| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Försvarsmakten och diskriminering – en jämförelse mellan 2010 och 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 instiftades en ny diskrimineringslag i Sverige. Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter med grund i kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Med bakgrund mot denna nya lagstiftning blev vi tillfrågade att göra en utredning och kartläggning av diskriminering inom Försvarsmakten. Det resulterade i en enkät som genomfördes bland alla försvarsmaktens anställda våren 2010. En uppföljning har sedan dess planerats och resulterade i att vi tillfrågats om att göra motsvarande utredning och kartläggning 2015. I denna rapport presenteras studien från 2015 och jämförelser med resultaten från 2010.
|
|
| 3. |
- Solli, Rolf, 1953-
(författare)
-
Månadens expert
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rerflektion över en chefs arbete.
|
|
| 4. |
- Sundström, Malin, 1968-, et al.
(författare)
-
Detaljhandel i förändring : konsumentinsikt, värdenät och nya affärsmodeller
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detaljhandeln är en bransch som ofta genomgår förändringar eftersom den agerar på en snabbrörlig konsumentmarknad. Managementfrågor inom handeln tar därför sin utgångspunkt i hur efterfrågan och köpvanor ser ut och syftar traditionellt till att styra upp företagens affärsmodeller, butiksformat och koncept. Den här texten beskriver en detaljhandel i förändring där förändringsmotorn är digitalisering och bränslet är konsumenters beteende. Författarna belyser viktiga förändringar som nya värdenät och affärsmodeller och ger praktiska exempel på företag som anpassat sig till en sådan verlighet. Det handlar om att hantera transformering, att gå från att vara del av en traditionell värdekedja till att bli motor i ett innovativt nätverk där företag samverkar utan tydliga produktionsgränser mellan tillverkare, transportör, grossist och återförsäljare. Butikerna får på så sätt en helt ny och innovativ roll där en viktig lärdom är att tänka ”utifrån och in” och att ständigt fokusera på vad konsumenterna vill ha.Det växer alltid fram nya trender i samhället och digitaliseringen är en av de mest markanta i modern tid. Konsumenter vill kunna välja mellan att hämta varorna i en butik, få dem hemsända eller levererade var som helst och när som helst. De vill också kunna returnera varor till butik eller annat inlämningsställe på ett enkelt sätt. Nyckelorden är enkelhet, flexibilitet, bekvämlighet och transparens, vilket ökar kraven på helhetssyn och styrning. I den här rapporten tydliggörs dessa krav och sammanfattas i behovet av samarbete, gemensam utveckling och innovation i hela nätverket och i den totala kedjan från tillverkare till konsument.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Solli, Rolf, 1953-
(författare)
-
Styrmetodernas förutsättningar : offentlig sektor som exempel på komplexitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I organisatoriska sammanhang handlar styrning och ledning om att få andra att agera så som den styrande har tänkt, eller i varje fall säger sig vilja. Så fort organisationerna blir stora finns det anledning att fundera över sambandet mellan valda styrmetoder och vad organisationen ifråga faktiskt åstadkommer. Ett sätt att förstå eventuell differans mellan det den styrande tänkt och det som händer är att försöka förstå förutsättnigarna för styrning. Ganska snart inser vem som helst att styrningens förutsättningar är många och att komplexitet därför är ett bra ord i sammanhanget. Många förhållanden påverkar inom vilka gränser styrmodellerna verkar. I den här texten diskuteras ett antal förhållanden som är typiska för offentlig sektor. Även om förhållandena kan kallas den offentliga sektorn särart är den kanske fler som kan som står i ett likande läge.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Liff, Roy, 1951, et al.
(författare)
-
Offentliga utförarstyrelsers bidrag till strategi.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras om en utförarstyrelse kan inta en kontrollerande eller strategisk funktion. Frågan ställs mot bakgrund av att utförarstyrelser kan uppfattas vara den svaga länken i en styrkedja från fullmäktigeförsamlingar till tjänstemännen i den utförande verksamheten. På det sättet kommer inte styrelsens formella ansvar att matcha mot det reella inflytandet styrelsen har på verksamheten, utan styrelsen tar över ansvaret från verksamhetsledningen. I föreliggande rapport ges en förklaring till varför en styrelse får en viss funktion utifrån den påverkan formella och informella spelregler, s.k. endogena institutioner, får för politikers och tjänstemäns agerande i berednings- och beslutsprocedurer där styrelsen är involverad. Resultatet baseras på intervjuer med styrelsemedlemmar och tjänstemän med beredningsansvar, samt deltagande observation vid styrelsemöte. Studien visar att den kontrollerande funktionen i huvudsak är inriktad på beslutsunderlagets fullständighet, så att det kan klara extern granskning, men inte på tjänstemännens slutsatser och förslag till beslut. Styrelsen har en viktig stödjande funktion då presidiet representerar sjukhuset i kontakter med beställarnämnden och på det sättet påverkar sjukhusets förutsättningar att få ett uppdrag som kan motiveras för sjukhusets medarbetare. Styrelsen har dock en svagt utvecklad strategisk funktion. Det är en följd av en hegemonisk tjänstemannaberedning, ofta utifrån tjänstemännens egeninitierade ärenden, som utmynnar i att endast ett förslag framställs och går till beslut. Vidare skapar en presidieberedning en ärendeorientering i samspelet mellan övriga styrelsens politiker som inte sitter i presidiet. Det ger lite utrymme för dessa politiker till aktivt deltagande i diskussioner och beslut utifrån en samlad helhetsuppfattning om verksamhetens behov och förutsättningar för strategiutveckling. Styrelsen bidrar inte till styrkedjan genom att påverka strategiutvecklingsarbetet. Styrelsens roll i styrkedjan är i stället att bidra till att de strategier som tjänstemännen utformar kan genomföras genom en serie operativa beslut. Styrelsens roll blir på detta sätt väsentlig, men inte som tänkt i en styrkedja där politiker antas distansera sig från tjänstemannaorganisationen och utkräva ansvar av ledningen för denna. De formella och informella spelreglernas, de endogena institutionernas, betydelse för att så har blivit fallet påvisar att det är en sedan länge väl utmejslad funktion som är svår att förändra. Med dessa endogena institutioner i kraft får en icke-politisk styrelse, en s.k. professionell styrelse, svårt att ge de bidrag som den politiska styrelsen ger. En styrmodell som beställare–utförar-modellen kan inte heller förväntas påverka styrelserollen för en utförarstyrelse med de endogena institutionerna intakta.
|
|
| 9. |
- Solli, Rolf, 1953-
(författare)
-
Kommunal revision på tapeten
- 2016
-
Ingår i: Kommunal ekonomi. ; :5, s. 34-34
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Solli, Rolf, 1953
(författare)
-
Månadens expert – ledarskap
- 2019
-
Ingår i: Chefstidningen. - 2000-3498. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här kommenteras en ledares görande under en vecka
|
|
