↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandberg Frida) "

Sökning: WFRF:(Sandberg Frida)

Resultat 1-50 av 98

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Abdollahpur, Mostafa, et al. (författare) A subspace projection approach to quantify respiratory variations in the f-wave frequency trend 2022 Ingår i: Frontiers in Physiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-042X. ; 13 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: The autonomic nervous system (ANS) is known as a potent modulator of the initiation and perpetuation of atrial fibrillation (AF), hence information about ANS activity during AF may improve treatment strategy. Respiratory induced ANS variation in the f-waves of the ECG may provide such information. Objective: This paper proposes a novel approach for improved estimation of such respiratory induced variations and investigates the impact of deep breathing on the f-wave frequency in AF patients. Methods: A harmonic model is fitted to the f-wave signal to estimate a high-resolution f-wave frequency trend, and an orthogonal subspace projection approach is employed to quantify variations in the frequency trend that are linearly related to respiration using an ECG-derived respiration signal. The performance of the proposed approach is evaluated and compared to that of a previously proposed bandpass filtering approach using simulated f-wave signals. Further, the proposed approach is applied to analyze ECG data recorded for 5 min during baseline and 1 min deep breathing from 28 AF patients from the Swedish cardiopulmonary bioimage study (SCAPIS). Results: The simulation results show that the estimates of respiratory variations obtained using the proposed approach are more accurate than estimates obtained using the previous approach. Results from the analysis of SCAPIS data show no significant differences between baseline and deep breathing in heart rate (75.5 ± 22.9 vs. 74 ± 22.3) bpm, atrial fibrillation rate (6.93 ± 1.18 vs. 6.94 ± 0.66) Hz and respiratory f-wave frequency variations (0.130 ± 0.042 vs. 0.130 ± 0.034) Hz. However, individual variations are large with changes in heart rate and atrial fibrillatory rate in response to deep breathing ranging from -9% to +5% and -8% to +6%, respectively and there is a weak correlation between changes in heart rate and changes in atrial fibrillatory rate ( r = 0.38, p < 0.03). Conclusion: Respiratory induced f-wave frequency variations were observed at baseline and during deep breathing. No significant changes in the magnitude of these variations in response to deep breathing was observed in the present study population.
2.	Abdollahpur, Mostafa, et al. (författare) Respiratory Induced Modulation in f-Wave Characteristics During Atrial Fibrillation 2021 Ingår i: Frontiers in Physiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-042X. ; 12 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The autonomic nervous system (ANS) is an important factor in cardiac arrhythmia, and information about ANS activity during atrial fibrillation (AF) may contribute to personalized treatment. In this study we aim to quantify respiratory modulation in the f-wave frequency trend from resting ECG. First, an f-wave signal is extracted from the ECG by QRST cancelation. Second, an f-wave model is fitted to the f-wave signal to obtain a high resolution f-wave frequency trend and an index for signal quality control ((Formula presented.)). Third, respiratory modulation in the f-wave frequency trend is extracted by applying a narrow band-pass filter. The center frequency of the band-pass filter is determined by the respiration rate. Respiration rate is estimated from a surrogate respiration signal, obtained from the ECG using homomorphic filtering. Peak conditioned spectral averaging, where spectra of sufficient quality from different leads are averaged, is employed to obtain a robust estimate of the respiration rate. The envelope of the filtered f-wave frequency trend is used to quantify the magnitude of respiratory induced f-wave frequency modulation. The proposed methodology is evaluated using simulated f-wave signals obtained using a sinusoidal harmonic model. Results from simulated signals show that the magnitude of the respiratory modulation is accurately estimated, quantified by an error below 0.01 Hz, if the signal quality is sufficient ((Formula presented.)). The proposed method was applied to analyze ECG data from eight pacemaker patients with permanent AF recorded at baseline, during controlled respiration, and during controlled respiration after injection of atropine, respectively. The magnitude of the respiratory induce f-wave frequency modulation was 0.15 ± 0.01, 0.18 ± 0.02, and 0.17 ± 0.03 Hz during baseline, controlled respiration, and post-atropine, respectively. Our results suggest that parasympathetic regulation affects the magnitude of respiratory induced f-wave frequency modulation.
3.	Abdollahpur, Mostafa, et al. (författare) Respiratory Modulation in Permanent Atrial Fibrillation 2020 Ingår i: 2020 Computing in Cardiology, CinC 2020. - 2325-8861 .- 2325-887X. - 9781728173825 ; 2020-September Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Several studies have shown that the autonomic nervous system (ANS) can induce changes during atrial fibrillation (AF). There is currently a lack of methods for quantifying ANS induced variations during AF. The purpose of this study is to quantify respiratory induced modulation in the f-wave frequency trend. Following qrst-cancellation, the local f-wave frequency is estimated by fitting a harmonic f-wave model signal and a quality index (SQI) is computed based on the model fit. The resulting frequency trend is filtered using a narrow bandpass filter with a center frequency corresponding to the local respiration rate. The magnitude of the respiratory induced f-wave frequency modulation is estimated by the envelope of the filtered frequency trend. The performance of the method is validated using simulations and the method is applied to analyze ECG data from eight patients with permanent AF recorded during 0.125 Hz frequency controlled respiration before and after the full vagal blockade, respectively. Results from simulated data show the magnitude of the respiratory induced f-wave frequency modulation can be estimated with an error of less than = 0.005Hz if the SQI is above 0.45. The signal quality was sufficient for analysis in 7 out of 8 patients. In 4 patients the magnitude decreased and in 3 patients there was no change.
4.	Alanärä, Anders, et al. (författare) Utsättning av djur för jakt och fiske 2021 Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
5.	Alcaraz Martinez, Raul, et al. (författare) Application of frequency and sample entropy to discriminate long-term recordings of paroxysmal and persistent atrial fibrillation 2010 Ingår i: Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC), 2010 Annual International Conference of the IEEE. - 1557-170X. - 9781424441235 ; , s. 4558-4561 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Atrial fibrillation (AF) is the most common arrhythmia in clinical practice. At an early stage of the disease, AF may terminate spontaneously and is then referred to as paroxysmal AF. On the other hand, when external intervention is required for the arrhythmia to terminate, it is referred to as persistent AF. In this work, a method to discriminate between paroxysmal and persistent AF in the long-term ECGs is presented. The dominant frequency as well as the organization of the atrial activity are employed to characterize AF. The dominant atrial frequency (DAF) is estimated using hidden Markov model based frequency tracking, and organization is estimated by the sample entropy of the main atrial wave (MAW) and the first two harmonics, respectively. Long-term variations in DAF and organization from 50 ECG recordings were evaluated, showing that episodes of paroxysmal AF were consistently associated with lower DAF and organization of the MAW and the harmonics, than was persistent AF. Discrimination of paroxysmal and persistent AF resulted in classification rates of 84.1±26.1%, thus suggesting that it possible to discriminate between paroxysmal and persistent AF in patients without previously known AF history.
6.	Alcaraz Martinez, Raul, et al. (författare) Classification of paroxysmal and persistent atrial fibrillation in ambulatory ECG recordings 2011 Ingår i: IEEE Transactions on Biomedical Engineering. - 1558-2531. ; 58, s. 1441-1449 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The problem of classifying short atrial fibrillatory segments in ambulatory ECG recordings as being either paroxysmal or persistent is addressed by investigating a robust approach to signal characterization. The method comprises preprocessing, estimation of the dominant atrial frequency for the purpose of controlling the subbands of a filter bank, and computation of the relative subband (harmonics) energy and the subband sample entropy. Using minimum-error-rate classification of different feature vectors, a dataset consisting of 24-h ambulatory recordings from 50 subjects with either paroxysmal (26) or persistent (24) atrial fibrillation (AF) was analyzed on a 10-s segment basis; a total of 212196 segments were classified. The best performance in terms of area under the receiver operating characteristic curve was obtained for a feature vector defined by the subband sample entropy of the dominant atrial frequency and the relative harmonics energy, resulting in a value of 0.923, whereas that of the dominant atrial frequency was equal to 0.826. It is concluded that paroxysmal and persistent AF can be discriminated from short segments with good accuracy at any time of an ambulatory recording.
7.	Alcaraz, Raul, et al. (författare) Organization tracking of long-term atrial fibrillation recordings: differences between paroxysmal and persistent episodes 2009 Ingår i: [Host publication title missing]. ; 36, s. 509-512 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract In this work, a method for non-invasive assessment of AF organization has been applied to discriminating between paroxysmal and long-term persistent AF episodes. Following extraction of the atrial activity (AA) signal, the dominant atrial frequency (DAF) of the AA was computed based on a hidden Markov model. Finally, the main atrial wave (MAW) was obtained by bandpass filtering centered on the DAF, thus providing a time series suitable for AF organization estimation with sample entropy (SampEn). The performance of the method was evaluated on 24-h Holter recordings with long-term changes in AF organization. The results showed that episodes of paroxysmal AF (0.06930.0147) were consistently associated with lower SampEn than episodes with persistent AF (0.10560.0146). Moreover, 94.2% of 1-min segments with paroxysmal AF and 88.6% of 1-min segments with persistent AF could be correctly classified based on Samp- En information, thus making it possible to classify longterm recordings of patients without AF history.
