| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Axelsson Linkowski, Weronika, et al.
(författare)
-
Myrens betydelse för renen och renskötseln : biologisk mångfald på myrar i renskötselland
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en kunskapssammanställning om myrarnas betydelse för renskötselns och hur renskötseln i sin tur påverkar myrarnas biologisk mångfald. Studien är uppbyggd av två delar, en genomgång av vetenskaplig litteratur över biologisk mångfald, myrar och kopplingen till renskötseln och en intervjudel där traineer (samiska renskötare) intervjuar andra samiska renskötare om lokal och traditionell kunskap rörande renskötselns beroende av myrar samt hur den påverkar den biologiska mångfalden. Syftet har varit att skapa ett bredare kunskapsunderlag till kopplingen mellan renskötseln och biologisk mångfald och att synliggöra nyttan med myrar. Detta är en uppföljare till rapporten Ájddo – Reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår (2012) och en del i ett arbete om att lyfta fram renskötseln som en indikator för ett sammanhållet landskap bestående av många olika biotoper och det biologiska tillståndet för dessa biotoper. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms i exempelvis FN:s Konvention om biologisk mångfald vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att uppnå ett framtida hållbart samhälle. NAPTEK – Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad
|
|
| 8. |
- Bele, Bolette, et al.
(författare)
-
Lokale matprodukter, kundepreferanser og biologisk kulturarv : Oppsummering av en kundeundersøkelse i Gävleborgs län, Sverige og i Trøndelag Fylke, Norge
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denne undersøkelsen er gjennomført innenfor rammen for Interreg-prosjektet «Biologisk kulturarvsom bærekraftig verdiskaper». Prosjektet har fokusert på det potensialet som småskala produsenterhar i å synliggjøre de natur- og kulturverdiene som er koblet denne typen matproduksjon.Forbrukerundersøkelsen som presenteres i denne rapporten ble gjennomført ved to utsalgssteder iSverige og to i Norge. I Sverige foregikk spørreundersøkelsen i Gävleborgs län, ved matfestivalenMoläta i Järvsö og ved setra Svedbovallen like utenfor Järvsö. I Norge ble den samme undersøkelsengjennomført i Trøndelag, ved Eggjenseteren i Snåsa og ved Mathallen Smak og Behag i Oppdal.Undersøkelsen ble gjennomført som en kombinasjon av spørreskjema og oppfølgende intervju. Itillegg er også resultater fra en pilotstudie ved Gregoriemarknaden i Sverige diskutert i rapporten.Forbrukerundersøkelsen fokuserer på fire hovedtemaer: a) hvordan informanten/kunden ser på dennetype bedrifter (företag) og hva de setter pris på ved besøket, b) hva kunden assosierer med det å handleslike lokale matprodukter, c) hvilke naturverdier og biologisk kulturarv de assosierer slike produktermed, d) hvilken bakgrunn kunden/informanten har.Omtrent halvparten av informantene i denne undersøkelsen svarer at de kjenner til selve begrepet«biologisk kulturarv». I og med at koblingen mellom lokale matprodukter og natur- og kulturarv ikkeer tydelig for alle kunder, bør det ligge et potensial i å formidle denne kunnskapen, slik at den kanbidra både til å styrke økonomien og bærekraften til virksomhetene. Resultatene viser også at mangeav kundene verdsetter den opplevelsen det er å besøke slike utsalgssteder. Dette inkluderer blantannet opplevelser knyttet frivillig arbeid (volonärer), drikke kaffe, oppleve spesielle landskap og hakontakt med dyr. Det sosiale samværet ved å besøke matfestivalen, markedet, setra eller det lokaleutsalgsstedet er også noe som påvirker kundenes opplevelse av produktene. Mange avinformantene/kundene i denne undersøkelsen viste seg å ha en indirekte/historisk geografisktilknytning til utsalgsstedet. Resultatene viser derfor at det kan være viktig å henvende seg tilutflyttere, hytteeiere og andre lokale/regionale turister/turistaktører for å danne seg et godtkundegrunnlag både for produktene og opplevelsene som tilbys.Våre resultater viser at salget av lokale matprodukter må anses å være en del av denhelhetsopplevelsen som tilbys. Produktene, til sammen med opplevelsene og aktivitetene må derforsees på som en pakkeløsning som kundene er villige til å betale for. Småskala matprodusenter børderfor sette fokus på helheten og ikke bare fokusere på kvaliteten til matproduktene.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(författare)
-
Setting the scene
- 2018
-
Ingår i: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview. - 9789289356640 ; :2018:536, s. 15-43
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 11. |
-
Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågorrie
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken har fler än 50 forskare beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster, och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling.Boken innehåller 26 längre kapitel och 27 uppslag skrivna av svenska forskare med olika ingångar till och kunskaper i ämnet biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många av författarna är ledamöter i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 12. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Den biologiska mångfalden : hur ser det ut i Sverige?
