SwePub - search: WFRF:(Sandman Lars 1965 )

Enumeration	Reference	Cover	Find
1.	Arvidsson, Eva, 1959-, et al. (author) Vägen framåt 2013 In: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214 Book chapter (other academic/artistic)abstract Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
2.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (author) Prioritering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar 2014 In: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd. - Stockholm : Fritzes. - 9789138242070 ; , s. 639-699 Book chapter (other academic/artistic)abstract I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag skakunna accepteras....
3.	Barra, Mathias, et al. (author) Do not despair about severity—yet 2020 In: Journal of Medical Ethics. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0306-6800 .- 1473-4257. ; 46:8, s. 557-558 Journal article (other academic/artistic)abstract In a recent extended essay, philosopher Daniel Hausman goes a long way towards dismissing severity as a morally relevant attribute in the context of priority setting in healthcare. In this response, we argue that although Hausman certainly points to real problems with how severity is often interpreted and operationalised within the priority setting context, the conclusion that severity does not contain plausible ethical content is too hasty. Rather than abandonment, our proposal is to take severity seriously by carefully mapping the possibly multiple underlying accounts to well-established ethical theories, in a way that is both morally defensible and aligned with the term’s colloquial uses.
4.	Bergstedt, Emma, 1983-, et al. (author) Consolidating political leadership in healthcare : a mediating institution for priority-setting as a political strategy in a local health system 2024 In: Health Economics, Policy and Law. - : Cambridge University Press. - 1744-1331 .- 1744-134X. Journal article (peer-reviewed)abstract The allocation of resources is a crucial part of political decision-making in healthcare, but explicit priorities are rarely set when resources are distributed. Two areas that have received some attention in research about legitimacy and priority-setting decisions in healthcare are the role of technical expert agencies as mediating institutions and the role of elected politicians. This paper investigates a political priority-setting advisory committee within a regional authority in Sweden. The aim is to explore how a political body can serve as a mediating institution for priority-setting in healthcare by disentangling the arrangements of its work in terms of what role it performs in the organisation and what it should do. The findings illustrate that promoting the notion of explicit priority-setting and the political aspects inherent in priority-setting in political healthcare management can contribute to consolidating political governance and leadership. There is, however, a complex tension between stability and conflicting values which has implications for the role of politicians as citizens' democratic representatives. This paper enhances our understanding of the role of mediating institutions and political properties of healthcare priority-setting, as well as our understanding of political and democratic healthcare governance in local self-government.
5.	Bond, Ken, et al. (author) Examining ethical rationales for patient involvement in HTA. 2015 Conference paper (peer-reviewed)
6.	Bremer, Anders, 1957-, et al. (author) Ethical values among managers in elderly care. Paper presented at the Dilemmas for Human Services 2015: Organizing, Designing and Managing 2015 Conference paper (peer-reviewed)
7.	Bremer, Anders, 1957-, et al. (author) To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest : A Search for Meaning and Coherence 2009 In: Qualitative Health Research. - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 19:3, s. 323-338 Journal article (peer-reviewed)abstract The primary responsibility of prehospital emergency personnel at out-of-hospital cardiac arrests (OHCA) is to provide lifesaving care. Ethical considerations, decisions, and actions should be based in the patient’s beliefs about health and well-being. In this article, we describe patients’ experiences of surviving OHCA. By using a phenomenological approach, we focus on how OHCA influences patients’ well-being over time. Nine survivors were interviewed. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors’ emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.
8.	Broqvist, Mari, 1958- (author) Asking the public : Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare 2018 Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract Resource allocation in publicly funded healthcare systems is inevitably linked with priority setting between different patient groups and between different service areas, so-called meso level priorities. Behind every priority-setting decision (investments, reallocating or rationing), are values affecting both the content of the decisions and how the decisions are made. The importance for priority-setting to reflect social values, has been emphasised for the legitimacy of the healthcare systems and the decision makers. Also important, if supposed to provide enough guidance in practice, is that content values, expressed in ethical principles and criteria, are further operationalised. Few studies exist where Swedish citizens have been asked about priority setting and rationing at meso level, and findings from other countries cannot automatically be transferred to the Swedish context.The overall aim of this thesis is to extend and deepen the knowledge of the Swedish citizens´ views on acceptance of rationing in healthcare, on appropriate decision makers for rationing, and on the severity criterion for priority setting. Two qualitative and one mixmethod study were conducted, where citizens were interviewed. Citizens´ views on severity were also compared, both with a Severity Framework, derived from parliamentary-decided ethical principles and used for resource allocation, and with health professionals´ and politicians´ ranking of different aspects of severity in a quantitative, survey study.Study I shows that citizen participants perceived that acceptance of rationing at meso level is built on the awareness of priority-setting dilemmas between patient groups. No such spontaneous awareness was found. Depending on reactions of self-interest or solidarity, acceptance was also perceived to be built on acceptable principles for rationing and/or access to alternatives to public care. Study II shows that awareness of the meso level forms the basis for awareness of different risks of unfairness, linked with potential decision makers (even health professionals). Collaborative arrangements were promoted in order to control for such risks, especially the risk of self-interest. Politicians, in contrast to previous studies, were favoured as final decision makers for rationing healthcare. In study III, citizen participants identified the same severity aspects as health professionals and experts had done in the Severity Framework. They contributed with some possible refinements, but also promoted aspects not in line with established ethical criteria for priority setting in Sweden. Study IV shows that citizen respondents differ to a larger proportion compared to politicians´ ranking of severity aspects, than with that of health professionals´. The greatest number of significant differences was found between politicians and health professionals.This thesis has several implications. Politicians ought to strive for greater public awareness of the priority-setting dilemma at the meso level in healthcare, both according to the process and the content values behind the decisions. Social values not in accordance to the parliamentary decision indicate a need to facilitate an ongoing dialogue, reason-giving activities and promotion of content values of solidarity. To capture social values on priority setting and rationing, ambitious public deliberation is not the only way. Methodologically stringent research, with a variety of study designs, could contribute in many important ways.