8.	Andersson, Erik, 1979-, et al. (författare) Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete? 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
9.	Andersson, Erik, et al. (författare) Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete? 2019 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
10.	Andersson, Maria, et al. (författare) Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
11.	Berg, Charlotte, et al. (författare) Utegående nötkreatur och får 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Berg, Lotta, et al. (författare) Bedövning vid slakt av fisk 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
13.	Berg, Lotta, et al. (författare) Djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar i och utanför vilthägn med vildsvin, älg, björn och hare 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med detta yttrande är att sammanställa aktuell forskning kring djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar på vildsvin, älg, björn och hare i vilthägn samt hur de vilda djurens naturliga beteende tillgodoses vid mötet med ett rovdjur och hur detta påverkas av hägnets utformning. Det finns kunskapsluckor inom området då det råder brist på vetenskapliga studier av hur träning och prov i och utanför vilthägn påverkar jakthunden och de vilda djuren. Omfattningen av denna verksamhet är till stora delar okänd för Rådet och området är tämligen oreglerat i lagstiftningen.Träning och prov av jakthundar i hägn sker för att kunna utvärdera hundarnas egenskaper vid jakt. Utfallet av dessa prov används för att undersöka om hunden fungerar och är lämpad för praktisk jakt, men även i avelsarbetet. Skador från björn, vildsvin och älg kan bli allvarliga för jakthunden vid ordinarie jakt. I dagsläget tränas och testas hundar på vildsvin och hare inne i hägnet medan träning och prov av hund på björn och älg sker utanför hägnet med stängsel mellan hund och vilt. Risk för fysiska skador på hund i samband med träning och prov är därför störst i mötet med vildsvin. Djurvälfärdsriskerna för hund omfattar även psykisk påverkan, fysisk överansträngning, värmestress och vätskebrist vid höga utomhustemperaturer samt fysiska skador på grund av hägnets utformning och innehåll. Hur många hundar som skadas i samband med träning på hägnat vilt är dock oklart. Det finns rehabiliteringsanläggningar för jakthundar där hundarna kan tränas på hägnat vilt under mer kontrollerade former och därmed övervinna rädslor och oönskade beteenden. En hund som av olika orsaker blir rädd i samband med jakt, eller som uppvisar oönskade beteenden mot viltet, kan med hjälp av hägnat vilt antingen tränas ytterligare eller uteslutas från att användas vid jakt.En av grundförutsättningarna med träning och prov på vilda djur i hägn är att jaktsituationen ska efterlikna vanlig jakt. Detta innebär att det vilda djuret utsätts för ett hot, vilket i många fall sannolikt innebär stress för det vilda djuret. Hur stor stressituationen blir beror på hur djuret upplever hotet och om det lyckas kontrollera situationen. Vilda djur undviker i regel kontakt med människor och hundar. Att bli förföljd av en hund inne i hägnet är med stor sannolikhet en belastning för det vilda djuret, och även närvaro av hund utanför ett stängsel kan upplevas som ett hot. Träning och prov i hägn varierar med djurslag och anläggning och det vilda djuret har olika förutsättningar att hantera situationen, bland annat beroende på art och individuella skillnader. Förföljelse och jakt innebär sannolikt en betydande stress för vildsvin och hare. Även träning eller prov på älg och björn där hunden befinner sig utanför hägnet kan innebära stress för det vilda djuret. Situationen för det vilda djuret påverkas av faktorer som tidigare erfarenheter av hund och människor, hundens beteende, hur ofta och länge träningen eller proven pågår, hägnets storlek och utformning, samt om hägnet ger viltet möjlighet att undkomma hunden och situationen. Repetitiva moment skulle kunna vänja viltet vid hunden och situationen och för vissa individer innebära ett minskat upplevt hot och stressrespons. Negativ erfarenhet och förväntningar av hundträningen innebär dock en risk för upprepad och ackumulerad stress, vilket kan resultera i att djuret utsätts för ett upprepat och långvarigt lidande. Upplevelsen av repetitiva moment kan påverkas av individuella egenskaper, djurslagsskillnader och det sätt på vilket träningen eller proven utförs. Återkommande exponering för hund kan antingen leda till att det vilda djuret vänjer sig, habituering, eller blir mera känsligt, sensitisering.Hägnets utformning och skötsel har stor betydelse för viltets välfärd och djurskyddsproblem i hägn har noterats. Ett hägnat vilt djur som är kroniskt stressat vid undermålig djurhållning kan ha sämre förutsättningar att hantera den belastning som träning eller prov med hund kan innebära. De hägn för vilda djur som används vid träning och prov av hundar uppvisar stor variation i storlek och utformning. Gemensamt är att hägnet inskränker de vilda djurens naturliga beteenden, exempelvis möjligheten att förflytta sig längre sträckor. I de fall viltet flyttas till ett mindre hägn i samband med träning eller prov reduceras viltets möjligheter till naturliga beteenden ytterligare. Ett hägnat vilt djur som upplever en hotande fara, kan uppleva oro, rädsla och frustration. Detta kan leda till stress, främst när djuret inte kan undkomma eller bemöta hotet på samma sätt som om djuret varit frilevande. Stress uppstår när djuret inte kan kontrollera en situation, eller då kroppen utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar, som vid flyktförsök, värmestress, fysiska skador och smärta.Vildsvin i det vilda är ofta skygga och undviker en potentiell predator om de har möjlighet, men kan också försvara sig mot och även attackera sin förföljare om de blir trängda. Hur vildsvinen påverkas av att hållas instängda i hägn med begränsad möjlighet att undkomma hunden är inte studerat vetenskapligt, men i de fall hund förföljer vildsvinet innebär det troligen betydande rädsla och stress för vildsvinet. Studier har visat att jakt kan leda till att vildsvinen ändrar aktivitetsmönster och vistelseområde. Det finns också en risk att alltför aggressiva hundar tillfogar vildsvinen fysisk skada samtidigt som jakten även riskerar att vildsvin utsätts för värmestress då de har begränsade möjligheter att temperaturreglera sig. Hägn för vildsvin kan vara relativt stora, med en varierad och naturlig biotop. Eftersom hunden kan förfölja vildsvinen inne i hägnet innebär hägnet, oavsett storlek, att vildsvin har begränsade möjligheter att undkomma hunden och jakten i sig är sannolikt stressande. En studie har visat att det kan föreligga allvarliga djurskyddsproblem i vissa vildsvinshägn. Om detta även omfattar tränings- och provhägn skulle detta kunna påverka vildsvinens upplevelse och förmåga att hantera situationen vid jakt i hägn, men detta är inte studerat vetenskapligt.Älgar är flyktdjur som kan springa långa sträckor för att undkomma en angripare, men de kan också försvara sig när de känner sig trängda. Generellt kan älgar relativt lätt hållas i hägn och bli mycket vana vid människor och de förefaller ofta vara tämligen opåverkade vid möten med hundar. Vetenskapliga studier av hur älgar egentligen upplever situationen har Rådet inte funnit. En älg kan göra utfall mot en hund, men även i de fall älgen verkar lugn och opåverkad går det inte att utesluta att konfrontationen med hunden innebär stress för älgen, särskilt då hägnet kraftigt begränsar älgens naturliga flyktbeteende. Under träning eller prov hålls ofta älgen i ett mindre hägn för att hunden ska ges möjlighet att komma nära. Vid träning med hägnad älg har älgen begränsade möjligheter att avlägsna sig från eller komma undan hunden vilket skulle kunna leda till svårigheter för älgen att kontrollera situationen, vilket i sin tur kan ge upphov till stress. Eftersom älgar och hundar hålls åtskilda genom stängsel är risken för fysiska skador hos både hund och älg liten.Vilda björnar undviker normalt kontakt med människor och hundar. Att jagas av en hund har visat sig resultera i såväl beteendemässiga som fysiologiska förändringar vilket tyder på att björnen blir stressad. Exponering för en aktiv, skällande hund utanför hägnet kan upplevas som ett hot och leda till stress. Risken för stress ökar i en anläggning med litet tränings/provhägn, där björnen inte kan undkomma hunden eller kontrollera situationen. I ett litet hägn utan lämpliga biotoper eller fredad zon har björnen små möjligheter att avlägsna sig från hunden eller dölja sig. Situationen för björn vid träning eller prov med hund påverkas av faktorer som tillvänjning, tidigare erfarenheter av hundar och människor, hundens beteende, hur ofta och hur länge hundträningen/proven pågår samt hägnets storlek och utformning och om hägnet ger björnen möjligheter till naturligt beteende och att undkomma hunden. Björnens skötsel och miljö utöver prov-/träningstillfällena, liksom dess individuella förutsättningar påverkar också björnens välfärd, vilket också behöver tas hänsyn till vid bedömningen av björnens situation vid träning och prov med hund.Haren är ett bytesdjur och betraktar hunden som en predator. Haren flyr genom snabba rusher, men kan också försöka förvilla sin efterföljare genom längre hopp och blindspår. I hägn med hare tillåts jakthunden vara lös och jaga haren. Rådet har inte funnit några vetenskapliga studier av harar i den här typen av hägn men det finns studier av harars situation vid möte med hund i andra sammanhang, samt harars reaktion på predatorer generellt. Harar som utsattes för rävlukt minskade sin närvaro i dessa områden och hararnas vaksamhet ökade. Det finns skäl att anta att vilda harar kan reagera på lukt av hund på motsvarande sätt. Man kan anta att stressen för hare vid träningsjakt i hägn liknar den vid vanlig jakt. Skillnaden är att hägnet begränsar harens flyktvägar och även kan begränsa harens möjlighet till normalt flyktbeteende. Hur begränsande hägnet är beror på dess storlek, men eventuellt även dess placering, t.ex. närheten till människor och hundar som ger upphov till syn- eller luktintryck, samt dess utformning, inklusive förekomsten av naturliga förhållanden. Oavsett hägnets storlek och utformning är risken påtaglig att harens välfärd påverkas negativt av att bli jagad. Då harar har en sna