- 2020
-
Ingår i: Bi-lagan : inspiration och information för lärare i skolan / Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. - 2000-8139. ; , s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Björk, Lars, et al.
(författare)
-
Framtidens växter
- 2005
-
Ingår i: Människan och floran. - : Wahlstöm och Widstrand, Stockholm. ; , s. 471-482
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Danell, Kjell, et al.
(författare)
-
Nyttjande av vilt
- 2016
-
Ingår i: Jaktens historia i Sverige: vilt, samhälle, människa, kultur. - 9789147112944 ; , s. 158-171
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Att leva och överleva : Broocman om medicin, hälsa och dietetik
- 2016
-
Ingår i: En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare - En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. - 1402-0386 .- 0075-7233 .- 1403-6568. - 9789186573874 ; 73, s. 1073-1107
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Edlund, Lars-Erik, 1953-, et al.
(författare)
-
Utgivarnas förord
- 2016
-
Ingår i: Ortnamnsstudier i urval. - Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. - 9789187403170 ; , s. 7-8, s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del …, utgiven postumt första gången 1739. Boken innehål-ler även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 23. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 2 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Volym 2
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del … , utgiven postumt första gången 1739. Boken innehåller även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Gustavsson, Karin, et al.
(författare)
-
Mårten Sjöbeck och den folkliga kunskapen
- 2010
-
Ingår i: Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen. - 1403-6568 .- 1402-0386. ; , s. 261-273
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 26. |
- Gustavsson, Karin, et al.
(författare)
-
Naturen som kultur. Mårten Sjöbeck och bondens landskap
- 2009
-
Ingår i: Kunskap, föreställningar, natursyn, hållbar utveckling. Om mötet mellan myndigheter, lokalsamhällen och traditionella värderingar.. - 9789189232426 ; , s. 20-27
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Iwarsson, Mattias, et al.
(författare)
-
Bortglömd mångfald? : De odlade växterna
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor, ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 ; :121, s. 154-155
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i våra sinnen och i vår omtanke om miljön
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster : Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor! - Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!. - 9789162013073 ; , s. 244-245:121, s. 244-245
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Keeling, Linda, et al.
(författare)
-
Animal Welfare and the United Nations Sustainable Development Goals
- 2019
-
Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper systematically evaluates the extent to which achieving the UN sustainable development goals (SDGs) is compatible with improving animal welfare. The analyses were based on discussion and independent scoring in a group of 12 participants with academic backgrounds within agricultural or veterinary sciences. We considered all categories of animals; those kept for food production, working and companion animals, but also laboratory and wild animals. The strengths of the links between improving animal welfare and achieving an SDG were scored on a 7-point scale, from being completely indivisible, at one end of the scale, to where it is impossible to reach both the SDG and improved animal welfare at the same time. There was good consensus between participants, with the overall scores being positive, indicating that although animal welfare is not explicitly mentioned in the SDGs, working to achieving the SDGs is compatible with working to improve animal welfare. When analyzing the direction of the links, the impact of achieving an SDG was considered, on average, to be slightly better at leading to improved animal welfare, than the impact of improving animal welfare was on achieving the SDG. The exception to this was for SDG 2, dealing with zero hunger. The two SDGs for which there was strongest mutual reinforcing were SDG 12, which deals with responsible production and consumption, and SDG 14, which deals with life below water. Most of the targets under these two SDGs were considered relevant to animal welfare, whereas when all SDGs were considered, 66 targets of the total of 169 were considered relevant. Although the results of this study suggest a mutually beneficial relationship between improving animal welfare and achieving SDGs, this should be confirmed on a wider group of people, for example people from less developed countries and other stakeholders. Showing the relationships between animal welfare and the sustainable development goals helps highlight the importance of animal welfare when implementing these goals in practice. The methodology described in this study could also be useful to researchers working with other societal and environmental issues not yet considered within the overall SDG framework.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Kvarnström, Marie, et al.