9.	Broqvist, Mari, 1958-, et al. (author) Reaktioner på nätet : ett axplock av reaktioner på riktlinjer för prioriteringar av intensivvård under covid-19 pandemin 2021 Reports (other academic/artistic)abstract Vem ska få tillgång till intensivvård om platssituationen blir ansträngd? Kommer respiratorerna att räcka till, och om inte, hur ska bristen hanteras? Allt sedan covid-19 pandemin drabbade Sverige har media, genom daglig rapportering, satt prioriteringar inom hälso- och sjukvården på agendan för allmänheten. Men det är inte bara media som kommunicerar till medborgarna, reaktionerna från allmänheten har också varit intensiva i tidningarnas kommentarsfält på sociala medier. Att studera uppfattningar om prioriteringar är inte sällan en utmaning, då ämnet upplevs som känsligt. Att göra studier av nätet, i form av netnografi, har gett en möjlighet att få inblick i vilka reaktioner på prioritering i vården under covid-19 som kan finnas där. De kommentarer som studerats är hämtade från 18 artiklar i våra största dagstidningar, artiklar som relaterar till Socialstyrelsens nationella principer för intensivvård under pandemin. Resultatet bygger på 1096 kommentarer, som postats av 645 användare, och som analyserats såväl kvalitativt som kvantitativt.Kommentarerna kan delas in i positiva respektive negativa reaktioner på Socialstyrelsens prioriteringsprinciper för intensivvård. Här finns kommentarer som handlar om att principer inte skulle behövas om inte vården nedrustats eller om människor följde Folkhälsomyndighetens restriktioner. Oro uttrycks för att prioriteringar enbart kommer att baseras på kronologisk ålder, eller att äldre skulle få en lägre prioritet enbart av samhällsekonomiska skäl. Ungefär lika stor del av materialet består av positiva kommentarer, t ex när det gäller biologisk ålder som prioriteringsgrund. En positiv reaktion gäller också öppenheten kring vilka prioriteringar som ska råda, vilket anses ge en viktig påminnelse om allvaret i situationen.Ett annat syfte har varit att studera interaktionen på nätet när principerna diskuteras. De som har kommenterat interagerar genom att förklara för varandra vad som uppfattas som missuppfattningar. De kritiserar varandras inlägg men uppmuntrar också varandra genom att försöka skapa lugn, de utmanar varandra med prioriteringsdilemman samt diskuterar känslan av ett ställningskrig gällande prioriteringar i form av ”vi-och-dem”.Denna studie är ett axplock av reaktioner i sociala medier i en tidig fas av pandemin. I enlighet med vad som anges i Världshälsoorganisationens riktlinjer för kriskommunikation understryker resultatet värdet för beslutsfattare av att vara medvetna om debatten i sociala medier. En sådan debatt kan informera om missförstånd som behöver förtydligas, men också lyfta fram relevanta farhågor om hur prioriteringsprinciper kan tillämpas felaktigt i praktiken. Att anta att sociala medier bara är ett forum för missnöje är en alltför grov förenkling. De kan likväl ses som plattformar där åsikter utmanas och argument formas om vad som är rättvisa grunder för resursfördelning i vården.
10.	Broqvist, Mari, 1958-, et al. (author) The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting? 2018 In: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 122:6, s. 630-637 Journal article (peer-reviewed)abstract The importance for governments of establishing ethical principles and criteria for priority setting in line with social values, has been emphasised. The risk of such criteria not being operationalised and instead replaced by de-contextualised priority-setting tools, has been noted. The aim of this article was to compare whether citizenś views are in line with how a criterion derived from parliamentary-decided ethical principles have been interpreted into a framework for evaluating severity levels, in resource allocation situations in Sweden. Interviews were conducted with 15 citizens and analysed by directed content analysis. The results showed that the multi-factorial aspects that participants considered as relevant for evaluating severity, were similar to those used by professionals in the Severity Framework, but added some refinements on what to consider when taking these aspects into account. Findings of similarities, such as in our study, could have the potential to strengthen the internal legitimacy among professionals, to use such a priority-setting tool, and enable politicians to communicate the justifiability of how severity is decided. The study also disclosed new aspects regarding severity, of which some are ethically disputed, implying that our results also reveal the need for ongoing ethical discussions in publicly-funded healthcare systems.
11.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (author) Att skapa ett kunskapsunderlag 2013. - 1:1 In: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 89-99 Book chapter (other academic/artistic)abstract En viktig del i ett välgrundat prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården är fakta om olika undersökningar och behandlingars effekter, kostnadseffektivitet, etiska och andra relevanta konsekvenser. Fakta kan vara av olika karaktär. Vanligtvis tänker vi på vetenskapliga artiklar och rapporter men i prioriteringsbeslut behöver även erfarenhetsbaserad kunskap vägas in. Sverige är i hög grad beroende av klinisk forskning och kunskapssammanställningar som görs i andra länder. Under de senaste två decennierna har både metodiken och arbetsformerna för systematiska översikter utvecklats och blivit mer enhetliga ur metodsynpunkt, vilket underlättar användning av underlag från andra länder. Även organiserat samarbete mellan länder har ökat, inte minst inom den Europeiska unionen.
12.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (author) Öppna prioriteringar inom vård och omsorg - var står vi idag och hur ska vi komma vidare? 2014 In: Vägval för välfärden. - Stockholm : Svensk Försäkring. ; , s. 31-61 Book chapter (other academic/artistic)
13.	Dellve, Lotta, 1965, et al. (author) Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar 2016 Reports (other academic/artistic)abstract Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys. Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet. De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor. Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet. Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
14.	Elfte nationella prioriteringskonferensen 2021 : en summering 2021 Reports (other academic/artistic)abstract Prioritering på tvärs − att tänka brett och nyttPrioriteringskonferensen som arrangerades digitalt från en studio i Göteborg tillsammans med Västra Götalandsregionen den 19-21 oktober blev en uppskattad konferens. 250 deltagare från hela landet kopplade upp sig och deltog i plenarsessioner som sändes från studion och parallella sessioner som sändes via Zoom. Första dagen var det förmöte med grundkurs i prioriteringskunskap och de två följande dagarna bjöds det på ett fullspäckat program med högaktuella ämnen.Den nationella prioriteringskonferensen är en mötesplats för personer som arbetar med prioritering inom vård och omsorg på olika sätt och fokuserar bland annat på metoder och arbetssätt, etiska frågeställningar, organisering av prioriteringsprocesser, rollfördelning mellan aktörer och lämpliga beslutsunderlag. Konferensen äger rum vartannat år och nu var det den elfte gången som konferensen arrangerades. Temat för årets konferens var: ”Prioritering på tvärs – att tänka brett och nytt”. Moderator på konferensen var Ann Söderström, sjukhuschef på Carlanderska sjukhuset i Göteborg.