14.	Berg, Lotta, et al. (författare) Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande.
15.	Berg, Lotta, et al. (författare) Jakt med pil och båge 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta k
16.	Berg, Lotta, et al. (författare) Leddjurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
17.	Celotto, Chiara, et al. (författare) Dependence of Atrial Fibrillatory Rate Variations Induced by Head-Up/Down Tilt-Test on Autonomic Action 2023 Ingår i: Computing in Cardiology, CinC 2023. - 2325-887X .- 2325-8861. - 9798350382525 ; 50 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract In atrial fibrillation (AF), autonomic nervous system (ANS) differences among individuals may have a substantial influence on the varying effectiveness of anti-AF treatments. This work aimed to assess the relationship between changes in autonomic balance and in atrial fibrillatory rate (AFR) oscillations (F_{mathrm{f}}(t)) induced by head-up (HUT) and head-down (HDT) tilt test. 22 persistent AF (psAF) patients underwent a tilt test protocol and ECGs were recorded and analyzed to extract F_{mathrm{f}}(t) and its respiratory modulation (Delta F_{mathrm{f}}). Electrophysiological simulations of stable reentrant rotors in 2D human atrial psAF tissues were performed. Combinations of different levels of parasympathetic stimulation (PSS) by acetylcholine (ACh) and sympathetic stimulation (SS) by isoproterenol (Iso) were tested. The respiratory-related modulation of ACh was modeled by a cyclic temporal variation of ACh. In the patients, HUT/HDT resulted in an increase/decrease in AFR with respect to baseline (BL). Variations in Delta F_{mathrm{f}} from HDT/HUT to BL/HDT were significantly positively correlated with the variations in mean F_{mathrm{f}}(t)(overline{F}_{mathrm{f}}). In the simulations, higher Iso and/or ACh led to an increase in overline{F}_{mathrm{f}}, while Delta F_{mathrm{f}} was correlated to the range of ACh variation. HUT/HDT increased/decreased AFR, which could be explained by an increase/reduction in SS. The concomitant variation in Delta F_{mathrm{f}} could be linked to changes in PSS.
18.	Celotto, Chiara, et al. (författare) Effects of Acetylcholine Release Spatial Distribution on the Frequency of Atrial Reentrant Circuits : a Computational Study 2022 Ingår i: 2022 Computing in Cardiology, CinC 2022. - 2325-887X .- 2325-8861. - 9798350300970 ; 2022-September Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The frequency of the ECG fibrillatory f-waves (Ff) in atrial fibrillation (AF) shows significant variations over time. Cardiorespiratory interactions through the autonomic nervous system have been suggested to play a role in such variations. Here, we tested whether the spatial distribution associated with the release of the parasympathetic neurotransmitter acetylcholine (ACh) could affect the frequency of atrial reentrant circuits. Computational simulations in a human persistent-AF 3D atrial model were performed. We evaluated two different patterns of atrial innervation: ACh release restricted to the area of the ganglionated plexi (GP) and the nerves departing from them, following the so-called octopus hypothesis, and ACh release distributed uniformly randomly throughout the atria. In both cases, ACh release sites occupied 8% of the atria. The temporal pattern of ACh release was simulated following a sinusoidal waveform of frequency 0.125 Hz (respiratory frequency). Different mean levels and peak-to-peak variation ranges of ACh were tested. We found that variations in the dominant frequency Ff followed the simulated temporal ACh pattern in all cases, with Ff modulation being more pronounced for increasingly larger ACh variation ranges. For the tested percentage of ACh release sites (8%), the spatial distribution of ACh did not have an impact on Ff modulation.
19.	Celotto, Chiara, et al. (författare) Relationship between Atrial Oscillatory Acetylcholine Release Pattern and f-wave Frequency Modulation : A Computational and Experimental Study 2020 Ingår i: 2020 Computing in Cardiology, CinC 2020. - 2325-887X .- 2325-8861. - 9781728173825 ; 2020-September Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The frequency of fibrillatory waves (f-waves), Ff, exhibits significant variation over time, and previous studies suggest that some of this variation is related to respiratory modulation through the autonomic nervous system. In this study, we tested the hypothesis that this variation (?Ff) could be related to acetylcholine concentration ([ACh]) release pattern. Electrocardiograms were recorded from seven patients during controlled respiration before and after full vagal blockade, from which f-wave frequency modulation was characterized. Computational simulations in human atrial tissues were performed to assess the effects of [ACh] release pattern on Ff and compared to experimental results in humans. A cross-stimulation protocol was applied onto the tissue to initiate a rotor while cyclically varying [ACh] following a sinusoidal waveform of frequency equal to 0.125 Hz. Different mean levels (0.05, 0.075µM/l) and peak-to-peak ranges (0.1, 0.05, 0.025 µM/l) of [ACh] variation were tested. In all patients, an f-wave frequency modulation could be observed. In 57% of the patients, this modulation was significantly reduced after vagal blockade. Simulations confirmed that rotor frequency variations followed the induced [ACh] patterns. Mean Ff was dependent on mean [ACh] level, while?Ffwas dependent on [ACh] variation range.
20.	Celotto, Chiara, et al. (författare) The frequency of atrial fibrillatory waves is modulated by the spatiotemporal pattern of acetylcholine release : a 3D computational study 2024 Ingår i: Frontiers in Physiology. - 1664-042X. ; 14 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In atrial fibrillation (AF), the ECG P-wave, which represents atrial depolarization, is replaced with chaotic and irregular fibrillation waves (f waves). The f-wave frequency, F f, shows significant variations over time. Cardiorespiratory interactions regulated by the autonomic nervous system have been suggested to play a role in such variations. We conducted a simulation study to test whether the spatiotemporal release pattern of the parasympathetic neurotransmitter acetylcholine (ACh) modulates the frequency of atrial reentrant circuits. Understanding parasympathetic involvement in AF may guide more effective treatment approaches and could help to design autonomic markers alternative to heart rate variability (HRV), which is not available in AF patients. 2D tissue and 3D whole-atria models of human atrial electrophysiology in persistent AF were built. Different ACh release percentages (8% and 30%) and spatial ACh release patterns, including spatially random release and release from ganglionated plexi (GPs) and associated nerves, were considered. The temporal pattern of ACh release, ACh( t), was simulated following a sinusoidal waveform of frequency 0.125 Hz to represent the respiratory frequency. Different mean concentrations ( A C h ¯ ) and peak-to-peak ranges of ACh (ΔACh) were tested. We found that temporal variations in F f, F f( t), followed the simulated temporal ACh( t) pattern in all cases. The temporal mean of F f( t), F ¯ f , depended on the fibrillatory pattern (number and location of rotors), the percentage of ACh release nodes and A C h ¯ . The magnitude of F f( t) modulation, Δ F f, depended on the percentage of ACh release nodes and ΔACh. The spatial pattern of ACh release did not have an impact on F ¯ f and only a mild impact on Δ F f. The f-wave frequency, being indicative of vagal activity, has the potential to drive autonomic-based therapeutic actions and could replace HRV markers not quantifiable from AF patients.
