| 1. |
- Ihs, Anita, et al.
(författare)
-
Road user effect models : the influence of rut depth on traffic safety
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det saknas idag tillfredsställande effektmodeller för beräkning av konsekvenser och kostnader för trafikanterna av olika underhållsstrategier. Det största problemet identifierat av Trafikverken/Vägverken i Finland, Sverige, Norge och Estland är sambandet mellan vägytans tillstånd och olyckor, effekten av den viktigaste tillståndsparametern spårdjup för trafikantkostnaderna, liksom betydelsen av trafikantkostnaderna/- effekterna för ett vägnät som är i ett huvudsakligen gott tillstånd. Detta är problem som måste lösas för att bättre kunna rättfärdiga budgettilldelningen för vägunderhåll. VTI har därför i uppdrag på finska Trafikverket och med finansiering även från de övriga Trafikverken/Vägverken, genomfört en studie för att avgöra hur spårdjup påverkar olycksrisken för trafikanter. Separata analyser har gjorts för data från Sverige, Finland respektive Norge. Det antogs att olycksrisken också beror på andra vägtillståndsvariabler, t.ex. längsgående ojämnhet, textur, tvärfall, geografiskt läge (land), fordonsflöde, klimat, väderförhållanden etc. En modellansats valdes som skulle kunna hantera påverkan av alla dessa övriga vägtillståndsvariabler, samt eventuella interaktioner mellan dessa, på olycksrisken. Det antogs vidare att förhållandet mellan olycksrisk och spårdjup inte nödvändigtvis är en linjär funktion, varför spårdjup delades upp i ett antal kategorier. Det beslutades också att separata ekvationer skulle härledas för olika hastighets- och ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken)-klasser. Spårdjupskategorier samt hastighets- och ÅDT-klasser valdes för att matcha varje lands strategier för underhåll. Den övergripande slutsatsen av analysen är att data inte ger stöd för några allmänna regler i en underhållsplan. Det finns inga resultat från studien som säger att djupare spår generellt tenderar att öka olycksrisken. Det finns heller inga resultat som säger att spår har samma påverkan på olycksrisken i olika ÅDT-klasser vid en given hastighet eller vice versa. Det tycks finnas en ökad risk vid spårdjup ? ca 15 mm i högsta hastighetsklassen, men resultaten skiljer sig åt mellan olika ÅDT-klasser och inte är lika i angränsande hastighetsklasser, vilket gör resultaten svåra att förstå och mindre användbara för att ange regler för underhåll. För norska data erhölls inte samma resultat i den högsta hastighetsklassen (> =90 km/tim), denna skiljer sig dock från de svenska och finska högsta hastighetsklasserna (> =110 km/tim-vägar respektive motorväg)
|
|