15.	Gustavsson, Erik, 1982- (author) Characterising Needs in Health Care Priority Setting 2017 Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract The focus of this thesis is needs in the context of health care priority setting. The notion of needs has a strong standing in health care policy; however, how the idea should be understood more specifically and how it should guide decisions about priority setting remain contentious issues. The aim of this thesis is to explore how needs should be characterised in health care priority setting. This matter is approached by, first, exploring and developing the conceptual structure of health care needs, and second, discussing and suggesting solutions to normative questions that arise when needs are characterised as a distributive principle.In the first article, the conceptual structure of needs in general and health care needs in particular is explored, and it is argued that a specific characterisation of health care needs is required.In the second article, the notion of health care needs is explored in relation to preferences for health care within the context of shared decision-making. The paper further discusses a number of queries that arise in the intersection between what the patient needs and what the patient wants.The third article discusses how a principle of need should handle questions about interpersonal aggregation. The paper characterises a principle of need which strikes a reasonable balance between giving priority to the worst off and the distribution of benefits with regard to interpersonal aggregation.The fourth article discusses how a principle of need should account for the fact that patients often are badly off due to several conditions rather than one single condition. It is argued that how badly off patients are should be understood as a function of how badly off these patients are when all of their conditions (for which they need health care) are considered.The frame story provides the terminological, theoretical, contextual, and methodological background for the discussion undertaken in this thesis. The conclusions of the articles are brought together and the discussion extended in the concluding discussion by sketching a number of conditions of adequacy for the concept and principle of need relevant for health care priority setting.
16.	Gustavsson, Erik, 1982-, et al. (author) Etisk analys av pre-expositionsprofylax (PrEP) för hiv 2018 Reports (other academic/artistic)abstract Föreliggande etiska analys rör pre- expositionsprofylax (PrEP) mot hiv som en hivnegativ person kan ta för att minska risken för att drabbas av en hivinfektion. Om PrEP tas som ordinerat ger det en ungefärlig skyddsgrad mot hiv på 85 % jämfört med en kontrollgrupp. Eftersom PrEP inte ger 100 % skydd och inte heller skyddar mot andra sexuellt överförbara sjukdomar så är rekommendationen att det tas i kombination med praktiserandet av säkert sex.Den här etiska analysen har gjorts på uppdrag av NT-rådet och behandlar följande två frågeställningar: 1) finns det etiska skäl som talar emot förskrivning av PrEP; (2) hur bör PrEP prioriteras i relation till den etiska plattformen med ett särskilt fokus på huruvida PrEP bör egenfinanseras. Det finns starka skäl att minska smittspridningen av hiv utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv vilket talar för förskrivning av PrEP. I diskussionen kring PrEP har det dock framförts att PrEP skiljer sig från annan preventiv behandling för att minska smittspridning på ett sätt som talar emot att PrEP förskrivs. Den etiska analysen diskuterar ett antal sådana argument: att friska personer utan medicinskt behov behandlas, att det handlar om ett socialt riskbeteende, att individer själva bör ta ansvar för smittspridning genom att ändra sitt beteende, samt risken för resistensproblematik. Slutsatsen är att inte något av dessa motargument är tillräckligt starkt för att tala emot förskrivningen av PrEP.När det gäller prioritering av PrEP i relation till den etiska plattformen dras slutsatsen att PrEP hamnar i den lägre delen av prioriteringsskalan baserat på svårighetsgraden hos tillståndet som PrEP riktar sig emot. Det innebär att PrEP skulle kunna vara en kandidat för egenfinansiering.Eftersom den etiska plattformen säger mycket lite om vilka åtgärder som bör egenfinaiseras så har analysen utgått från två ramverk presenterade i den internationella literaturen. Trots att flera aspekter av dessa ramverk talar för att PrEP skulle vara passande för egenfinansiering så väger aspekten av minskad smittspridning tungt. Dessa positiva externa effekter tillsammans med svårigheten att bedöma huruvida patientpopulationen skulle kunna egenfinansiera PrEP bidrar till bedömningen att PrEP bör finansieras inom ramen för det offentliga åtagandet.
17.	Gustavsson, Erik, et al. (author) Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande 2015 In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112:17 Journal article (peer-reviewed)
18.	Gustavsson, Erik, 1982-, et al. (author) Nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom : Håll huvudet kallt 2020 In: Läkartidningen. - : Swedish Medical Association. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117:48, s. 1576-1577 Journal article (other academic/artistic)
19.	Gustavsson, Erik, et al. (author) Rättviseteorier och prioriteringar 2013. - 1 In: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 49-64 Book chapter (other academic/artistic)abstract Detta kapitel presenterar de rättviseteorier som brukar diskuteras i samband med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Målet med prioriteringar är i grund och botten att uppnå en större rättvisa i fördelningen av knappa hälso- och sjukvårdsresurser. Men hur ska man egentligen förstå rättvisa? Det är ett normativt begrepp som kan diskuteras utifrån ett antal teorier som också presenteras här. Den svenska etiska plattformen presenteras närmare liksom dess koppling till etablerade rättviseteorier. Slutligen redovisas några etiska principer som den svenska riksdagen tagit avstånd från.
