| 1. |
- Haglund, Kristina, 1950-
(författare)
-
Patient and Staff Perceptions of Medication Administration and Locked Entrance Doors at Psychiatric Wards
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general aim was, within psychiatric inpatient care, to explore patient and staff perceptions with regard to medication administration and locked entrance doors. In Study I, medication administration was illuminated according to a mini-ethnographic approach. Nurses and voluntarily admitted patients were observed and interviewed. Two central categories of patient and nurse experiences were identified, get control and leave control. In Study II, patients and nurses were interviewed about patient experiences of forced medication. Identified experiences were related to the disease, being forcibly medicated, and the drug. In Study III, the frequency of and reasons for locked entrance doors on Swedish psychiatric inpatient wards were investigated. Seventy three per cent of the doors were locked on a specific day. According to ward managers, doors were most often locked in order to prevent patients from escaping, provide security and safety, and because legalisation. In Study IV/V, voluntarily admitted patients/mental nurse assistants and nurses were interviewed about advantages and disadvantages about being cared for/working on a psychiatric inpatient ward with a locked entrance door. Most advantages mentioned by patients and staff were categorised as protection against “the outside”, secure and efficient care, and control over patients. Most disadvantages mentioned by patients were categorised as confinement, dependence on the staff, and emotional problems for patients. Most disadvantages mentioned by staff were categorised as extra work, confinement, dependence on the staff, and a non-caring environment. In conclusion, medication administration and locked entrance doors are perceived as connected with staff’s control and restricted freedom for patients. Increased reflection among staff about how medication administration and locked entrance doors are perceived by patients would increase staff’s possibilities to prevent potential experiences of coercion due to these situations among patients in psychiatric inpatient care.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ekbladh, Elin, 1974-
(författare)
-
Return to Work : Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion: Sjukfrånvaron i Sverige är hög och kunskap om vad som påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning behöver utvecklas. I processen kring återgång i arbete är bedömning av arbetsförmåga en viktig del. Bristen på valida, reliabla och teoretiskt förankrade bedömningsinstrument inom området är dock ett bekymmer eftersom tillförlitliga bedömningar av arbetsförmåga är en förutsättning för utformning och genomförande av interventioner för att stödja återgång i arbete. Denna typ av interventioner kräver multidisciplinär kompetens där arbetsterapeuter utgör en viktig funktion. Vid bedömning av arbetsförmåga bör personens subjektiva uppfattning om sin situation beaktas, då den har betydelse för utfallet av återgång i arbete. Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) är två arbetsrelaterade intervjuinstrument, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Den teoretiska grunden till WRI och WEIS är Model of Human Occupation, som är en modell med fokus på aktivitetsutförande i relation till psykosociala faktorer. Inledande prövningar av WRI och WEIS reliabilitet och validitet har genomförts. Bedömningsinstrumenten har bearbetats och översatts till svenska och används främst av arbetsterapeuter, som arbetar med personer med arbetsrelaterad problematik.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka användbarheten av bedömningsinstrumenten Worker Role Interview och Work Environment Impact Scale för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete.Metod: Avhandlingen består av fem empiriska studier. I samtliga studier har erhållen information bearbetats kvantitativt. I studie IV har även kvalitativ bearbetning genomförts. Studie I, II och IV är tvärsnittsstudier och studie II och V är två års longitudinella studier. I studie I samlades information in via enkät. I studie II, III och V bestod den huvudsakliga informationen av skattningar utifrån WRI variabler och i studie IV var bedömningar utifrån WEIS i form av skattningar och nedskrivna kommentarer till skattningarna den huvudsakliga informationen.Resultat: I studie I undersöktes vilka teoretiska utgångspunkter och professionsspecifika modeller arbetsterapeuter i Sverige ansåg påverka den psykiatriska vården och den psykiatriska arbetsterapin. Det psykosociala perspektivet var den teoretiska utgångspunkt som hade störst påverkan både på psykiatrisk vård och på psykiatrisk arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska modell som flest identifierade var Model of Human Occupation. Detta resultat indikerar att Model