(författare)
-
Status and trends of biodiversity and ecosystem function
- 2018
-
Ingår i: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview. - 9789289356640 ; :2018:536, s. 75-110
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 41. |
- Kvarnström, Marie, et al.
(författare)
-
Utmarksbeiting i Norge og Sverige, fra tradisjonell bruk til muligheter i framtida : verdier og utfordringer
- 2013
-
Ingår i: Tidsskriftet Utmark. - 1502-3532.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utmarka representerer en verdifull fôrressurs for husdyrbruket og matproduksjonen både i Norge og i Sverige. I tillegg ivaretar utmarksbeitingen både lokal tradisjonskunnskap og den biologiske og fysiske kulturarven. Landbruksmyndighetene gir derfor støtte til utmarksbeite og seterbruk. Til tross for støtteordninger, møter mange av bøndene som utnytter utmarksbeiter en rekke utfordringer. Flere slike utfordringer er synliggjort i sammenheng med det pågående Interreg-prosjektet ”Utmarksbeite - en biologisk kulturarv som ressurs for ei bærekraftig framtid” der gårdbrukere som driver seterbruk og/eller utmarksbeiting i Norge og Sverige har truffet hverandre og diskutert ulike problemstillinger. Økonomien i denne typen produksjoner er et felles problem på begge sider av grensen. For Sverige trekker ellers brukerne fram rovdyrproblematikken som en av de største utfordringene i forhold til dagens og framtidas utnyttelse av utmarksbeiteressursene. I de norske studieområdene i Nord- og Sør-Trøndelag er problemstillinger knyttet til gjerdehold og nyere driftsformer det som ellers representerer de største utfordringene i dag.
|
|
| 42. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Kulturprägel i fjällnära skog
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
|
|
| 43. |
- Lerner, Henrik, et al.
(författare)
-
Vad är traditionell och lokal kunskap?
- 2010
-
Ingår i: Nycklar till kunskap. - Stockholm : Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien & Centrum för biologisk mångfald. - 9789185205936 ; , s. 41-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Lerner, Henrik, 1975-, et al.
(författare)
-
Vad är traditionell och lokal kunskap?
- 2010
-
Ingår i: Nycklar till kunskap.. - Uppsala : Centrum för biologisk mångfald. - 9789185205936 ; , s. 41-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen är en antologi med ett trettiotal uppsatser som beskriver hur man kan arbeta med olika typer av källor för att nå insikt om hur människan brukar och har brukat naturen och dess resurser. Uppsatserna är skrivna av specialister inom en mängd skilda ämnen och beskriver bland annat hur man arbetar med bilder, biologiskt kulturarv, bondedagböcker, dendrokronologi, djupintervjuer, etnokartering, folkminnesmaterial, tryckt litteratur, föremålsrekonstruktion, kol-14-datering, lantmäterikartor, makrofossil, osteologi och pollenanalys.Vårt äldre naturutnyttjande spelar roll för vilket landskap och vilken biologisk mångfald vi har både idag och i framtiden. I alla tider har människan nyttjat landskapets biologiska resurser för olika ändamål. Detta användande har utvecklats eller förändrats under historien, och mycket av det äldre har också fallit i glömska. Men kunskap om traditionellt nyttjande har inte bara en kulturhistorisk betydelse utan kan även komma att vara väsenligt för framtiden.Att rättvisande beskriva hur vi förr har använt en särskild biologisk resurs kan ibland vara en komplicerad uppgift, men det finns en mängd olika källor som var och en kan bidra med pusselbitar. Ofta behövs en tvärvetenskaplig ansats för att få helhetsbilden. Tanken med denna bok är att ge en introduktion till hur man kan gå tillväga när man arbetar med olika typer av källmaterial för att skapa sig en mer rättvisande bild och att skapa ett möte mellan olika discipliner.Boken kan fungera som en lärobok för studenter inom flera olika ämnen vid universitet, högskolor samt för fritidsforskare, men också som en inspiration till tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare från olika ämnesområden. Kunskap om vårt historiska nyttjande av naturen utgör inte bara historisk kuriosa, utan kan även spela en viktig roll inom naturvård och långsiktigt hållbart nyttjande av biologiska resurser.
