till våtmark och i förlängningen till ny myr. Undersökningarna inriktades på hydrologi, mark, vattenkemi, vegetation och växthusgaser. Projektet startade i slutfasen av täktverksamheten med bestämningar av mark- och vattenförhållanden före återvätning och följde sedan tillstånd och processer i tillskapad våtmark. Undersökningarna genomfördes i etapper med ökat fokus på växthusgaser de senare sju åren. Vattenförhållandena ändrades från det dikade tillståndets vattennivåer några decimeter under markytan till ett ytvatten med flerstädes 0.5 - 1.5 m djup. De grunda sjöarna hade tämligen hög vattenomsättning och merdeles goda syrgasförhållanden, som endast under kortare stagnationsperioder under senvinter och sensommar visade syrgasfria förhållanden i bottenvattnet. Förhållandena påverkade bottenfaunan som varierat men med tidig etablering av stort antal individer och biomassa men som minskade något under senare år. Artantalet visade dock en tendens att öka med tiden. Vegetation saknades nästan helt när täkternas avslutades med endast en bar torvyta, som återstod. Begynnande växtkolonisation startade redan första året men det tog 2-3 år för att nå större täckning. Vegetationsetableringen var snabbare i Västkärrs näringsrikare miljö men efter ett antal år föreföll arterna att bli tämligen triviala och en långsam igenväxning vidtog. Särskilt expanderade vassruggar ute i det öppna vattnet. På den fattigare miljön vid Porlan etablerades vegetationen långsammare men efter en femårsperiod var vegetationen nästan heltäckande även om vatten och bar torv fanns främst mellan vegetationstuvorna. Främst var det tuv- och ängs-/kärrull som startade etableringen även om bl.a. starr, sileshår och vitag också förekom. Björnmossan noterades tidigt upp och efter sju år kunde spontan vitmossetablering noteras och täckningen har fortsatt att expandera. Markförhållandena påverkades av kvarlämnad torv och den fastare kärrtorven i bottenskikten var mer stabil än ytligare kvarlämnad vitmosstorv. Vid Västkärr med en plan torvmark ovan en postglacial lera kunde torvutvinningen nå jämn och relativt tunt torvlager vid täktavslut. Detta substrat blev också en tämligen stabil botten i våtmarkstillståndet. Porlanområdet med torv på en ojämn moränbotten kom också att ha kvarlämnad torv med olika kvalité och den ytliga vitmosstorven kom att svälla och delvis lyfta och bilda flyttorv med låg bärighet. Kemiskt ändrades inte torvsubstratet i större omfattning med stabilt pH, kol- och fosforhalt medan kväveinnehållet ökade något med större inslag av ammonium. CN-kvoten blev något lägre i den fattigare Porlan. Hydrologin i våtmarksområdet speglades av vattennivån i våtmarkerna, grundvattennivåer i den närmaste omgivningen och avrinningen från områdena. Ytvattennivåen finns relaterad ovan. Grundvattenförhållandena i omlandet påverkades av höjd vattennivå i våtmarken men ändringen på större avstånd (50-100 m) var liten, möjligen någon decimeter. På kortare avstånd från våtmarkskanten var ändringen större och det noterades 0.2-0.3 m högre nivå på 30-5 0 m avstånd. Avrinningen speglas i vattenbalansen, som visade lägre avrinning och högre avdunstning från våtmarksområdena. För den mer stabila perioden 7-13 år efter återvätning visar kontrollområdet en avrinning i medeltal per år om 246 mm och avdunstningen 492 mm. Motsvarande värden för våtmarken Porla A1 var 197 mm respektive 540 mm. Höga vattenföringar vid kraftiga regn och snösmältning visade lägre toppar från våtmarken jämfört med kontrollen. Låga flöden vid torrperioder verkade bli lägre och perioder utan flöde längre än förhållandena under pågående täkt. Vattenkemi var olika vid de tre undersökningsområdena där Porlan utgjorde en näringsfattig miljö med pH strax över 5 medan Toftmossen hade ett pH på ungefär 6 och Västkärr det rikaste med pH mellan 6 och 7. Även näringsämnen som oorganiskt kväve, baskatjoner och fosfor speglade denna bild. Ändringar efter återvätning kunde endast bestämmas för Porlan och Västkärr. Vattnets pH var tämligen oförändrat vid Porlan medan det inledningsvis blev lägre vid Västkärr för att med tiden öka till högre värden än före återvätningen. Flertalet ämnen visade lägre koncentrationer i våtmarkerna jämfört med i täkttillstånd men fosforhalterna ökade. Även transporter av flertalet ämnen var lägre efter återvätning. Växthusgasemissioner från öppet vatten visade generellt låga värden för de tre växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Från växter på mark i strandzonen förekom dock höga flöden av CH4, vilket var betydlig högre än den som uppmätts på den orörda myren. Det blev tydligt att våtmarksväxterna är en förutsättning för betydande metanemissioner. Även höga emissioner av