21.	Corino, Valentina D.A., et al. (författare) A Mathematical Model of The Atrioventricular Node during Atrial Fibrillation 2010 Ingår i: [Host publication title missing]. - 0276-6574. ; 37, s. 117-120 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The atrioventricular (AV) node plays a crucial role during atrial fibrillation (AF). The aim of this study is to present an AV node model which can be fitted to short-term ECG recordings in order to infer certain AV node characteristics. The proposed model is characterized by: i) the arrival rate of atrial impulses; ii) two different refractory periods, corresponding to dual AV nodal paths; iii) the probability of an atrial impulse choosing either of these pathways; iv) a parameter modeling prolongation of the refractory period due to different physiological reasons. The model was tested on atrial fibrillatory ECGs recorded from 33 patients; the average normalized absolute error between the normalized RR histogram and the estimated model probability density function was 0.0023 ± 0.0016, (20-ms bin size, 0–2 s interval). These preliminary results are encouraging as AV nodal properties can be noninvasively assessed by a set of statistical parameters with a simple electrophysiological interpretation.
22.	Corino, Valentina D. A., et al. (författare) An Atrioventricular Node Model for Analysis of the Ventricular Response During Atrial Fibrillation 2011 Ingår i: IEEE Transactions on Biomedical Engineering. - 1558-2531. ; 58:12, s. 3386-3395 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper introduces a model of the atrioventricular node function during atrial fibrillation (AF), and describes the related ECG-based estimation method. The proposed model is defined by parameters that characterize the arrival rate of atrial impulses, the probability of an impulse choosing either one of the two atrioventricular nodal pathways, the refractory periods of these pathways, and the prolongation of the refractory periods. These parameters are estimated from the RR intervals using maximum likelihood estimation, except for the shorter refractory period which is estimated from the RR interval Poincare plot, and the mean arrival rate of atrial impulses by the AF frequency. Simulations indicated that 200-300 RR intervals are generally needed for the estimates to be accurate. The model was evaluated on 30-min ECG segments from 36 AF patients. The results showed that 88% of the segments can be accurately modeled when the estimated probability density function (PDF) and an empirical PDF were at least 80% in agreement. The model parameters were estimated during head-up tilt test to assess differences caused by sympathetic stimulation. Both refractory periods decreased as a result of stimulation, and the likelihood of an impulse choosing the pathway with the shorter refractory period increased.
23.	Corino, Valentina D. A., et al. (författare) Atrioventricular nodal function during atrial fibrillation: Model building and robust estimation 2013 Ingår i: Biomedical Signal Processing and Control. - : Elsevier BV. - 1746-8094. ; 8:6, s. 1017-1025 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Statistical modeling of atrioventricular (AV) nodal function during atrial fibrillation (AF) is revisited for the purpose of defining model properties and improving parameter estimation. The characterization of AV nodal pathways is made more detailed and the number of pathways is now determined by the Bayesian information criterion, rather than just producing a probability as was previously done. Robust estimation of the shorter refractory period (i.e., of the slow pathway) is accomplished by a Hough-based technique which is applied to a Poincare plot of RR intervals. The performance is evaluated on simulated data as well as on ECG data acquired from AF patients during rest and head-up tilt test. The simulation results suggest that the refractory period of the slow pathway can be accurately estimated even in the presence of many artifacts. They also show that the number of pathways can be accurately determined. The results from ECG data show that the refined AV node model provides significantly better fit than did the original model, increasing from 85 +/- 5% to 88 +/- 4% during rest, and from 86 +/- 5% to 87 +/- 3% during tilt. When assessing the effect of sympathetic stimulation, the AF frequency increased significantly during tilt (6.25 +/- 0.58 Hz vs. 6.32 +/- 0.61 Hz, p <0.05, rest vs. tilt) and the prolongation of the refractory periods of both pathways decreased significantly (slow pathway: 0.23 +/- 0.20 s vs. 0.11 +/- 0.10 s, p <0.001, rest vs. tilt; fast pathway: 0.24 +/- 0.31 s vs. 0.16 +/- 0.19s, p <0.05, rest vs. tilt). The results show that AV node characteristics can be assessed noninvasively for the purpose of quantifying changes induced by autonomic stimulation. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
24.	Corino, Valentina D.A., et al. (författare) Clinical use and limitations of non-invasive electrophysiological tests in patients with atrial fibrillation 2016 Ingår i: Journal of Atrial Fibrillation. - 1941-6911. ; 9:1, s. 62-67 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Atrial fibrillation (AF) is a complex arrhythmia, that has been studied non-invasively assessing atrial refractory period, atrioventricular node (AV) node refractory period, and ventricular response. The AV node plays a fundamental role as it filters many of the numerous irregular atrial impulses bombarding the node. Despite its importance, the electrophysiological (EP) characteristics of the AV node are not routinely evaluated since conventional EP techniques for assessment of refractory period or conduction velocity of the AV node are not applicable in AF. Since rate-control drugs control ventricular response through their effect on the AV node, noninvasive assessment of AV node electrophysiology may be useful. The RR series, though being highly irregular, contains information that can be used for risk stratification and prediction of outcome. In particular, RR irregularity measures during AF have been shown to be related to clinical outcome. This paper reviews the attempts done to noninvasively characterize the AV node and the ventricular response, highlighting clinical applications and limitations of the noninvasive techniques.
25.	Corino, Valentina D.A., et al. (författare) Non-invasive evaluation of the effect of metoprolol on the atrioventricular node during permanent atrial fibrillation 2014. - January Ingår i: Computing in Cardiology 2014. - : Oxford University Press (OUP). - 2325-8861. - 9781479943463 - 9781479943470 ; 41, s. 889-892 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The aim of this study was to evaluate changes in AV nodal properties during administration of metoprolol, using a novel ECG-based method for parameter estimation. The AV nodal parameters account for the probability of an impulse not passing through the fast pathway, the absolute refractory periods of the slow and fast pathways (aRPs and aRPf), representing the functional refractory period, and related prolongation in the respective refractory periods. Twenty patients (age 71±8 years, 14 men) with permanent AF from the RATe control in Atrial Fibrillation (RATAF) database were included in this study. Recordings during baseline and metoprolol administration were analyzed. Furthermore, simulated RR series were generated mimicking metoprolol administration. During metoprolol administration, aRP was significantly prolonged in both pathways (aRPs: 342±39 vs. 408±81 ms, p<0.001; aRPf: 432±74 vs. 527±83 ms, p<0.001). Similar results were found for the simulated RR series: both aRPs and aRPf were significantly prolonged with metoprolol. The AV nodal parameters reflect expected changes after metoprolol administration, i.e., a prolongation in functional refractory period. The simulations suggest that aRP may serve as an estimate of the functional refractory period.
26.	Corino, Valentina D. A., et al. (författare) Noninvasive Assessment of Atrioventricular Nodal Function: Effect of Rate-Control Drugs during Atrial Fibrillation 2015 Ingår i: Annals of Noninvasive Electrocardiology. - : Wiley. - 1082-720X. ; 20:6, s. 534-541 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: During atrial fibrillation (AF), conventional electrophysiological techniques for assessment of refractory period or conduction velocity of the atrioventricular (AV) node cannot be used. We aimed at evaluating changes in AV nodal properties during administration of tecadenoson and esmolol using a novel ECG-based method. Methods: Fourteen patients (age 58 +/- 8 years, 10 men) with AF were randomly assigned to either 75 or 300 mu g intravenous tecadenoson. After tecadenoson wash-out, patients received esmolol continuously (100 mu g/kg per min for 10 mins, then 50 mu g/kg per min for 50 mins). Atrial fibrillatory rate (AFR) and heart rate (HR) were assessed in 15-min segments. Using the novel method, we assessed the absolute refractory periods of the slow and fast pathways (aRPs and aRPf) of the AV node to produce an estimate of the functional refractory period. Results: During esmolol infusion, AFR and HR were significantly decreased and the absolute refractory period was significantly prolonged in both pathways (aRPs: 387 +/- 73 vs 409 +/- 62 ms, P < 0.05; aRPf: 490 +/- 80 vs 529 +/- 58 ms, P < 0.05). During both tecadenoson doses, HR decreased significantly and AFR was unchanged. Both aRPs and aRPf were prolonged for a 75 mu g dose (aRPs: 322 +/- 97 vs 476 +/- 75 ms, P < 0.05; aRPf: 456 +/- 102 vs 512 +/- 55 ms, P < 0.05) whereas a trend toward prolongation was observed for a 300 mu g dose. Conclusions: The estimated parameters reflect expected changes in AV nodal properties, i.e., slower conduction through the AV node for tecadenoson and prolongation of the AV node refractory period for esmolol. Thus, the proposed approach may be used to assess drug effects on the AV node in AF patients.