of Human Occupation verkar vara användbar inom arbetsterapi och motiverade vidare användning av modellen i denna avhandling. Det som dock också framkom i studie I var att arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använde professionsspecifika modeller i en relativt liten utsträckning. Ett sätt att öka tillämpningen av teori i praktik är att använda teoretiskt grundade bedömningsinstrument. I studie II, III, IV och V har endera av de Model of Human Occupation- baserade bedömningsinstrumenten WRI och WEIS använts och värderats.I studie II och V prövades WRI:s förmåga att predicera återgång i arbete efter långvarig sjukskrivning. Det område i WRI som uppvisade bäst prediktivitet var området ”Självuppfattning” vars variabler beaktar personens motivation för återgång i arbete i form av personens upplevelse av kompetens och effektivitet för att utföra arbetsuppgifter och hantera utmaningar i arbetet. De två WRI variabler som bäst kunde predicera vilka som skulle återgå respektive inte återgå i arbete vid uppföljning efter två år var: ”Tro på sin arbetsförmåga”, och ”Dagliga vanor och rutiner”. Resultaten tyder på att kunskap om hur tro på den egna förmågan stärks och kunskap om dagliga vanor och rutiners påverkan på utförande av arbete är central vid genomförande av interventioner i syfte att stödja personer att återgå till arbete efter sjukskrivning.I studie III prövades WRI:s konstrukturella validitet i en internationell studie. Samtliga variabler i WRI, förutom de som tillhör miljöområdet, uppvisade en god konstrukturell validitet dvs mätte psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. WRI:s skattningsskala verkar stabil och valid mellan olika länder och för personer med olika diagnoser. I analysen framkom att WRI kunde särskilja mellan personers psykosociala arbetsförmåga på tre olika nivåer.I studie IV undersöktes hur personer med erfarenhet av långtidssjukskrivning uppfattar att faktorer i arbetsmiljön stödjer respektive hindrar personens utförande av arbete och välbefinnande genom bedömningar utifrån WEIS. De faktorer som uppfattades som meststödjande var olika former av sociala interaktioner på arbetet samt uppfattningen om arbetets värde och mening. De faktorer som uppfattades som mest hindrande var olika krav i relation till arbetsgenomförandet samt den belöning som erhålls för arbetet.Konklusion: Sammanfattningsvis så kan WRI användas för bedömning av psykosociala faktorers påverkan på arbetsförmågan. I WRI ingår variabler som kan predicera återgång till arbete upp till två år efter genomförd bedömning. WEIS verkar användbart för att identifiera arbetsmiljöfaktorer som stödjer respektive hindrar personers välbefinnande och utförande av arbete. Att komplettera olika datainsamlingsmetoder är en förutsättning för att uppnå en så god bedömning av arbetsförmåga som möjligt. Den information som WRI- och WEISintervjuer genererar är värdefull, då den kan utgöra en viktig grund för planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation kan anses vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov i syfte att stödja personer i processen åter till arbete efter sjukskrivning.
|
|
| 5. |
- Guimarães, Jean R.D., et al.
(författare)
-
Simultaneous radioassays of bacterial production and mercury methylation in the periphyton of a tropical and a temperate wetland
- 2006
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 81:2, s. 95-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Laboratory radioassays were made to study mercury (Hg) methylation together with bacterial production in the periphyton of two aquatic macrophytes, the submerged Myriophyllum spicatum, from a constructed wetland in Sweden and the floating Eichhornia crassipes, from a eutrophied tropical lake in Brazil. Time course incubations were made by addition of 203HgCl2 and the methylmercury formed was extracted at pre-defined time intervals. Bacterial production (14C-leucine incorporation) was measured at the same time intervals, with plants removed from parallel incubations made with and without addition of cold HgCl2. For E. crassipes, higher methylmercury production was observed at elevated bacterial production, whereas for M. spicatum, the bacterial production was significantly lower, and Hg methylation was below the detection limit. The combined results confirm the importance of microbial processes for Hg methylation, although other factors are known to influence this process in complex ways. The addition of Hg did not significantly influence bacterial production, while the incubation temperatures used (25 and 35 1C) resulted in different methylation rates. Radiotracer techniques for measurements of bacterial production such as 14C-leucine uptake can provide useful insights into the Hg cycle in aquatic environments, and our data suggest that they may be used as a proxy of mercury methylation potentials.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Haglund, Kristina, et al.