CO2 uppmättes från dessa växter, men de nya kontinuerliga mätningarna från det automatiska mätsystemet visade att en mycket stor andel av CO2-emissionerna hade tagits upp genom fotosyntes under dagarna. Om detta kan generaliseras för alla ekotoper med vegetation, tillsammans med att N2O-emissionerna generellt var låga eller obefintliga för de tre undersökta lokalerna, pekade resultaten på att det var CH4, som dominerade nettoflödet av växthusgasemissioner från torvtäkter som restaurerats genom återvätning. Allmänt kan sägas att det är ett möjligt och bra alternativ att efterbehandla avslutade torvtäkter till våtmark till fördel för landskapsdiversitet och biologisk variation. Betydelsen ur ett växthusgasperspektiv kan vara mer dubiöst och erfordrar ytterligare studier. På sikt kommer dock torvbildningen att ackumulera kol.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Lundin, Lars, et al.
(författare)
-
Impacts of rewetting on peat, hydrology and water chemical composition over 15 years in two finished peat extraction areas in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Wetlands Ecology and Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0923-4861 .- 1572-9834. ; 24, s. 405-419
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Restoration of wetlands is a high priority world-wide. Peat extraction areas can be restored by rewetting, however affecting the environment. It could be expected to turn the drained peat-cutover area from a source to a sink of most elements. This study examined effects of such rewetting on peat, hydrology and water chemistry over 15 years at two sites in Sweden; the nutrient-poor Porla peatland and the nutrient-rich Vastkarr peatland. Rewetting caused minor changes to peat chemistry, but at the Vastkarr site ammonium concentrations increased in superficial peat layers while nitrate decreased. In terms of hydrology, rewetting of the Porla site decreased annual runoff and both high and low discharges. Water pH at the Porla site stayed fairly stable, but at the Vastkarr site pH, after an initial 4 years dip, gradually increased to higher values than before rewetting. Water colour and organic matter content were fairly stable, but slightly lower values were found after 15 years than in initial 4-5 years. The concentrations of base cations and of inorganic N were lower after rewetting, while total P was higher. However, these impacts could change from an initial phase as the wetlands in the long-term perspective develop into mires.
|
|
| 25. |
- Lundin, Lars, et al.
(författare)
-
Prospects for new mire wetland restoration in Sweden following termination of peatland excavation.
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The site-specific state and use of mires and peatla nds constrains possible restoration options. There is a long and widespread tradition in northern Europe of using mires for agriculture, forestry and peat harvesting. While drainage is often a prerequisite for use, it changes the mire status from a natural to an impacted state. Mire status determines conservat ion value but even slightly affected mires could be of great interest for preservation. This could lead to conflicts between protection and utilization. However, peatlands influenced by drainage activitie s may be the ones available for utilization but are anyhow considered for protection. At least 0.5 Mha of Swedish peatlands have been drained in unsuccessful attempts to improve forest production. Some of these drained areas might be suitable for peat excavation. Added to this is c. 15.000 ha in o ngoing or terminated peat excavation. After cessation of peat extraction, the excavated area mu st be restored to a hydrologically functioning wetland which could eventually form a new mire. Two such areas were investigated in SW Sweden both before rewetting and for almost 15 years afterwards. Ecological characteristics of the sites differed considerably, being reflected in the remaining peat conditions, established hydrology an d water chemistry. Vegetation and surface soil conditions changed with new spontaneous Sphagnum co lonisation. Changes in hydrology and hydrochemistry after rewetting relate to altered re dox conditions influencing especially pH, sulphur, nitrogen and phosphorus. The return of anaerobic co nditions in the sediments reduced peat decomposition. Peat site properties such as vegetat ion and chemical conditions affected greenhouse gas emissions. Both CO2 and CH4 emissions varied by site type but with an overall increase in CH4. The project was funded by the Swedish Energy Agency and the Swedish Peat Research Foundation.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Lundin, Lars, et al.