20.	Gustavsson, Erik, 1982-, et al. (author) Sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom : etiska aspekter av prioriteringar och screening 2020 Reports (other academic/artistic)abstract I skrivande stund pågår det intensiv forskning för att få fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom (AD). Vid introduktion av sådana läkemedel kommer en rad etiskt svåra frågor kring screening och prioriteringar av vårdens resurser, att aktualiseras. Föreliggande rapport behandlar dessa frågor.Trots att de nya läkemedlens effekt sannolikt har en påverkan på närstående till personer med AD så är det vår bedömning att den svenska etiska plattformen inte lämnar något utrymme för sådan hänsyn. Det finns också skäl att vara särskilt uppmärksam på utsträckningen i vilken de surrogatmått som används i de kliniska studierna faktiskt är av klinisk relevans.När det gäller att väga samman patientnytta som tillfaller olika individer är det vår bedömning att plattformen inte tillåter aggregering av patientnytta på ett sådant sätt. Det innebär att det faktum att personer med AD utgör en stor patientgrupp utgör i sig inte ett skäl för högre prioritet då effekten skall bedömas med avseende på hur den tillfaller varje enskild individ. I ett scenario där budgetpåverkan blir så stor att man behöver prioritera inom gruppen så tycks det saknas för prioriteringar relevanta kriterier.Manifest AD är ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Men eftersom de nya läkemedlen siktar in sig på den prekliniska eller fasen i vilken patienter har en lindrig kognitiv störning så bör svårighetsgraden av tillståndet viktas ned med avseende på sannolikheten att faktiskt insjukna i AD. Tillståndets svårighetsgrad blir därmed olika för läkemedel som siktar på den prekliniska fasen, de som siktar på fasen med lindrig kognitiv störning och de som siktar på kliniska stadier av AD. Eftersom personer med AD kan ha sämre förutsättningar än andra patientgrupper att kommunicera sina behov bör de beaktas särskilt. Det innebär dock inte någon högre prioritet utan en markering att personer med AD har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra grupper med liknande behov.Populationsscreening för AD är förknippat med flera problem. Det finns generella problem med screening ur exempelvis autonomisynpunkt. Men det finns också problem som relaterar till att nuvarande metoder för riskstratifiering är så opålitliga vilket i sin tur resulterar i falska negativa (med risk för underbehandling) och falska positiva (med risk för överbehandling). Screening i fasen då patienten har en lindrig kognitiv störning har (förutom de problem som kommer med populationsscreening) problem med ojämlikhet och godtycke. När den kliniska fasen inträder har poängen med screening gått förlorad: ju senare identifikation, desto mindre potentiella behandlingsfördelar jämfört med vanlig diagnostik som den går till idag.Det är vår sammantagna bedömning att de nya läkemedlen måste generera stora hälsovinster för personer som riskerar att insjukna i AD för att berättigas allmän finansiering och för att rättfärdiga de etiska kostnader som kommer med de nuvarande diagnostiska metoderna.
21.	Hansson, Emma, et al. (author) Should immediate breast reconstruction be performed in the setting of radiotherapy? An ethical analysis 2020 In: Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 2000-656X .- 2000-6764. ; 54:2, s. 83-88 Journal article (peer-reviewed)abstract Immediate breast reconstruction (IBR) combined with post-mastectomy radiotherapy (PMRT) is associated with an increased risk for complications. Here, we analyse whether IBR combined with PMRT is ethically acceptable. We employ normative analysis following reflective equilibrium and the principles of Beauchamp and Childress: non-maleficence, beneficence, autonomy, and justice. From the perspective of beneficence and non-maleficence, we can choose either IBR or PMRT according to documented risks and complications, delayed autologous breast reconstruction with corresponding benefits but less risk for complications, or even no reconstruction, which for some women, might be equally beneficial. In such a situation, given the level of severity associated with lacking a breast after mastectomy, IBR violates the principles of beneficence and non-maleficence. To deny an IBR in the context of PMRT does not violate the principle of autonomy as it is normally interpreted in the healthcare system, not even when patient-centred care is taken into consideration. Moreover, there is a risk that the decision of the patient will be affected by heuristics, optimism bias, and surgeon bias. IBR in the context of PMRT could be in conflict with the principle of justice, as it could lead to displacement of care for other patient groups. Furthermore, an acceptable level of cost effectiveness should be low, given that living without a breast is a condition of moderate severity. In conclusion, given the current knowledgebase and established ethical norms within the healthcare system, we find strong ethical reasons not to offer IBR when PMRT is expected.
22.	Holmlund, Lisa, et al. (author) Ethical aspects of the coordination of return-to-work among employees on sick leave due to common mental disorders : a qualitative study 2023 In: Disability and Rehabilitation. - : Taylor & Francis. - 0963-8288 .- 1464-5165. ; 45:13, s. 2118-2127 Journal article (peer-reviewed)abstract PurposeIdentify ethical issues that arise in the coordination of return-to-work (RTW) among employees on sick leave due to common mental disorders (CMDs).Material and methods41 semi-structured individual interviews and one focus group interview with stakeholders (n = 46) involved in RTW: employees on sick leave due to CMDs, coordinators and physicians at primary health care centres, managers, representatives of the Swedish social insurance agency and occupational health services. A six-step thematic analysis focused on the ethical values and norms related to autonomy, privacy, resources and organization, and professional values.ResultsFive themes were identified: (1) autonomous decision-making versus the risk of taking over, (2) employee rights versus restrictions to self-determination, (3) respect for employee privacy versus stakeholders’ interests, (4) risk of unequal inclusion due to insufficient organizational structure and resources, (5) risk of unequal support due to unclear professional roles and responsibilities.ConclusionThe main ethical issues are the risks of unequal access to and unequal support for the coordination of RTW. For the fair and equal provision of coordination, it is necessary to be transparent on how to prioritize the coordination of RTW for different patient groups, provide clarity about the coordinator’s professional role, and facilitate ongoing boundary work between stakeholders.