|
|
| 45. |
- Lerner, Henrik, et al.
(författare)
-
What knowledge is "jizz"?
- 2012
-
Ingår i: Ornis Svecica. - : Sveriges Ornitologiska Förening. - 1102-6812 .- 2003-2633. ; 22, s. 73-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Jizz is used by many birders to identify bird species. The definition of jizz differs between authors, but concerns aspects of the bird that are not always easy to define scientifically or describe in objective terms. Rather, impressions of the bird are favoured, including size, shape, behavior and appearance. Here we try to show that jizz is a term worth studying in detail, since its use offers insights in how to identify species, why there are differences among observers in bird surveys and why traditional knowledge about biological diversity might be worth saving when preserving species.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 169-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt traditionella jordbrukslandskap är centralt för att bevara biologisk mångfald, men det moderna jordbruket har medfört förändringar som bidragit till en utarmning av mångfalden. Detta hotar de ekosystemtjänster som naturbetesmarker och deras mångfald kan bidra med. Sverige har i tusentals år haft betesdjur som en integrerad del av matproduktionen, vilket har format landskap med en variation av åkrar, ängs- och betesmarker och skog. Våra svenska ängar och betesmarker är idag bland de artrikaste miljöerna i världen. Genom att bibehålla brukandet av naturbetesmarkerna som en del i det moderna jordbrukssystemet ökar möjligheten att producera mat på ett hållbart sätt och samtidigt gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 48. |
- Nilsson Dahlström, Åsa, 1967-, et al.
(författare)
-
Pathfinders for the future? : Indigenous rights and traditional knowledge in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Indigenous peoples have for the past decades increasingly argued that not only is their traditional knowledge to be recognized in the management of their traditional territories, but that Indigenous control and self-governance over territories and natural resources are crucial for long-term sustainability of the land and cultural revitalisation of its people. In recent years, the Saami in Sweden have also presented themselves as pathfinders, offering advice and solutions for a more sustainable future not only for the Saami society, but for all of Sweden. This paper investigates how Saami claims for rights and stewardship in environmental management are related to Saami cultural revitalisation, within a Swedish colonial framework. It is based on an investigation of the Saami policy positions expressed in policy documents and opinion pieces produced by organisations representing the Saami, linking claims for rights and environmental stewardship with cultural revitalisation and a more sustainable development for all.
|
|
| 49. |
- Olmos Antillón, Gabriela, et al.
(författare)
-
Animal welfare and the United Nations’ sustainable development goals—broadening students’ perspectives
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The mutually beneficial relationships between improving animal welfare (AW) and achieving the United Nations (UN) sustainable development goals (SDGs) were further explored and compared to previous work. This was done in the context of a doctoral training course where students selected at least six SDGs and reasoned around their impact on AW and vice versa. Then, students rated the strength of the SDG—AW links. Lastly, students engaged in an assessment exercise. Students reported an overall mutually beneficial relationship between AW and all SDGs, yet with significant differences in strength for SDGs 4, 11, 10, 12 and 13 to that previously found by experts. Students considered SDG 12: Responsible consumption and production the most promising way to integrate AW targets. This study further supports the positive role of AW in the success of the UN’s strategy. Still, the magnitude of the anticipated impacts is modified by stakeholder, context and experience.
|
|
| 50. |
|
|
