| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Jahncke, Helena, 1982-, et al.
(författare)
-
Symposium: Återhämtning och ledarskap i flexibla arbeten: resultat från ett forskningsprojekt på Trafikverket
- 2018
-
Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö? 10-12 juni 2018 Gävle. - Gävle : Gävle University Press. - 9789188145284 ; , s. 78-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroduktionDen stressrelaterade ohälsan ökar i samhället i stort och det är möjligt att bristande återhämtning kan vara bidragande. Det finns dock ännu inte några tydliga svar på hur ett gynnsamt mönster av arbete och återhämtning bör se ut. Frågan om balansen mellan krav i arbetet och möjligheter till återhämtning är särskilt aktuell i yrken där digital teknik möjliggör flexibelt arbete, dvs. ett arbete där de anställda till stor del själva kan styra över sin arbetstid, sitt arbetsställe och/eller sitt arbetssätt. Möjligheten att arbeta flexibelt kan innebära både för- och nackdelar för såväl individen som organisationen och medföra nya utmaningar för chefer när det gäller hur de ska leda sina medarbetare på ett hälsofrämjande sätt. Samtidigt kan flexibiliteten underlätta för medarbetare att få ihop livspusslet och att anpassa arbetsinsatsen utifrån arbetstoppar, vilket kan gynna organisationens produktivitet. Risken är dock att den stressrelaterade ohälsan ökar om balansen mellan arbete och återhämtning rubbas genom t.ex. övertidsarbete och ständig tillgänglighet till arbetet på ogynnsamma tider.Det här symposiet presenterar resultat från ett forskningsprojekt som undersökt flexibelt arbete på Trafikverket. I ett första steg genomfördes en kartläggning av arbetsvillkor, återhämtning och hälsa med hjälp av en webbaserad enkät till 4926 anställda. Resultaten från kartläggningen har sedan legat till grund för fokusgruppsdiskussioner med chefer och medarbetare, där åtgärdsförslag har tagits fram i syfte att förstärka fördelarna och reducera riskerna med flexibelt arbete. Även åtgärdsförslagen från fokusgrupperna kommer att presenteras vid symposiet.
|
|
| 18. |
- Pagard, Sophie, et al.
(författare)
-
Work-Life Balance: Effects of a Participative Workplace Intervention among Office-based Employees with Flexible Work Arrangements
- 2023
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Organizing work to promote work-life balance (WLB) in employees with flexible work arrangement (FWA) is an important issue, but intervention studies are sparse. The aim of the present study was to determine the extent to which WLB, work-home interference (WHI), and home-work interference (HWI) changed among office-based employees with FWA after a participative workplace intervention. The researchers co-created an intervention together with a large governmental agency in Sweden. The intervention consisted of two activities; 1) education to change individual work strategies, and 2) workshops to develop common rules and routines within the workgroup. Two similar departments with notable levels of perceived stress participated as an intervention group (n=97) and as a control group (n=70). The control group was aware of the intervention but did not receive any intervention activities. Data were collected using questionnaires on three occasions: prior to the intervention (baseline), after the education (six-month follow-up), and after the workshops (12-month follow-up). Data were analyzed using linear mixed models, with adjustments for candidate confounders. Results indicated marginal and statistically non-significant effects of the intervention on WLB or interference between work and private life. Estimates at the second follow-up pointed to slightly reduced WLB but increased HWI in the intervention group compared with the control group. Further studies are needed to evaluate whether other strategies could be more effective in promoting WLB in FWA.
|
|