23.	Jonasson, Lise-Lotte, 1956-, et al. (author) Managers’ experiences of ethical problems in municipal elderly care : a qualitative study of written reflections as part of leadership training 2019 In: Journal of Healthcare Leadership. - : Dove Medical Press. - 1179-3201. ; 11:63-74 Journal article (peer-reviewed)abstract Background: Managers in elderly care have a complex ethical responsibility to address the needs and preferences of older persons while balancing the conflicting interests and requirements of relatives’ demands and nursing staff’s work environment. In addition, managers must consider laws, guidelines, and organizational conditions that can cause ethical problems and dilemmas that need to be resolved. However, few studies have focused on the role of health care managers in the context of how they relate to and deal with ethical conflicts. Therefore, the aim of this study was to describe ethical problems experienced by managers in elderly care. Methods: We used a descriptive, interpretative design to analyze textual data from two examinations in leadership courses for managers in elderly care. A simple random selection of 100 out of 345 written exams was made to obtain a manageable amount of data. The data consisted of approximately 300 pages of single-spaced written text. Thematic analysis was used to evaluate the data. Results: The results show that managers perceive the central ethical conflicts relate to the older persons’ autonomy and values versus their needs and the values of the staff. Additionally, ethical dilemmas arise in relation to the relatives’ perspective of their loved one’s needs and preferences. Legislations, guidelines, and a lack of resources create difficulties when managers perceive these factors as conflicting with the care needs of older persons. Conclusion: Managers in elderly care experience ethical conflicts that arise as unavoidable and perennial values conflicts, poorly substantiated values, and problematic organizational conditions. Structured approaches for identifying, reflecting on, and assessing ethical problems in the organization should therefore be implemented.
24.	Munthe, Christian, et al. (author) Delat beslutsfattande och evidensbaserad praktik inom socialtjänsten : mål, begrepp och etik för utformning och implementering 2015 Reports (other academic/artistic)
25.	Oortwijn, Wija, et al. (author) Designing and Implementing Deliberative Processes for Health Technology Assessment : A Good Practices Report of a Joint HTAi/ISPOR Task Force 2022 In: International Journal of Technology Assessment in Health Care. - Cambridge, United Kingdom : Cambridge University Press. - 0266-4623 .- 1471-6348. ; 38:1, s. 1-16 Journal article (peer-reviewed)abstract Objectives Deliberative processes for health technology assessment (HTA) are intended to facilitate participatory decision making, using discussion and open dialogue between stakeholders. Increasing attention is being given to deliberative processes, but guidance is lacking for those who wish to design or use them. Health Technology Assessment International (HTAi) and ISPOR-The Professional Society for Health Economics and Outcomes Research initiated a joint Task Force to address this gap.Methods The joint Task Force consisted of fifteen members with different backgrounds, perspectives, and expertise relevant to the field. It developed guidance and a checklist for deliberative processes for HTA. The guidance builds upon the few, existing initiatives in the field, as well as input from the HTA community following an established consultation plan. In addition, the guidance was subject to two rounds of peer review.Results A deliberative process for HTA consists of procedures, activities, and events that support the informed and critical examination of an issue and the weighing of arguments and evidence to guide a subsequent decision. Guidance and an accompanying checklist are provided for (i) developing the governance and structure of an HTA program and (ii) informing how the various stages of an HTA process might be managed using deliberation.Conclusions The guidance and the checklist contain a series of questions, grouped by six phases of a model deliberative process. They are offered as practical tools for those wishing to establish or improve deliberative processes for HTA that are fit for local contexts. The tools can also be used for independent scrutiny of deliberative processes.
26.	Prioriteringscentrum – 20 år i rättvisans tjänst 2022 Editorial collection (other academic/artistic)abstract År 2021 är det 26 år sedan den så kallade Prioriteringsutredningen lade fram sitt betänkande ”Vårdens svåra val” om principer och metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det är samtidigt 20 år sedan Prioriteringscentrum bildades med syfte att bidra till implementering och kunskapsutveckling rörande prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket också skett inom såväl teori som praktik.Med denna jubileumsskrift vill vi summera och dela med oss av gjorda erfarenheter och belysa aktuella frågeställningar inom prioriteringsområdet inför framtiden. Hälso- och sjukvården har begränsade resurser, hur ska dessa fördelas rättvist?
27.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) An ethics analysis of the rationale for publicly funded plastic surgery 2020 In: BMC Medical Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6939. ; 21:1 Journal article (peer-reviewed)abstract Background Healthcare systems are increasingly struggling with resource constraints, given demographic changes, technological development, and citizen expectations. The aim of this article is to normatively analyze different suggestions regarding how publicly financed plastic surgery should be delineated in order to identify a well-considered, normative rationale. The scope of the article is to discuss general principles and not define specific conditions or domains of plastic surgery that should be treated within the publicly financed system. Methods This analysis uses a reflective equilibrium approach, according to which considered normative judgements in one area should be logically and argumentatively coherent with considered normative judgements and background theories at large within a system. Results and conclusions In exploring functional versus non-function conditions, we argue that it is difficult to find a principled reason for anabsolutepriority of functional conditions over non-functional conditions. Nevertheless, functional conditions are relatively easier to establish objectively, and surgical intervention has a clear causal effect on treating a functional condition. Considering non-functional conditions that require plastic surgery [i.e., those related to appearance or symptomatic conditions (not affecting function)], we argue that the patient needs to experience some degree of suffering (and not only a preference for plastic surgery), which must be ‘validated’ in some form by the healthcare system. This validation is required for both functional and non-functional conditions. Functional conditions are validated by distinguishing between statistically normal and abnormal functioning. Similarly, for non-functional conditions, statistical normality represents a potential method for distinguishing between what should and should not be publicly funded. However, we acknowledge that such a concept requires further development.
28.	Sandman, Lars, 1965- (author) Den palliativa vårdens etik 2016 In: Palliativ vård ur ett tvärprofessionellt perspektiv. - : Liber. - 9789147112388 ; , s. 141-166 Book chapter (pop. science, debate, etc.)
29.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Etikboken : Etik för vårdande yrken 2018. - 2 Book (other academic/artistic)abstract Detta är en heltäckande etikbok för dig som arbetar med vårdande,från grundläggande kunskaper till fördjupning och reflektion. Du kommer att få ta del av:Beskrivningar av centrala etiska teorier och begrepp.Hur en etisk analys utförs.Konkreta fall från vårdens vardag.Analysinstrument för att hantera etiska problem.Ett digitalt material med frågor, tentamen och rollspel.Etiska dilemman från olika professioners perspektiv.I den reviderade utgåvan har strukturen i förra upplagans kapitel förbättrats och ett kapitel om att handla mer etiskt i vårdens vardag har lagts till.Etikboken riktar sig speciellt till sjuksköterskestudenter på grundnivå, men den passar också andra yrkesgrupper som arbetar med vårdande och hälsa i olika former.
