| 1. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Konflikt och konsensus i skogen : intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.
|
|
| 2. |
- Bommenel, Elin, 1970-
(författare)
-
Sockerförsöket : kariesexperimenten 1943-1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1942 hade 99,99 procent av svenskarna karies. Den nyöppnade folktandvården dignade under arbetsbördan att laga och dra ut svenska folkets illa anfrätta tänder.I gränslandet mellan forskning, vård och politik genomförde Medicinalstyrelsen på regeringens uppdrag en utredning om hur folksjukdomen skulle kunna stoppas. Strax utanför Lund, på Vipeholms statliga sjukhus för obildbara sinnesslöa, undersökte ett mångvetenskapligt forskarlag mellan 1945 och 1955 vad som orsakade karies. Sjukhusets patienter blev föremål för de ömsom förebyggande och ömsom kariesprovocerande experimenten. Vitaminer, mineraler, kolor och choklad skänktes av en industri med krav på inflytande på forskningen.I denna doktorsavhandling undersöker Elin Bommenel forskningspraktiken som var en del av 1940- och 50-talens politisk-vetenskapliga folkhälsoforskning och som kunde producera politiskt användbara resultat. Hon följer forskningsprocessen på Vipeholm från planeringen 1943 till Medicinalstyrelsens stora upplysningskampanj 1957 och en statlig offentlig utredning som 1960 skulle omdefiniera folktandvårdens mål från det lagande till det förebyggande mål den har än i dag.
|
|
| 3. |
- Brink-Elfegoun, T., et al.
(författare)
-
Neuromuscular and circulatory adaptation during combined arm and leg exercise with different maximal work loads
- 2007
-
Ingår i: European Journal of Applied Physiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1439-6319 .- 1439-6327. ; 101:5, s. 603-611
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cardiopulmonary kinetics and electromyographic activity (EMG) during exhausting exercise were measured in 8 males performing three maximal combined arm + leg exercises (cA+L). These exercises were performed at different rates of work (mean ± SD; 373 ± 48, 429 ± 55 and 521 ± 102 W) leading to different average exercise work times in all tests and subjects. reached a plateau versus work rate in every maximal cA+L exercise (range 6 min 33 s to 3 min 13 s). The three different exercise protocols gave a maximal oxygen consumption of 4.67 ± 0.57, 4.58 ± 0.52 and 4.66 ± 0.53 l min−1 (P = 0.081), and a maximal heart rate (HRmax) of 190 ± 6, 189 ± 4 and 189 ± 6 beats min−1 (P = 0.673), respectively. Root mean square EMG (EMGRMS) of the vastus lateralis and the triceps brachii muscles increased with increasing rate of work and time in all three cA+L protocols. The study demonstrates that despite different maximal rates of work, leading to different times to exhaustion, the circulatory adaptation to maximal exercise was almost identical in all three protocols that led to a plateau. The EMGRMS data showed increased muscle recruitment with increasing work rate, even though the HRmax and was the same in all three cA+L protocols. In conclusion, these findings do not support the theory of the existence of a central governor (CG) that regulates circulation and neuronal output of skeletal muscles during maximal exercise. Thibault Brink-Elfegoun and Hans-Christer Holmberg contributed equally to this article.
|
|
| 4. |
- Eklöf, Jenny, 1973-
(författare)
-
Gene technology at stake : Swedish governmental commissions on the border of science and politics
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the Swedish political response to the challenges posed by gene technology, seen through the prism of governmental commissions. It discerns and analyses continuities and changes in the Swedish political conception of gene technology, over the course of two decades, 1980–2000. This is done by thematically following ideas of “risks” and “ethics” as they are represented in the inner workings and reception of three governmental commissions. The Gene-Ethics Commission (1981–1984), the Gene Technology Commission (1990–1992) and the Biotechnology Commission (1997–2000) form the empirical focal points of this analysis. The first two provided preparatory policy proposals that preceded the implementation of the Swedish gene technology laws of 1991 and 1994. The last one aimed at presenting a comprehensive Swedish biotechnology policy for the new millennium.The study takes into account the role of governmental commissions as arenas where science and politics intersect in Swedish political life, and illuminates how this type of “boundary organisation”, placed on the border of science and politics, impinges on the understanding of the gene technology issue. The commissions have looked into the limits, dangers, possibilities and future applications of gene technology. They have been appointed to deal with the problematic task of distinguishing between what is routine and untested practices, realistic prediction and “science fiction”, what are unique problems and what are problems substantially similar to older ones, what constitutes a responsible approach as opposed to misconduct and what it means to let things “get out of hand” in contrast to being “in control”. Throughout a period of twenty years, media reports have continued to frame the challenges posed by gene technology as a task of balancing risks and benefits, walking the fine line between “frankenfoods” and “miracle drugs”.One salient problem for the commissions to solve was that science and industry seemed to promote a technology the public opposed and resisted, at least in parts. For both politics and science to gain, or regain, public trust it needed to demonstrate that risks – be it environmental, ethical or health related ones – were under control. Under the surface, it was much more complicated than “science helping politics” to make informed and rational decisions on how to formulate a regulatory policy. Could experts be trusted to participate in policy-making in a neutral way and was it not important, in accordance with democratic norms, to involve the public?