27.	Corino, Valentina D A, et al. (författare) Noninvasive characterization of atrioventricular conduction in patients with atrial fibrillation. 2015 Ingår i: Journal of Electrocardiology. - : Elsevier BV. - 1532-8430 .- 0022-0736. ; 48:6, s. 938-942 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The atrioventricular (AV) node plays a fundamental role in patients with atrial fibrillation (AF), acting as a filter to the numerous irregular atrial impulses which bombard the node. A phenomenological approach to better understand AV nodal electrophysiology is to analyze the ventricular response with respect to irregularity. In different cohorts of AF patients, such analysis has been performed with the aim to evaluate the association between ventricular response characteristics and long-term clinical outcome and to determine whether irregularity is affected by rate-control drugs. Another approach to studying AV nodal characteristics is to employ a mathematical model which accounts for the refractory periods of the two AV nodal pathways. With atrial fibrillatory rate and RR intervals as input, the model has been considered for analyzing data during (i) rest and head-up tilt test, (ii) tecadenoson and esmolol, and (iii) rate-control drugs. The present paper provides an overview of our recent work on the characterization and assessment of AV nodal conduction using these two approaches.
28.	Corino, Valentina D A, et al. (författare) Statistical modeling of atrioventricular nodal function during atrial fibrillation : An update 2013 Ingår i: BIOSIGNALS 2013 - Proceedings of the International Conference on Bio-Inspired Systems and Signal Processing. - 9789898565365 ; , s. 25-29 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract This paper introduces a number of advancements of our recently proposed model of atrioventricular (AV) node function during atrial fibrillation (AF). The model is defined by parameters characterizing the arrival rate of atrial impulses, the probability of an impulse choosing either one of the two AV nodal pathways, the refractory periods of these pathways, and their prolongation. In the updated model, the characterization of AV nodal pathways is made more detailed and the number of pathways is determined by the Bayesian information criterion. The performance is evaluated on ECG data acquired from twenty-five AF patients during rest and head-up tilt test. The results show that the refined AV node model provides significantly better fit than did the original model. During tilt, the AF frequency increased (6.25 ±0.58 Hz vs. 6.32 ±0.61 Hz, p < 0.05, rest vs. tilt) and the prolongation of the refractory periods decreased for both pathways (slow pathway: 0.23 ±0.20 s vs. 0.11 ±0.10 s, p < 0.001, rest vs. tilt; fast pathway: 0.24±0.31 s vs. 0.16±0.19 s, p < 0.05, rest vs. tilt). These results show that AV node characteristics can be assessed noninvasively for the purpose of quantifying changes induced by autonomic stimulation.
29.	Corino, Valentina D. A., et al. (författare) Statistical Modeling of Atrioventricular Nodal Function During Atrial Fibrillation Focusing on the Refractory Period Estimation 2014 Ingår i: Biomedical Engineering Systems and Technologies (Biostec 2013). - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg. - 1865-0929. ; 452, s. 258-268 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract We have recently proposed a statistical AV node model defined by a set of parameters characterizing the arrival rate of atrial impulses, the probability of an impulse passing through the fast or the slow pathway, the refractory periods of the pathways, and the prolongation of refractory periods. All parameters are estimated from the RR interval series using maximum likelihood (ML) estimation, except for the mean arrival rate of atrial impulses which is estimated by the AF frequency derived from the f-waves. In this chapter, we compare four different methods, based either on the Poincare plot or ML estimation, for determining the refractory period of the slow pathway. Simulation results show better performance of the ML estimator, especially in the presence of artifacts due to premature ventricular beats or misdetected beats. The performance was also evaluated on ECG data acquired from 26 AF patients during rest and head-up tilt test. During tilt, the AF frequency increased (6.08 +/- 1.03 Hz vs. 6.20 +/- 0.99 Hz, p < 0.05, rest vs. tilt) and the refractory periods of both pathways decreased (slow pathway: 0.43 +/- 0.12 s vs. 0.38 +/- 0.12 s, p = 0.001, rest vs. tilt; fast pathway: 0.55 +/- 0.14 s vs. 0.47 +/- 0.11 s, p < 0.05, rest vs. tilt). These results show that AV node characteristics can be assessed non-invasively to quantify changes induced by autonomic stimulation.
30.	Corino, Valentina D.A., et al. (författare) Statistical modeling of the atrioventricular node during atrial fibrillation : Data length and estimator performance 2013 Ingår i: 2013 35th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society, EMBC 2013. - 9781457702167 ; , s. 2567-2570 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The atrioventricular (AV) node plays a central role during atrial fibrillation (AF). We have recently proposed a statistical AV node model defined by parameters characterizing the arrival rate of atrial impulses, the probability of an impulse choosing either one of the dual AV nodal pathways, the refractory periods of the pathways, and the prolongation of refractory periods. All model parameters are estimated from the RR series using maximum likelihood (ML) estimation, except for the mean arrival rate of atrial impulses which is estimated by the AF frequency derived from the f-waves. The aim of this study is to present a unified approach to ML estimation which also involves the shorter refractory period, thus avoiding our previous Poincaré plot analysis which becomes biased. In addition, the number of RR intervals required for accurate parameter estimation is presented. The results show that the shorter refractory period can be accurately estimated, and that the resulting estimates converge to the true values when about 500 RR intervals are available.
31.	Ekblom Bak, Elin, 1981-, et al. (författare) Accelerometer derived physical activity and subclinical coronary and carotid atherosclerosis : cross-sectional analyses in 22 703 middle-aged men and women in the SCAPIS study 2023 Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 13:11 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract OBJECTIVES: The aim included investigation of the associations between sedentary (SED), low-intensity physical activity (LIPA), moderate-to-vigorous intensity PA (MVPA) and the prevalence of subclinical atherosclerosis in both coronaries and carotids and the estimated difference in prevalence by theoretical reallocation of time in different PA behaviours.DESIGN: Cross-sectional.SETTING: Multisite study at university hospitals.PARTICIPANTS: A total of 22 670 participants without cardiovascular disease (51% women, 57.4 years, SD 4.3) from the population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage study were included. SED, LIPA and MVPA were assessed by hip-worn accelerometer.PRIMARY AND SECONDARY OUTCOMES: Any and significant subclinical coronary atherosclerosis (CA), Coronary Artery Calcium Score (CACS) and carotid atherosclerosis (CarA) were derived from imaging data from coronary CT angiography and carotid ultrasound.RESULTS: High daily SED (>70% ≈10.5 hours/day) associated with a higher OR 1.44 (95% CI 1.09 to 1.91), for significant CA, and with lower OR 0.77 (95% CI 0.63 to 0.95), for significant CarA. High LIPA (>55% ≈8 hours/day) associated with lower OR for significant CA 0.70 (95% CI 0.51 to 0.96), and CACS, 0.71 (95% CI 0.51 to 0.97), but with higher OR for CarA 1.41 (95% CI 1.12 to 1.76). MVPA above reference level, >2% ≈20 min/day, associated with lower OR for significant CA (OR range 0.61-0.67), CACS (OR range 0.71-0.75) and CarA (OR range 0.72-0.79). Theoretical replacement of 30 min of SED into an equal amount of MVPA associated with lower OR for significant CA, especially in participants with high SED 0.84 (95% CI 0.76 to 0.96) or low MVPA 0.51 (0.36 to 0.73).CONCLUSIONS: MVPA was associated with a lower risk for significant atherosclerosis in both coronaries and carotids, while the association varied in strength and direction for SED and LIPA, respectively. If causal, clinical implications include avoiding high levels of daily SED and low levels of MVPA to reduce the risk of developing significant subclinical atherosclerosis.
32.	Goya-Esteban, Rebeca, et al. (författare) Long-term characterization of persistent atrial fibrillation: wave morphology, frequency, and irregularity analysis 2014 Ingår i: Medical & Biological Engineering & Computing. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0140-0118 .- 1741-0444. ; 52:12, s. 1053-1060 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Short-term properties of atrial fibrillation (AF) frequency, f-wave morphology, and irregularity parameters have been thoroughly studied, but not long-term properties. In the present work, f-wave morphology is characterized by principal component analysis, introducing a novel temporal parameter defined by the cumulative normalized variance of the three largest principal components . Based on 7-day recordings from nine patients with stable chronic heart failure and persistent AF, long-term properties were studied in terms of , AF frequency, and sample entropy . The main result of the present study is that detection of circadian rhythms depends on the parameter considered: rhythms were found in six and five (AF frequency) patients, but not always in the same patient. Another important result is that circadian rhythms detected in 7-day recordings could not always be detected in 24-h periods, thus shedding new light on the results in previous studies which all were based on 24-h recordings. Infradian rhythms were found in four and one (AF frequency) patients.