30.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Etikboken : Etik för vårdande yrken 2013. - 1 Book (other academic/artistic)abstract Boken är en heltäckande etikbok för den som arbetar med vårdande och där etikkunskaper ges möjlighet att fördjupas. Författarna beskriver en stor mängd etiska teorier, begrepp och infallsvinklar på etik inom vården och illustrerar tillämpningen av dessa genom flera konkreta exempel. Boken visar hur etiska problem kan analyseras mer i detalj samt hur arbete med konkreta etiska frågor inom vården kan ske. Syftet med boken är att ge en verktygslåda för att hantera de etiska problemställningar som anställda ställs inför i vårdandet. Med boken följer även ett digitalt material som ger möjlighet att bättre tillägna sig kunskaper från boken genom frågor och provtenta. Likaså ger det digitala materialet instruktion för hur man kan använda rollspel som ett instrument i etikreflektionen.Etikboken vänder sig till studenter som kommer att arbeta med vårdande uppgifter och med att befrämja andra personers hälsa. Det kan vara olika vårdutbildningar såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Den passar också för vidare- och specialistutbildning av yrkesverskamma inom området, men kan också med fördel användas av yrkesverksamma i sin dagliga verksamhet.
31.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Etikboken : etik för vårdande yrken 2024. - 3 Book (other academic/artistic)abstract Detta är en heltäckande etikbok för dig som arbetar med vårdande, från grundläggande kunskaper till fördjupning och reflektion. Du kommer att få ta del av:• Beskrivningar av centrala etiska teorier och begrepp.• Konkreta fall från vårdens vardag.• Analysinstrument för etiska problem.• Etiska dilemman från olika professioners perspektiv.I den reviderade utgåvan har innehållet uppdaterats med den senaste lagstiftningen och ny relevant forskning har lagts till. Boken har även kompletterats med ett avsnitt om moralpsykologi och strukturen i vissa kapitel har förbättrats.Etikboken är en mycket uppskattad bok som riktar sig främst till studenter på grundläggande nivå inom omvårdnad och vårdvetenskap men är också högst relevant för studenter inom socialt arbete, fysioterapi, arbetsterapi och på läkarprogrammet.
32.	Sandman, Lars, 1965- (author) Etisk analys av omdiagnostisering 2023 Reports (other academic/artistic)abstract Behovet av omdiagnostisering av patienter med olika tillstånd väcker etiska frågeställningar. I denna korta etiska analys som genomförts på uppdrag av Nationellt programområde för psykisk hälsa lyfts ett antal etiska frågeställningar kopplade till omdiagnostisering. Analysen går inte i på detaljer kring vem som ska genomföra en sådan, inte heller var i hälso- och sjukvårdssystemet det bäst sker – eftersom detta beror på vilket specifikt diagnosområde det handlar om.Analysen landar i följande övergripande slutsatser:Generellt är diagnossättande förknippat med etiska principer om att göra gott(genom att ge underlag för att patienten får rätt insatser) och icke-skada(genom att förhindra uppkomst av risker och vårdskada).Vårdgivaren har ett etiskt ansvar för att patienten får rätt diagnos (ellerdiagnoser). I detta ansvar ingår att också överväga vilka konsekvenserdiagnostisering och omdiagnostisering får ur ett vidare perspektiv –exempelvis om det kan innebära risker för andra individer.Patientens önskemål om omdiagnostisering kan vara en utgångspunkt, meninte avgöra frågan om huruvida en omdiagnostisering bör ske – eller resultatetav en sådan omdiagnostisering.Det finns skäl att skilja mellan situationer där skälet för omdiagnostisering äratt patienten i nuläget har en diagnos som negativt påverkar tillgången tillbehovsbaserade insatser eller riskerar att leda till vårdskada – och de fall därskälet för omdiagnostisering snarare drivs av att diagnosen inte längre äraktuell och snarare har påverkan på patientens upplevelse eller innebär hinderi patientens övriga liv.I det första fallet finns det generellt skäl att prioritera omdiagnostisering högreän i det andra fallet – beroende på hur stora det potentiella konsekvensernaför patienten är. I det andra fallet beror det på hur livet i stort påverkas men vidmindre allvarlig påverkan finns det generellt skäl att prioritera diagnostiseringhögre än omdiagnostisering.
33.	Sandman, Lars, 1965- (author) Etisk analys av sänkt åldersgräns för underlivskirurgi vid könsbekräftande vård 2020 Reports (other academic/artistic)abstract Den etiska analys som presenteras i rapporten rör sänkt åldersgräns för underlivskirurgi vid könsbekräftande vård från 18 till 15 år och har skett på uppdrag av Socialstyrelsen. I analysen berörs denna fråga från följande perspektiv: risk/nytta, autonomi och rättvisa/jämlikhet. Analysen landar i en försiktighetsprincip med att erbjuda patienter från 15 år underlivskirurgi baserat på följande huvudargument.Det rör sig om irreversibla ingrepp med stora konsekvenser för den person som genomgår dessa, där ett svagt evidensläge för en äldre population ska överföras till en yngre population. Utfallets är starkt beroende av personens upplevda könsidentitet vilket skapar större osäkerhet för en population som är under kognitiv och emotionell utveckling. Vårdbehovets karaktär, där ett nödvändigt (men inte tillräckligt) villkor är att de fysiologiska ingreppen görs i den mån personen önskar sig dessa och inte ges på rekommendation av vårdpersonalen – skapar en större osäkerhet. Det lidande och de problem som uppkommer på grund av fördröjd behandling förefaller i många fall vara reversibelt (förutom när det gäller suicid), och det finns osäkerheter kring om suicid på grund av fördröjd behandling (som förefaller vara ett av huvudargumenten för tidigarelagd behandling) förekommer och i så fall i vilken utsträckning. Skulle det visa sig att det finns en sådan koppling bör det övervägas om försiktighetsprincipen snarare talar för att erbjuda behandling. Det saknas studier kring om risken för ånger efter underlivskirurgi skulle skilja sig för en yngre åldersgrupp, men det kan finnas faktorer som skulle kunna tala för det.Detta utesluter inte att det i individuella fall kan anses berättigat att erbjuda underlivskirurgi i undantagsfall, särskilt om personerna fysiologiskt och mognadsmässigt närmar sig vad som generellt gäller för personer som är 18 år.Eftersom det är ett oavvisligt krav för underlivskirurgi i detta fall att personen kan ge sitt informerade samtycke, finns det skäl att ha en lägsta åldersgräns från vilket personer generellt kan anses har tillräcklig förmåga att kunna ge ett sådant samtycke. Trots att det är svårt att sätta upp generella åldersgränser för autonom förmåga, så förefaller 15 år vara en rimlig gräns givet att det är den ålder i vilken personer tillåts självständigt ge sitt informerade samtycke till att delta i forskningsprojekt. Restriktivitet med att erbjuda personer under 18 år tillgång till underlivskirurgi utifrån ovanstående risk/nytta-bedömning, implicerar att det bör ställas höga krav på autonom förmåga för att tillåta det i individuella fall för personer under 18 år. Utifrån behovet att stärka evidensen för behandling av den yngre populationen och som en kontrollfunktion finns det skäl att sådan behandling endast ges inom ramen för kliniska studier som genomgått etikprövning vid Etikprövningsmyndigheten.Generellt gäller att försiktighetsprincipen implicerar en större försiktighet ju yngre personerna är för att gradvis kunna minska ju mer personerna närmar sig 18-årsgränsen.