(författare)
-
Restoration of water quality and biology in two rewetted cut-over peatlands
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Restoration of wetlands is of high priority in Europe. After-use of peat excavation areas, including rewetting, is one such measure and has been investigated at two sites in Sweden. Water quality changed after rewetting with fairly stable or higher pH and concentrations of base cations. Nutrient concentrations were initially high but decreased after a number of years. Oxygen contents in water were similar to ordinary small lakes, also with occasional depletion in bottom layers at stagnation periods. The colonization of vegetation was rapid at Västkärr site but slower at Porla site, also with start of Sphagnum colonization. The bottom fauna consisted of high numbers of species and individuals the very first years after rewetting. After a few years the bottom fauna decreased to lower levels but is now slowly rising.
|
|
| 28. |
- Lundin, Lars, et al.
(författare)
-
Wetland management after termination of peat extraction and effects on the environment
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Peatlands are used for activities such as agriculture, forestry and peat harvesting. The use is often dependent on drainage to regulate the water conditions. In peat excavation plans, after-use is strictly regulated. Restoration of wetlands is highlighted. In industrial use of peatlands, considerable changes in site conditions exist as the very old peat bottom layers are exposed to land surface conditions. In Sweden, rewetting of two such areas started more than ten years ago. Investigations were carried out before and after rewetting using the comparison and calibration period technique. Ecological characteristics of wetlands differ considerably and are reflected in the remaining peat conditions, established hydrology and water chemistry. These characteristics are the driving force for vegetation development, water quality, limnic life and biogeochemistry. Vegetation and surface soil conditions have changed with time and are balanced with new spontaneous Sphagnum colonisation. Changes in hydrochemistry after rewetting relate to altered redox conditions influencing especially pH, sulphur, nitrogen and phosphorus. The return of anaerobic conditions in the sediments have reduced peat decomposition, initiated sedimentation and denitrification and influenced element turnover. Peat site properties such as vegetation and chemical conditions affect the greenhouse gas emissions. Both CO2 and CH4 emissions varied with site type. However, while the bare drained peat did not emit much CH4, the tussocks on drained peat showed higher values. This suggests that the plants can (i) emit CH4, (ii) promote the transport of CH4 from the soil to the atmosphere and/or (iii) promote the formation of CH4 in the soil
|
|
| 29. |
- Nilsson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Runoff changes after rewetting of a cutover peatland in Sweden. : Extended abstract No 310.
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Continuous discharge measurements were made in outlets from a rewetted cutover peatland (14 ha) and a nearby self-restoring hand-cut mire (22 ha) during nine years. Mainly cotton grass was slowly but successively established over the peatland. Large areas of open water also existed in the rewetted area. The discharge measurements showed that annual runoff from the rewetted cutover peatland were lower compared to runoff from the self-restoring hand-cut mire. This difference could be explained with higher frequency of low flows and lower peak flows from the rewetted cutover peatland. The low annual runoff from the rewetted cutover peatland was probably caused by water storage in the created wetlands and an increased evapotranspiration. The number of peak flows and their magnitudes were lower from the rewetted cutover peatland compared to the self-restoring hand-cut mire.
|
|
| 30. |
- Ring, Eva, et al.
(författare)
-
Mapping policies for surface water protection zones on forest land in the Nordic-Baltic region : Large differences in prescriptiveness and zone width.
- 2017
-
Ingår i: Ambio. - Dordrecht : Springer. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 46:8, s. 878-893
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The forest landscape across the Nordic and Baltic regions hosts numerous lakes and watercourses, which must be included in forest management. In this study, national policy designs regarding protection zones for surface waters on forest land were reviewed and compared for the Nordic countries, Estonia and Latvia. The focus was how each country regulates protection zones, whether they are voluntary or mandatory, and the rationale behind adopting a low or high degree of prescriptiveness. Iceland and Denmark had a low degree of policy prescriptiveness, whereas Norway, Estonia and Latvia had a high degree of prescriptiveness. Sweden and Finland relied to a large extent on voluntary commitments. The prescribed zone widths within the region ranged from 1 m to 5 km. The results indicated that land-use distribution, forest ownership structure and historical and political legacies have influenced the varying degrees of prescriptiveness in the region.
|
|