|
|
| 5. |
- Hedqvist, Eric, 1937-
(författare)
-
Varats och utvecklingens kedja : en naturhistorisk museiutställning i Göteborg 1923-1968
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is a museological study of the coming into being of a natural history museum, its building and its adherent zoological exhibition during the years around the First World War. The main problem of the dissertation is the opposition between the curator´s program 1903 for the exhibit and its realization twenty years later. The theoretical perspective is that in its synchronic aspect science, in accordance with the views of swedish sociologist, Thomas Brante, is divided into three levels interdependent upon one another in varying degrees – theoretical, sociological and psychological level. In the present study, the main issue is the weighing of the relative significance of each of these levels. The exhibit was structured as along a scale, or chain, from lesser to greater animals. In this and in other respects it belonged to the legacy of Swedish naturalist Carolus Linnæus. Interest in maintaining this tradition was powerful in the Swedish society during the years before the First World War. Not until around 1950 was the modern theory of evolution explicitly announced to the visitor of the exhibit, still however without the representation of the forces behind it By an investigation of the milieu to which the museum belonged is shed light upon the scientific and other ideals which are represented in its exhibit. The result of an assess of the significance of the theoretical, the sociological ant the psychological level is that contemporay theory does not stand out as a driving force behind the creation of the exhibit in 1923. Nor does the curator of the exhibition emerge as an innovator. Most dominant is however the sociological level.
|
|
| 6. |
- Lindenius, Erik, 1975-
(författare)
-
Guldgruvan som försvann? : En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Between 2002 and 2006, an ongoing conflict surrounding Umeå-based biotech company UmanGenomics and the Medical Biobank at Umeå University played out in the media. The conflict involved researchers, business leaders, politicians, the university board, journalists and the general public. The purpose of this dissertation is to examine the public media-mediated conflict surrounding UmanGenomics and Medical Biobank from a media and communication sciences perspective and thereby contribute to research into Science Journalism and media-mediated science-related conflicts. The questions examined by the study are as follows: how was the conflict portrayed in local and national newspapers, respectively, and how did these portrayals change over time? Were there any similarities, or was there any relationship between the media-mediated conflict and the »internal« debate, which are able to be traced via the events registered in Umeå University’s journal of daily events? Which parties elected to involve themselves in the conflict and did their descriptions of what happened differ? Were there any particular aspects of the conflict that were portrayed by the media as »failures«, and if so, what was it that was considered a failure? In total, 654 texts from the local and national media were analysed, as well as the university’s journal. The study has largely been carried out using quantitative content analysis, supplemented by general argumentation analysis. The study’s theoretical bases are taken from research on the relationship between science and the media, from rhetoric research, but also from Science and Technology Studies (STS) in a broader sense. This dissertation shows that the conflict was reported on differently depending on the newspaper’s proximity to the conflict itself, and on which arena the conflict was played out in. This also demonstrates that the conflict, most especially as played out in local news coverage, can be divided into different phases. While the media reports include many instances of those involved laying blame at each other’s feet, it is the market and the conflict that are considered to have been the primary factors in UmanGenomics’ ultimate demise. This study presents five suggestions as to what lessons can be learnt from this media-mediated conflict. The first is that the conflict provides an example of mutual exploitation: the media exploited the events surrounding the conflict in order to produce newsworthy, sensational and descriptive stories. Whereas within the university, the main figures embroiled in the conflict used the media as a front to either introduce or support their own points of view. The second is that the conflict should have given the »university world« an inducement to discuss media strategies and its transparency policies in greater depth. The third suggestion is that the media’s ability to make citizens’ opinions on science-related questions heard is problematic. Fourthly, many of those involved used the conflict to try to position themselves in relation to a rival counterpart, rather than to try to provide the general public with a clear and accurate picture of the conflict. Finally, it is suggested that the use of the »goldmine« metaphor, used to refer to both UmanGenomics and Medical Biobank, may have played a part in limiting media debate on the issue within the confines of a certain type of rhetoric.
|
|
| 7. |
- Lindkvist, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Skogslandskapet som arena : en idé och miljöhistorisk bakgrundsanalys
- 2009
-
Ingår i: Konflikt och konsensus i skogen. - Umeå : SLU. - 9789186197483 ; , s. 2-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delstudien syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra "allmänna intressen" som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval av konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.
|
|
| 8. |
- Mårald, Erland, 1970-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2006
-
Ingår i: Topos. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9173310050 ; , s. 7-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