34.	Sandman, Lars, 1965- (author) Etisk bedömning vid användning välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga. : Delrapport till Myndigheten för delaktighet inom ramen för projekt kring nedsatt beslutsförmåga och välfärdsteknologi. 2015 Reports (other academic/artistic)
35.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Förslag till modell för horisontell prioritering inom hälso- och sjukvård : Rapport från Nationell expertgrupp för horisontella prioriteringar 2023 Reports (other academic/artistic)
36.	Sandman, Lars, 1965- (author) Invited commentary to the discussion paper Ethics dilemmas of early detection of obesity 2016 In: Scandinavian Journal of Public Health. - London : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 44:6, s. 546-548 Journal article (other academic/artistic)abstract n/a
37.	Sandman, Lars, 1965- (author) Is uterus-transplantation an example of unwarranted medicalization? 2015 Conference paper (peer-reviewed)
38.	Sandman, Lars, 1965- (author) Kronologisk ålder : några reflektioner utifrån den etiska plattformen för prioriteringar 2016 In: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi. En hyllningsskrift till Per Carlsson. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789176857441 ; , s. 87-96 Book chapter (other academic/artistic)
39.	Sandman, Lars, 1965- (author) Kronologisk ålder – några reflektioner utifrån den etiska plattformen för prioriteringar 2016 In: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi. - Linköping : Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering. - 9789176857441 ; , s. 87-96 Book chapter (other academic/artistic)abstract Den etiska plattformen för prioritering som formulerades av Prioriteringsutredningen och presenterades 1995 och sedan blev del av svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning 1997 är tänkt att vägleda prioriteringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Plattformen innehåller tre principer och ett antal vägledande riktlinjer. Principerna är?människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa formuleras på ett relativt kortfattat sätt i den?proposition som ligger till grund för lagstiftningen, men där finns något mer utvecklade skrivningar kring hur de olika principerna ska tolkas (1). Under de år som plattformen tillämpats i konkreta prioriteringssituationer har det uppstått ett antal frågetecken kring hur de olika principerna ska tolkas mer i detalj, tolkningsfrågor som också behöver bedömas i ljuset av den teoretiska utveckling som skett inom fältet (2).
40.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Krävdes det en pandemi? 2022 In: Prioriteringscentrum - 20 år i rättvisans tjänst. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789179294144 ; , s. 19-28 Book chapter (other academic/artistic)
41.	Sandman, Lars, 1965- (author) Nya dyra läkemedel kräver eftertanke och översyn - snäv tolkning av den etiska plattformen. 2015 In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112 Journal article (pop. science, debate, etc.)
42.	Sandman, Lars, 1965- (author) Privata sjukvårdsförsäkringar och den etiska plattformen : är de förenliga? 2022 In: Prioriteringscentrum - 20 år i rättvisans tjänst. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789179294144 ; , s. 183-191 Book chapter (other academic/artistic)
43.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Should Severity Assessments in Healthcare Priority Setting be Risk- and Time-Sensitive? 2023 In: Health Care Analysis. - : Springer. - 1065-3058 .- 1573-3394. ; 31:3-4, s. 169-185 Journal article (peer-reviewed)abstract Background: Severity plays an essential role in healthcare priority setting. Still, severity is an under-theorised concept. One controversy concerns whether severity should be risk- and/or time-sensitive. The aim of this article is to provide a normative analysis of this question. Methods: A reflective equilibrium approach is used, where judgements and arguments concerning severity in preventive situations are related to overall normative judgements and background theories in priority-setting, aiming for consistency. Analysis, discussion, and conclusions: There is an argument for taking the risk of developing a condition into account, and we do this when we consider the risk of dying in the severity assessment. If severity is discounted according to risk, this will dilute severity, depending on how well we are able to delineate the population, which is dependent on the current level of knowledge. This will potentially have a more far-reaching effect when considering primary prevention, potentially the de-prioritisation of effective preventive treatments in relation to acute, less-effective treatments. The risk arguments are dependent on which population is being assessed. If we focus on the whole population at risk, with T-0 as the relevant population, this supports the risk argument. If we instead focus on the population of as-yet (at T-0) unidentified individuals who will develop the condition at T-1, risk will become irrelevant, and severity will not be risk sensitive. The strongest argument for time-sensitive severity (or for discounting future severity) is the future development of technology. On a short timescale, this will differ between different diagnoses, supporting individualised discounting. On a large timescale, a more general discounting might be acceptable. However, we need to also consider the systemic effects of allowing severity to be risk- and time-sensitive.