33.	Goya-Esteban, Rebeca, et al. (författare) Seven-day analysis of atrial fibrillation and circadian rhythms 2013 Ingår i: BIOSIGNALS 2013 - Proceedings of the International Conference on Bio-Inspired Systems and Signal Processing. - 9789898565365 ; , s. 20-24 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract In the present work, f-wave morphology is characterized by principal component analysis and a novel temporal parameter defined by the cumulative normalized variance of the 3 largest principal components (r3). The 7-day behavior of persistent atrial fibrillation (AF) was studied in 9 patients using r3, AF frequency, and sample entropy (SampEn). Detection of circadian rhythms depended on the parameter considered: rhythms were found in 6 (r3, SampEn) and 5 (AF frequency) patients, but interestingly not always in the same patients. Two patients had significant circadian rhythm in all parameters. When a circadian rhythm was significantly present in 7 days, it was usually only significantly present in some of the 24-h segments. It is concluded that detailed AF characterization can be achieved with complementary parameters.
34.	Granåsen, Gabriel, 1980- (författare) Patient stratification and treatment effects in diseases with disturbed cardiac function 2020 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Background: Cardiovascular disease characteristics are often measured using a combination of different measurement modalities. By combining information from these modalities using statistical modelling we can gain additional knowledge about these diseases. Patients with hereditary transthyretin amyloidosis (ATTRv amyloidosis) often present with heart rate disturbances and ventricular hypertrophy. Although ATTRv amyloidosis can lead to a thick ventricular myocardium and heart failure this can also be due to other pathologies e.g. hypertrophic cardiomyopathy (HCM), which may lead to misdiagnosis. Children with hereditary long QT syndrome (LQTS) carry the risk of lethal cardiac events linked to increased sympathetic activity. If the regulatory pattern, measured by heart rate variability (HRV), could differentiate between LQTS genotypes and healthy children during childhood, it may then establish a role for HRV in evaluating such patients. Statins is the most common pharmaceutical treatment for atherosclerosis. However, the effect of statins on coronary calcification has shown mixed results between studies.Aim: The overall aim of this thesis was to use statistically rigorous methodology to explore stratification of subgroups of patients and estimate treatment effects in diseases with cardiac involvement. The specific aims were: to evaluate discriminating features between ATTRv amyloidosis and HCM patients in different clinical examinations of their hearts; to evaluate the longitudinal growth pattern in HRV in children with LQTS; and, to estimate the short- and long-term treatment effects of statin treatment on coronary calcification in patients with coronary arteriosclerosis. Methods: In Study I we used classification and regression trees in order to create a clinical interpretable decision tree in order to differentiate between 35 ATTRv amyloidosis patients and 37 HCM patients based on features derived from echocardiography and ECG. In Study II a retrospective sample of 38 ATTRv amyloidosis patients, 41 HCM patients and 62 healthy controls were analyzed using k-means clustering and Random forest models in order to investigate similarities and differences in echocardiographic features and HRV. In Study III we calculated gender and treatment dependent age trends for spectral HRV features from longitudinal measurements from 70 children with LQTS (58 LQT1, 12 LQT2) and 65 healthy controls, using generalized additive mixed effects models. In Study IV data from two large clinical trials, in total 1585 patients with mild cardiac symptoms, was used to estimate the short- and long-term treatment effects of statin treatment on coronary calcification.Results: In study I we found that a decision tree using both ECG and echocardiographic measurements provided the best separation between HCM and ATTRv amyloidosis. In study II we found that HRV could be used for discriminating between these diseases and that abnormalities in HRV are related on ATTRv fibril type but uncommon in HCM. In study III we found that the age trend in HRV in LQTS-patients showed no clear differences between controls and patients different LQTS genotypes. In study IV we found that high dose statin treatment resulted in a dose dependent increase in calcium score at both short- and long-term follow up. At the long-term follow up, we found no evidence to suggest that the increased calcium score had resulted in increased cardiac events.Conclusions: The results from our studies could be used for differentiating HCM and ATTRv amyloidosis patients. The heterogeneity within these patient groups could further be characterized using features from echocardiography and HRV. Our data do not support evidence for a different age trend in HRV parameters in children with LQTS compared to controls of similar age. We also found that statin treatment increased calcium score on both short-and long-term follow up. Taken together the results and methods from this thesis may be used for future support in clinical decisions regarding patient stratification and knowledge of treatment effects.
35.	Henriksson, Mikael, et al. (författare) A novel statistical model of the dual pathway atrioventricular node during atrial fibrillation 2016 Ingår i: Computing in Cardiology. - 9781509006854 ; 42, s. 473-476 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The atrioventricular (AV) node plays an important role during atrial fibrillation (AF). In particular, the refractoriness of its cells influences the conduction of atrial impulses to the ventricles and, thus, the ventricular response. This study introduces a novel statistical model of the AV node, accounting for pathway switching, which can be used for non-invasive assessment of the refractory properties of the slow and the fast AV nodal pathway during AF, using the atrial fibrillatory rate and the series of RR intervals obtained from the ECG. A number of simulated histograms is presented, illustrating that even though only four parameters are used to characterize the AV node, the model is capable of representing a wide range of different RR interval series. Estimation of model parameters is evaluated with simulated RR interval series. It is shown that a signal consisting of 2400 RR intervals is sufficient for accurate parameter estimation, with an average estimation error less than 50 ms in all parameters. It is concluded that the model offers a novel way to obtain information regarding AV nodal refractoriness from the ECG.
36.	Henriksson, Mikael, et al. (författare) A Statistical Atrioventricular Node Model Accounting for Pathway Switching During Atrial Fibrillation 2016 Ingår i: IEEE Transactions on Biomedical Engineering. - 1558-2531. ; 63:9, s. 1842-1849 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Objective: The atrioventricular (AV) node plays a central role in atrial fibrillation (AF) as it influences the conduction of impulses from the atria into the ventricles. In the present paper, the statistical dual pathway AV node model, previously introduced by us, is modified so that it accounts for atrial impulse pathway switching even if the preceding impulse did not cause a ventricular activation. Methods: The proposed change in model structure implies that the number of model parameters subjected to maximum likelihood estimation is reduced from five to four. The model is evaluated using the data acquired in the RATe control in Atrial Fibrillation (RATAF) study, involving 24- h ECG recordings from 60 patients with permanent AF. Results: When fitting the models to the RATAF database, similar results were obtained for both the present and the previous model, with a median fit of 86%. The results show that the parameter estimates characterizing refractory period prolongation exhibit considerably lower variation when using the present model, a finding that may be ascribed to fewer model parameters. Conclusion: The new model maintains the capability to model RR intervals, while providing more reliable parameters estimates. Significance: The model parameters are expected to convey novel clinical information, and may be useful for predicting the effect of rate control drugs.
37.	Henriksson, Mikael, et al. (författare) Changes in f-wave characteristics during cryoballoon catheter ablation 2018 Ingår i: Physiological Measurement. - : IOP Publishing. - 0967-3334 .- 1361-6579. ; 39:10 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract OBJECTIVE: Changes in ECG-derived parameters are studied in atrial fibrillation (AF) patients undergoing cryoballoon catheter ablation.APPROACH: Parameters characterizing f-wave frequency, morphology by phase dispersion, and amplitude are estimated using a model-based statistical approach. These parameters are studied before, during, and after ablation, as well as for AF type (paroxysmal/persistent). Seventy-seven (49/28 paroxysmal/persistent) AF patients undergoing de novo catheter ablation are included in the study, out of which 31 (16/15 paroxysmal/persistent) were in AF during the whole procedure. A signal quality index (SQI) is used to identify analyzable segments.MAIN RESULTS: f-wave frequency decreased significantly during ablation (p = 0.001), in particular after ablation of the inferior right pulmonary vein (p < 0.05). Frequency and phase dispersion differed significantly between paroxysmal and persistent AF (p = 0.001 and p < 0.05, respectively).SIGNIFICANCE: This study demonstrates that a decrease in f-wave frequency can be distinguished during catheter ablation. The use of an SQI ensures reliable analysis and produces results significantly different from those obtained without an SQI.
38.	Henriksson, Mikael, et al. (författare) Model-based Assessment of f-Wave Signal Quality in Patients with Atrial Fibrillation 2018 Ingår i: IEEE Transactions on Biomedical Engineering. - 1558-2531. ; 65:11, s. 2600-2611 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Objective: The detection and analysis of atrial fibrillation (AF) in the ECG is greatly influenced by signal quality. The present study proposes and evaluates a model-based f-wave signal quality index (SQI), denoted S, for use in the QRST-cancelled ECG signal. Methods: S is computed using a harmonic f-wave model, allowing for variation in frequency and amplitude. The properties of S are evaluated on both f-waves and P-waves using 378 12-lead ECGs, 1875 single-lead ECGs, and simulated signals. Results: S decreases monotonically when noise is added to f-wave signals, even for noise which overlaps spectrally with f-waves. Moreover, S is shown to be closely associated with the accuracy of AF frequency estimation, where S>0.3 implies accurate estimation. When S is used as a measure of f-wave presence, AF detection performance improves: the sensitivity increases from 97.0% to 98.1% and the specificity increases from 97.4% to 97.8% when compared to the reference detector. Conclusion: The proposed SQI represents a novel approach to assessing f-wave signal quality, as well as to determining whether f-waves are present. Significance: The use of S improves the detection of AF and benefits the analysis of noisy ECGs.