(författare)
-
Psychiatric care behind locked doors. A study regarding the frequency of and the reasons for locked psychiatric wards in Sweden
- 2007
-
Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. - : Wiley. - 1351-0126 .- 1365-2850. ; 14:1, s. 49-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The general aim was to describe the frequency of and the reasons for locked doors at wards within Swedish psychiatric care. A questionnaire was answered by 193 ward managers. The findings demonstrated that 73% (n = 193) of the wards were locked on the day of investigation. Wards were sometimes locked in the absence of committed patients and sometimes open in the presence of committed patients. Wards were more often locked if at least one committed patient was present. Fewer wards for children and adolescents, than for adults and old people, were locked. More wards in the areas of Sweden's three largest cities, than in the rest of the country, were locked. Fourteen categories of reasons for locking wards were generated by a content analysis of answers to an open-ended question. Most answers were categorized as: prevent patients from escaping, legislation, provide patients and others with safety and security, prevent import and unwelcome visits, and staff's need of control. Staff working in psychiatric care ought to reflect upon and articulate reasons for, and decisions about, locking or opening entrance doors, with the limitation of patients' freedom in mind.
|
|
| 8. |
- Haglund, Kristina, et al.
(författare)
-
Psychiatric wards with locked doors : advantages and disadvantages according to nurses and mental health nurse assistants
- 2006
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Wiley. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 15:4, s. 387-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objective. To describe nurses’ and mental health nurse assistants’ perceptions of advantages and disadvantages about working on a psychiatric ward with a locked entrance door. Background. Psychiatric staff sometimes needs to protect patients from harming themselves or others. To keep the entrance door locked may help staff to achieve this goal. How locked entrance doors at psychiatric wards are experienced by staff, working on these wards, has been investigated to a very limited extent. Design. The study was explorative and descriptive. Method. Audio taped, semi-structured interviews with open-ended questions about advantages and disadvantages about working on a psychiatric ward with a locked entrance door, were conducted with 20 nurses and 20 mental health nurse assistants. Data were analyzed with content analysis. Results. A content analysis revealed eight categories of advantages and 18 categories of disadvantages. Most advantages mentioned by nurses and mental health nurse assistants were categorized as providing staff with control over patients, providing patients with a secure and efficient care and protecting patients and staff against ‘the outside’. Most disadvantages mentioned by nurses were categorized as causing extra work for staff, making patients feel confined, making patients feel dependent and creating a non-caring environment. Most disadvantages mentioned by mental health nurse assistants were categorized as causing extra work for staff, making patients feel confined, causing emotional problems for patients, making staff's power obvious and forcing patients to adapt to other patients’ needs. Nurses and mental health nurse assistants mentioned more disadvantages than advantages and nurses mentioned more disadvantages than mental health nurse assistants. Conclusion. Nurses and mental health nurse assistants perceive a number of advantages and disadvantages for themselves, patients and significant others with a locked door at a psychiatric ward. Most of these concern patients’ experiences. Relevance to clinical practice. It is important for staff working within psychiatric care to reflect upon the fact that a locked entrance door is connected with a range of negative as well as positive perceptions and to minimize patient and own concerns connected to the locked door.
|
|
| 9. |
- Haglund, Lars, 1949-
(författare)
-
2 220 studenter om studier och studentliv : Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet våren och hösten 2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den fjärde delrapporten inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv. Varje termin sedan våren 2000 har studentenkäter samlats in. Totalt har omkring 10 000 studenter svarat på frågor om hur de upplever studentliv och studier här i Karlstad. I rapporten redovisas i detalj resultat från undersökningarna våren och hösten 2006. Jämförelser görs med tidigare studentenkäter. Slutsatser från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet.
|
|
| 10. |
- Haglund, Lars, 1949-
(författare)
-
4 875 studenter om studier och studentliv : Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den femte delrapporten inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv., Från 2000 till och med 2007 har studentenkäter samlats in från studenter på Karlstads universitet I rapporten redovisas i detalj resultat från enkäter till de omkring 5 000 studenter som under läsåren 2006 och 2007 besvarat frågor om hur de upplever sina studier och livet som student. I studien ingår svar från studenter på Campus i Karlstad, studenter som läser på distans vid universitetet och från de som studerar på Musikhögskolan Ingesund. Jämförelser görs med tidigare studentenkäter. Slutsatser från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet.
|
|