44.	Sandman, Lars, 1965- (author) Ställer oss livmodertransplantationer inför speciella prioriteringsproblem? 2015 In: Patients, values, and medicine. - Stockholm : Karolinska institutet. - 9789175498287 Book chapter (peer-reviewed)
45.	Sandman, Lars, 1965-, et al. (author) Vi borde prata om rättvis vård! 2022 In: Prioriteringscentrum - 20 år i rättvisans tjänst. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789179294144 ; , s. 147-151 Book chapter (other academic/artistic)
46.	Sandman, Lars, 1965- (author) Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer? : En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter 2015 Reports (other academic/artistic)
47.	Scott, Anna Mae, et al. (author) QUALITY ASSESSMENT OF ETHICS ANALYSES FOR HEALTH TECHNOLOGY ASSSESSMENT 2016 In: International Journal of Technology Assessment in Health Care. - New York : Cambridge University Press. - 0266-4623 .- 1471-6348. ; 32:5, s. 362-369 Journal article (peer-reviewed)abstract Objectives: Although consideration of ethical issues is recognized as a crucial part of health technology assessment, ethics analysis for HTA is generally perceived as methodologically underdeveloped in comparison to other HTA domains. The aim of our study is (i) to verify existing tools for quality assessment of ethics analyses for HTA, (ii) to consider some arguments for and against the need for quality assessment tools for ethics analyses for HTA, and (iii) to propose a preliminary set of criteria that could be used for assessing the quality of ethics analyses for HTA.Methods: We systematically reviewed the literature, reviewed HTA organizations’ Web sites, and solicited views from thirty-two experts in the field of ethics for HTA.Results: The database and HTA agency Web site searches yielded 420 references (413 from databases, seven from HTA Web sites). No formal instruments for assessing the quality of ethics analyses for HTA purposes were identified. Thirty-two experts in the field of ethics for HTA from ten countries, who were brought together at two workshops held in Edmonton (Canada) and Cologne (Germany) confirmed the findings from the literature.Conclusions: Generating a quality assessment tool for ethics analyses in HTA would confer considerable benefits, including methodological alignment with other areas of HTA, increase in transparency and transferability of ethics analyses, and provision of common language between the various participants in the HTA process. We propose key characteristics of quality assessment tools for this purpose, which can be applied to ethics analyses for HTA purposes.
48.	Sjöstrand, Manne, et al. (author) Ethical deliberations about involuntary treatment : interviews with Swedish psychiatrists 2015 In: BMC Medical Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6939. ; 16 Journal article (peer-reviewed)abstract Background: Involuntary treatment is a key issue in healthcare ethics. In this study, ethical issues relating toinvoluntary psychiatric treatment are investigated through interviews with Swedish psychiatrists.Methods: In-depth interviews were conducted with eight Swedish psychiatrists, focusing on their experiences ofand views on compulsory treatment. In relation to this, issues about patient autonomy were also discussed. Theinterviews were analysed using a descriptive qualitative approach.Results: The answers focus on two main aspects of compulsory treatment. Firstly, deliberations about when andwhy it was justifiable to make a decision on involuntary treatment in a specific case. Here the cons and pros ofordering compulsory treatment were discussed, with particular emphasis on the consequences of providingtreatment vs. refraining from ordering treatment. Secondly, a number of issues relating to background factorsaffecting decisions for or against involuntary treatment were also discussed. These included issues about theSwedish Mental Care Act, healthcare organisation and the care environment.Conclusions: Involuntary treatment was generally seen as an unwanted exception to standard care. The respondents’judgments about involuntary treatment were typically in line with Swedish law on the subject. However, it was alsoargued that the law leaves room for individual judgments when making decisions about involuntary treatment. Muchof the reasoning focused on the consequences of ordering involuntary treatment, where risk of harm to thetherapeutic alliance was weighed against the assumed good consequences of ensuring that patients received neededtreatment. Cases concerning suicidal patients and psychotic patients who did not realise their need for care weretypically held as paradigmatic examples of justified involuntary care. However, there was an ambivalence regarding theissue of suicide as it was also argued that risk of suicide in itself might not be sufficient for justified involuntary care. Itwas moreover argued that organisational factors sometimes led to decisions about compulsory treatment that couldhave been avoided, given a more patient-oriented healthcare organisation.
49.	Strand, Liam, et al. (author) Withdrawing versus Withholding Treatments in Medical Reimbursement Decisions: A Study on Public Attitudes 2024 In: Medical decision making. - : Sage Publications. - 0272-989X .- 1552-681X. Journal article (peer-reviewed)abstract BackgroundThe use of policies in medical treatment reimbursement decisions, in which only future patients are affected, prompts a moral dilemma: is there an ethical difference between withdrawing and withholding treatment?DesignThrough a preregistered behavioral experiment involving 1,067 participants, we tested variations in public attitudes concerning withdrawing and withholding treatments at both the bedside and policy levels.ResultsIn line with our first hypothesis, participants were more supportive of rationing decisions presented as withholding treatments compared with withdrawing treatments. Contrary to our second prestated hypothesis, participants were more supportive of decisions to withdraw treatment made at the bedside level compared with similar decisions made at the policy level.ImplicationsOur findings provide behavioral insights that help explain the common use of policies affecting only future patients in medical reimbursement decisions, despite normative concerns of such policies. In addition, our results may have implications for communication strategies when making decisions regarding treatment reimbursement.
50.	Tinghög, Gustav, 1979-, et al. (author) Centrala begrepp vid prioriteringar 2013. - 1 In: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 35-48 Book chapter (other academic/artistic)abstract De flesta har en intuitiv förståelse av begrepp som prioritering, hälsa och behov. I vardagen är det självklart att prioritera det som anses viktigast för att sedan ta hand om det som anses mindre viktigt. Likaså är det tillsynes självklart vad det betyder att vara frisk eller sjuk och när personer har ett behov av vård eller inte. Börjar man skrapa på ytan kring betydelsen av dessa begrepp upptäcker man dock snart att det inte är så självklart. Faktum är att tolkningen av dessa centrala begrepp ofta skiljer sig från person till person. Denna begreppsförvirring utgör ett av de största hindren för en öppen och konstruktiv diskussion kring prioriteringar. Om vi inte pratar om samma saker är det svårt att konstatera om vi är eniga eller oeniga och därmed även hur vi ska kunna föra diskussionen vidare. Detta kapitel tydliggör därför fyra av de mest centrala begreppen inom området prioriteringar - prioritering, ransonering, hälsa, behov, livskvalitet och nytta.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Permalink

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandman Lars 1965 ) "

Refine your search

Year