39.	Henriksson, Mikael, et al. (författare) Signal quality assessment of f-waves in atrial fibrillation 2017 Ingår i: 2017 Computing in Cardiology (CinC). - 2325-8861. - 9781538645550 - 9781538666302 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Ambulatory ECG recordings are frequently corrupted by artifacts caused by, e.g., muscle activity or moving electrodes, which complicates the analysis of f-waves and motivates signal quality assessment to improve the reliability of f-wave analysis. Although many methods have been developed for assessing the quality of ECG signals in general, no method deals specifically with f-waves. This study proposes a novel signal quality index (SQI), using a modelbased approach for assessment of f-wave signal quality. To evaluate the performance of the SQI, 189 5-s recordings of f-waves from AF patients are studied, as is the same number of recordings with motion artifacts and electrode movements taken from the MIT-BIH Noise Stress Test Database. The signal quality index is capable of discriminating between f-waves and noisy recordings with an accuracy of 98%. The results suggest that the proposed signal quality index correctly identifies noisy recordings, and can be used to improve the reliability of f-wave analysis.
40.	Hermansson, Frida, 1988, et al. (författare) The environmental benefits and challenges of a composite car with structural battery materials 2021 Ingår i: REV 2021 Proceedings. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract One way to reduce the environmental impact of an electric vehicle is to reduce the vehicle’s mass. This can be done by substitution of conventional materials such as steel, aluminium, and plastics with carbon fibre composites, or possibly even with structural battery composite materials. In the latter case, another consequence is that the size of the vehicle battery is reduced as the structural battery composite not only provides structural integrity, but also stores energy. This study assesses the change in life cycle environmental impacts related to transitioning from a conventional battery electric vehicle to a vehicle with components made from either carbon fibre composites or structural battery composites, with the aim of identifying environmental challenges and opportunities for cars with a high share of composite materials. Results show that a transition to carbon fibre composites and structural battery composite materials today would (in most cases) increase the total environmental impact due to the energy intensive materials production processes. The two major contributors to the environmental impacts for the structural battery composite materials are energy intensive structural battery material manufacturing process and carbon fibre production process, both of which can be expected to decrease their energy consumption as the technology maturity level increases and other production and manufacturing processes are developed. For future assessments, more effort needs to be put on collecting primary data for large-scale structural battery composites production and on assessing different technology development routes.
41.	Hernando, D, et al. (författare) Identification of patients prone to hypotension during hemodialysis based on the analysis of cardiovascular signals. 2015 Ingår i: Medical Engineering & Physics. - : Elsevier BV. - 1873-4030 .- 1350-4533. ; 37:12, s. 1156-1161 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Intradialytic hypotension (IDH) is a major complication during hemodialysis treatment, and therefore it is highly desirable to identify, at an early stage during treatment, whether the patient is prone to IDH. Heart rate variability (HRV), blood pressure variability (BPV) and baroreflex sensitivity (BRS) were analyzed during the first 30 min of treatment to assess information on the autonomic nervous system. Using the sequential floating forward selection method and linear classification, the set of features with the best discriminative power was selected, resulting in an accuracy of 92.1%. Using a classifier based on the HRV features only, thereby avoiding that continuous blood pressure has to be recorded, accuracy decreased to 90.2%. The results suggest that an HRV-based classifier is useful for determining whether a patient is prone to IDH at the beginning of the treatment.
42.	Holmer, Mattias, et al. (författare) Detection of Needle Dislodgement Using Extracorporeal Pressure Signals : A Feasibility Study 2020 Ingår i: ASAIO Journal. - 1538-943X. ; 66:4, s. 454-462 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Venous needle dislodgement (VND) during dialysis is a rarely occurring adverse event, which becomes life-threatening if not handled promptly. Because the standard venous pressure alarm, implemented in most dialysis machines, has low sensitivity, a novel approach using extracted cardiac information to detect needle dislodgement is proposed. Four features are extracted from the arterial and venous pressure signals of the dialysis machine, characterizing the mean venous pressure, the venous cardiac pulse pressure, the time delay, and the correlation between the two pressure signals. The features serve as input to a support vector machine (SVM), which determines whether dislodgement has occurred. The SVM is first trained on a set of laboratory data, and then tested on another set of laboratory data as well as on a small data set from clinical hemodialysis sessions. The results show that dislodgement can be detected after 12-17 s, corresponding to 24-143 ml blood loss. The standard venous pressure alarm used in clinical routine only detects 50% of the VNDs, whereas the novel method detects all VNDs and has a false alarm rate of 0.12 per hour, provided that the amplitude of the extracted cardiac pressure signal exceeds 1 mmHg. The results are promising; however, the method needs to be tested on a larger set of clinical data to better establish its performance.
43.	Holmer, Mattias, et al. (författare) Detection of ventricular premature beats based on the pressure signals of a hemodialysis machine 2018 Ingår i: Medical Engineering and Physics. - : Elsevier BV. - 1350-4533. ; 51, s. 49-55 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Monitoring of ventricular premature beats (VPBs), being abundant in hemodialysis patients, can provide information on cardiovascular instability and electrolyte imbalance. In this paper, we describe a method for VPB detection which explores the signals acquired from the arterial and the venous pressure sensors, located in the extracorporeal blood circuit of a hemodialysis machine. The pressure signals are mainly composed of a pump component and a cardiac component. The cardiac component, severely overshadowed by the pump component, is estimated from the pressure signals using an earlier described iterative method. A set of simple features is extracted, and linear discriminant analysis is performed to classify beats as either normal or ventricular premature. Performance is evaluated on signals from nine hemodialysis treatments, using leave-one-out crossvalidation. The simultaneously recorded and annotated photoplethysmographic signal serves as the reference signal, with a total of 149,686 normal beats and 3574 VPBs. The results show that VPBs can be reliably detected, quantified by a Youden's J statistic of 0.9, for average cardiac pulse pressures exceeding 1 mmHg; for lower pressures, the J statistic drops to 0.55. It is concluded that the cardiac pressure signal is suitable for VPB detection, provided that the average cardiac pulse pressure exceeds 1 mmHg.
44.	Holmer, Mattias, et al. (författare) Determining Heart Activity Present in the Pressure Sensors of a Dialysis Machine 2013 Ingår i: Computing in Cardiology. - 2325-8861. ; , s. 217-220 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Determination of heart status during dialysis can im- prove patient monitoring. Pressure sensors in the dialysis machine measures the heart pulses that propagates in the body and enter the extracorporeal blood circuit. A peri- staltic blood pump, located in the same circuit, introduces strong periodic pressure pulses that interfere with the much weaker cardiac component. These signal characteristics make the extraction of the heart activity challenging. In the present study, we explore the possibility to extract and analyze the cardiac component using simulated data. The accuracy of the timing of each heartbeat is analyzed. Ad- ditionally, the heart component is extracted from patient pressure recordings, and compared to the heart rate com- puted from a photoplethysmogram. The results show that heart timings can be accurately determined using the pres- sure sensors of a dialysis machine.
45.	Holmer, Mattias, et al. (författare) Extracting a Cardiac Signal From the Extracorporeal Pressure Sensors of a Hemodialysis Machine 2015 Ingår i: IEEE Transactions on Biomedical Engineering. - 1558-2531. ; 62:5, s. 1305-1315 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Although patients undergoing hemodialysis treatment often suffer from cardiovascular disease, monitoring of cardiac rhythm is not performed on a routine basis. Without requiring any extra sensor, this study proposes a method for extracting a cardiac signal from the built-in extracorporeal venous pressure sensor of the hemodialysis machine. The extraction is challenged by the fact that the cardiac component is much weaker than the pressure component caused by the peristaltic blood pump. To further complicate the extraction problem, the cardiac component is difficult to separate when the pump and heart rates coincide. The proposed method estimates a cardiac signal by subtracting an iteratively refined blood pump model signal from the signal measured at the extracorporeal venous pressure sensor. The method was developed based on simulated pressure signals, and evaluated on clinical pressure signals acquired during hemodialysis treatment. The heart rate estimated from the clinical pressure signal was compared to that derived from a photoplethysmographic reference signal, resulting in a difference of 0.07 +/- 0.84 beats/min. The accuracy of the heartbeat occurrence times was studied for different strengths of the cardiac component, using both clinical and simulated signals. The results suggest that the accuracy is sufficient for analysis of heart rate and certain arrhythmias.
46.	Holmer, Mattias, et al. (författare) Heart Rate Estimation from Dual Pressure Sensors of a Dialysis Machine 2015 Ingår i: 2015 Computing in Cardiology Conference (CinC). - 2325-8861. ; 42, s. 29-32 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Dialysis patients often suffer from cardiovascular dis- eases, motivating the use of continuous monitoring of car- diac activity in clinical routine. Cardiac pressure pulses propagate through the vascular system and enter the ex- tracorporeal blood circuit of a dialysis machine, where the pulses are captured by pressure sensors. The cardiac pulses are obscured by the much stronger pressure pulses originating from the peristaltic blood pump. We have pre- viously shown that a cardiac signal can be extracted from the venous pressure signal. However, that method has been found to perform less well at very low cardiac pressure pulse amplitudes. In the present study, we propose a novel method which addresses this issue by using the signals from both the arterial and the venous pressure sensors. The method is compared to the previous method on clini- cal data using a photoplethysmogram as reference. The re- sults suggests that heart rate can be estimated more accu- rately from pressure signals with lower cardiac signal am- plitude when both arterial and venous pressure are used, compared to when only the venous signal is used.
47.	Iozzia, L., et al. (författare) Atrial Impulses at the Atrioventricular Node: Arrival versus Conduction during Atrial Fibrillation 2015 Ingår i: 16th Nordic-Baltic Conference on Biomedical Engineering. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319129662 - 9783319129679 ; , s. 100-103 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The atrioventricular (AV) node plays a central role during atrial fibrillation (AF).We have recently proposed a statistical AV node model defined by parameters characterizing the arrival rate of atrial impulses, the probability of an impulse choosing the slower of the two AV nodal pathways, the refractory periods of the pathways, and the prolongation of refractory periods. All model parameters are estimated from the RR series using maximum likelihood estimation, except for the mean arrival rate of atrial impulses which is estimated by the AF frequency derived from the f-waves. The aim of this study is to assess the relationship between the probability γ of an atrial impulse to arrive at the slow pathway with the probability α (used in the model) of an impulse to pass through that pathway. A theoretical equation was derived to relate α with γ and viceversa, highlighting the dependence on both refractory periods and their prolongation. Results based on simulations show that the equation was correct, with an average absolute error of 0.0034 ± 0.0008.
48.	Karlsson, Mattias, et al. (författare) Drug Dependent Circadian Variations in AV-nodal Properties During Atrial Fibrillation 2022 Ingår i: 2022 Computing in Cardiology, CinC 2022. - 2325-887X .- 2325-8861. - 9798350300970 ; 2022-September Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The heart rate during atrial fibrillation (AF) is highly dependent on the conduction properties of the atrioventricular (AV) node, which can be affected using β-blockers or calcium channel blockers, often chosen empirically. Thus, characterization of the AV nodal conduction properties could contribute to personalized treatment of AF. We have created a mathematical network model of the AV node where continuous estimation of the refractory period and conduction delay from 24-hour ambulatory ECGs from patients with permanent AF (n=59) was achieved using a problem-specific genetic algorithm. Circadian variations in the resulting model parameter trends were quantified using cosinor analysis, and differences between treatment with β-blockers and calcium blockers were assessed using a linear-mixed effect approach. The mixed-effects analysis indicated increased refractoriness relative to baseline for all drugs. For the β-blockers, an additional decrease in circadian variation for parameters representing conduction delay was observed. This indicates that the two drug types have quantifiable differences in their effects on AV-nodal conduction properties. The proposed method enables analysis of circadian variation in AV node conduction delay and refractoriness from 24h ambulatory ECG, which can be used to monitor and possibly predict the effect of rate control drugs.
49.	Karlsson, Mattias, et al. (författare) ECG-based Assessment and Therapeutic Implications of AV Nodal Conduction Dynamics During Atrial Fibrillation 2023 Ingår i: Computing in Cardiology, CinC 2023. - 2325-887X .- 2325-8861. - 9798350382525 ; 50 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The conduction properties of the atrioventricular (AV) node have a significant impact on heart rate during permanent atrial fibrillation (AF), and can be modulated through the use of β-blockers or calcium channel blockers. These drugs have different physiological effects and are often selected empirically. Hence, an improved understanding of how these drugs affect the AV node conduction properties may contribute to personalized treatment of AF. We propose a novel methodology for estimating the refractory period and conduction delay dynamics of the fast and slow pathways of the AV node from 24-hour ambulatory ECG recordings. Our approach comprises a network model of the AV node, a problem-specific genetic algorithm, and an approximate Bayesian computation algorithm for estimating the posterior distribution of the AV node properties. We analyzed 24-hour ambulatory ECG recordings at baseline from 51 patients with permanent AF. Interestingly, a moderate correlation between the short-term variability in the refractory period for the fast pathway and reduction in heart rate during treatment with metoprolol (ρ = 0.48, p < 0.005) was found. Thus, the proposed methodology enables individualized characterization of the AV node and can potentially assist in treatment selection.
50.	Karlsson, Mattias, et al. (författare) ECG based assessment of circadian variation in AV-nodal conduction during AF—Influence of rate control drugs 2022 Ingår i: Frontiers in Physiology. - : Frontiers Media SA. - 1664-042X. ; 13 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The heart rate during atrial fibrillation (AF) is highly dependent on the conduction properties of the atrioventricular (AV) node. These properties can be affected using β-blockers or calcium channel blockers, mainly chosen empirically. Characterization of individual AV-nodal conduction could assist in personalized treatment selection during AF. Individual AV nodal refractory periods and conduction delays were characterized based on 24-hour ambulatory ECGs from 60 patients with permanent AF. This was done by estimating model parameters from a previously created mathematical network model of the AV node using a problem-specific genetic algorithm. Based on the estimated model parameters, the circadian variation and its drug-dependent difference between treatment with two β-blockers and two calcium channel blockers were quantified on a population level by means of cosinor analysis using a linear mixed-effect approach. The mixed-effects analysis indicated increased refractoriness relative to baseline for all drugs. An additional decrease in circadian variation for parameters representing conduction delay was observed for the β-blockers. This indicates that the two drug types have quantifiable differences in their effects on AV-nodal conduction properties. These differences could be important in treatment outcome, and thus quantifying them could assist in treatment selection.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 98

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: tidskriftsartikel (42); konferensbidrag (41); rapport (10); doktorsavhandling (2); bok (1); bokkapitel (1); visa fler...; licentiatavhandling (1); visa färre...

Typ av innehåll: refereegranskat (82); övrigt vetenskapligt/konstnärligt (13); populärvet., debatt m.m. (3)

Författare/redaktör: Sandberg, Frida (80); Sörnmo, Leif (39); Platonov, Pyotr (12); Abdollahpur, Mostafa (10); Platonov, Pyotr G (9); Rydhmer, Lotta (8); visa fler...; Berg, Lotta (8); Keeling, Linda (8); Lundmark Hedman, Fri ... (8); Sandberg, Eva (8); Stridh, Martin (8); Jacobson, Magdalena (7); Åsbjer, Elina (7); Holmer, Mattias (7); Laguna, Pablo (7); Solem, Kristian (7); Karlsson, Mattias (6); Hultgren, Jan (6); Herlin, Anders Henri ... (6); Jarmar, Anna (6); Steen, Margareta (6); Sornmo, Leif (6); Holmqvist, Fredrik (5); Engström, Gunnar (3); Österman, Sara (3); Rieta, José Joaquín (3); Lindsjö, Johan (3); Martinez, Juan Pablo (3); Pueyo, Esther (3); Bailon, Raquel (3); Lendel, Christofer (2); Dobson, Christopher ... (2); Lannfelt, Lars (2); Lindberg, Mikaela (2); Berg, Charlotte (2); Alcaraz Martinez, Ra ... (2); Alcaraz, Raul (2); Vågsholm, Ivar (2); Wall, Helena (2); Gräns, Albin (2); Knowles, Tuomas P.J. (2); Cano, Óscar (2); Marozas, Vaidotas (2); Petrenas, Andrius (2); Mainardi, Luca (2); Barquero-Perez, Osca ... (2); Goya-Esteban, Rebeca (2); Gil, Eduardo (2); Seiler, Andreas (2); Bollmann, Andreas (2); visa färre...

Lärosäte: Lunds universitet (83); Sveriges Lantbruksuniversitet (9); Göteborgs universitet (2); Umeå universitet (2); Uppsala universitet (2); Linköpings universitet (2); visa fler...; Chalmers tekniska högskola (2); RISE (2); Karolinska Institutet (2); Högskolan Kristianstad (1); Örebro universitet (1); Gymnastik- och idrottshögskolan (1); Högskolan Dalarna (1); visa färre...

Språk: Engelska (87); Svenska (11)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Medicin och hälsovetenskap (58); Teknik (33); Lantbruksvetenskap (8); Naturvetenskap (3); Samhällsvetenskap (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy