| 1. |
- Belhaj, Mohammed, et al.
(författare)
-
Mål och styrmedel för produktion av energigrödor från jordbruket
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom svensk el- och värmeproduktion används stora mängder biobränslen från skog. Bioenergin från skogen (och även från avfall) har fått en allt större betydelse till följd av stigande oljepriser och miljöavgifter på konkurrerande bränslen (CO2-skatt, energiskatt, utsläppsrätter). Dessa ekonomiska styrmedel har inte haft samma effekt på utbudet av biobränslen från jordbruket. Inte heller kompletterande ekonomiska styrmedel som engångsstöd (etableringsbidrag) eller kontinuerliga stöd (årligt bidrag) har räckt för att få fart på odlarnas intresse för energigrödor. I denna studie tas fram förslag på styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt uppfyller ett mål om ökat utbud av biobränslen från jordbruksmark. Syftet med projektet är att utifrån nuvarande energi- och jordbrukspolitiska mål och befintliga styrmedel belysa förutsättningarna för energiproduktion från jordbruket. Syftet är också att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv beskriva vilken typ av styrmedel som bör användas för att på ett kostnadseffektivt sätt nå de klimatpolitiska målen om reduktion av växthusgasutsläpp och vilka konsekvenser sådana styrmedel får för jordbruket som bioenergiproducent. Därtill är syftet att analysera vilka styrmedel som är kostnadseffektiva för att ett sektorsmål för bioenergiproduktion från jordbruket skall uppnås. Projektet är begränsat till att belysa nya energigrödor, främst salix, rörflen och hampa och behandlar endast översiktligt odling av stråsäd (havre) eller tillvaratagande av halm för förbränning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Lennart, et al.
(författare)
-
Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta projekt har genomförts med syftet att få en uppfattning om vilka pannor i storleksintervallet 50 kW – 1 MW på den europeiska marknaden som kan bedömas ha förutsättningar för eldning av rörflen i briketterad eller riven form. Förbränningstekniskt har rörflen besvärligare egenskaper än träbränslen, framför allt i form av hög askhalt, 2 – 9 %. Avsevärt större askmängder per tidsenhet måste därmed föras ut ur pannan än för träbränslen. Askan har också en annan struktur är träaska, är voluminös och bygger lätt upp strukturer som håller samman och inte självmant faller ned i t.ex. askskruvar etc. De praktiska erfarenheterna i Sverige från rörflenseldning i små anläggningar är begränsade till endast ett par panntyper och med mindre goda erfarenheter. Totalt har ett tjugotal pannor och brännare studerats översiktligt mot bakgrund av en preliminär kravspecifikation. Därefter har elva produkter identifierats som intressanta för vidare undersökning. Dessa har delats in i de tre kategorierna 1-3 enligt följande: 1. Bedöms fungera med rörflen och inga behov föreligger kring djupare tester och utvärderingar med rörflen. 2. Bedöms ha potential att fungera med rörflen men det finns behov att djupare utvärdera och långtidstesta tekniken för att kontrollera dess kapacitet med rörflen (askhalt 2-9 %). 3. Bedöms ej fungera tillfredsställande med rörflen med varierande askhalt (2-9 %) utan anpassning/ombyggnad. Bedömningen ledde till följande resultat för pannor: Kategori 1: Ökotherm Compact Kategori 2: Reka HKRST, Linka, Schmid UTSW Kategori 2(3): ETA Hack, Fröling, Heizomat RHKAK, Biokompakt Kategori 3: Catfire För brännare erhölls följande bedömning: Kategori 2: Veto Flisomat, Ariterm Multijet Ovan redovisade resultat utgör inte en absolut sanning utan är resultatet av en kvalificerad bedömning på basis av tillgängligt underlag.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småskalig förbränning är en betydande utsläppskälla för växthusgaser, försurandeämnen, NMVOC, partiklar, tungmetaller, PAH och dioxiner.Varje år har Sverige som krav att rapportera utsläppen av flera ämnen till olikainternationella instanser. I tidigare rapporteringar så har för varje ämne bara enemissionsfaktor använts för småskalig biobränsleanvändning, inkluderat alla teknikeroch bränslen. En noggrannare undersökning av SCB av den nationella energistatistikenför småskalig förbränning har gjort det möjligt att dela upp emissionerfrån småskalig biomassa användning efter bränsletyp (ved, pellets, flis) och teknik(panna, kamin och öppen spis).Syftet med föreliggande studie har varit att förbättra rapporteringen av emissionerfrån småskalig biobränsleeldning genom att revidera emissionsfaktorer förN2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, partiklar (TSP, PM10, PM2.5, metaller, dioxineroch PAH. Vidare har tidsserien 1990-2004 för alla dessa ämnen uppdaterats.De reviderade emissionsfaktorerna är till stor del baserade på resultat från Energimyndighetensforskningsprogram ”Biobränsle, hälsa och miljö”. Data har ävensamlats in från andra svenska och internationella studier. Resultat från ett stortantal nya mätningar tillsammans med en uppdelning av emissionsfaktorer efterteknik och bränsle, gav stora skillnader mellan tidigare använda emissionsfaktoreroch reviderade emissionsfaktorer för vissa ämnen. De nya emissionsfaktorerna förNMVOC och partiklar är väsentligt lägre, medan emissionsfaktorer för CO ochdioxiner är något högre.
|
|
| 6. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Farmers' attitudes about growing energy crops : a choice experiment approach
- 2010
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - Oxford, United Kingdom : Elsevier. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 34:12, s. 1770-1779
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study adapts the choice experiment (CE) method for an analysis of how Swedish farmers assess the relative value of the characteristics associated with growing energy crops. An additional goal was to find out the willingness of farmers to grow energy crops relative to different levels of income and subsidies based on predictions of acreage of energy crop cultivation. In the first CE, farmers were presented with two energy crops and six of their characteristics and asked to choose the alternative he or she preferred most. In the second CE the respondent was asked how many hectares for each crop he/she would be willing to grow on arable land with an energy crop subsidy and how many hectares he/she would be willing to grow on set-aside land without an energy crop subsidy. The results suggest that among the included characteristics in the first experiment, the visual impact on the landscape and the rotation period of the energy crop appear to have a significant impact on the utility derived from growing an energy crop. An increased utility of a crop increases the arable land used for that crop and the income associated with it. Farm characteristics such as leased land, rented land, share of set-aside land, and type of farming had an insignificant effect on the willingness to grow energy crops. Significant characteristics were age of the farmer, size of the farm, and the geographical area. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Förstudie. Finansiering och strukturuppbyggnad för demonstrationsverksamhet småskaliga stråbränslesystem
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruksverket och Energimyndigheten har sedan 2007 arbetat med att utveckla ett nationellt nätverk och samarbete kring småskalig biobränsleproduktion från åkern. Ett utvecklingsprogram innehållande moment som praktisk demonstration av ny verksamhet samt tillämpbar forskning är under planering. Programmet, som ska löpa under sex år med start 2010, är inriktat mot initiering, genomförande och uppföljning av ett antal experimentella utvecklingsprojekt, där huvudsakligen åkerproducerat bränsle tillvaratas och förädlas till energibärare som levereras på kommersiella villkor för slutanvändning, till energiföretag för ytterligare förädling eller leverans till slutanvändare. Investeringar och kostnader i projekten avses kunna täckas till vissa delar med offentliga medel genom samverkan mellan Energimyndigheten, Länsstyrelser och Jordbruksverket enligt de regler som gäller för statligt stöd till forskning och utveckling inom energiområdet och de regler som gäller för Landsbygdsprogrammet. Förberedelser för programmet inleddes under 2009 med bl.a. en inbjudan till företagare att komma in med projektskisser till s.k. 'experimentella utvecklingsprojekt'. Detta resulterade i 24 skisser, och under 2009 har dialog påbörjats med några utvalda projektägare. Syftet med den här förstudien var att organisera finansiering av och struktur för utvalda demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens planerade program 'Förädling av energigrödor'. I arbetet ingick att undersöka hur medel från Landsbygdsprogrammet både nationellt och regionalt kan samordnas med Energimyndighetens resurser, samt förtydligande av vilka roller Jordbruksverket, Länsstyrelser och Energimyndigheten har i processen.
|
|
| 9. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för användning av rörflensbriketter och hackad rörflen i mindre värmecentraler
- 2010
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Rörflen är en energigröda som bedöms ha bra förutsättningar att odlas i både norra och södra Sverige. Vid introduktion av ett nytt bränsle som rörflen på värmemarknaden är det viktigt att klargöra bränslets förutsättningar att utnyttjas i befintliga mindre och mellanstora värmeanläggningar (50 kW-5 MW) som idag använder trädbränsle. I detta storlekssegment finns det anledning att tro att biobränslen med lägre kvalitet såsom rörflen kan komma att användas i större omfattning i framtiden än idag. Anledningen är att dessa pannor ofta är installerade i lantbruk eller i mindre värmeanläggningar på landsbygden där åkergrödor finns lokalt tillgängligt. Åkergrödor som rörflen kommer åtminstone inledningsvis att finnas i små spridda volymer, samtidigt som de är skrymmande att transportera och bör därför förädlas eller användas i närheten av resursen. I den här studien har ingått att testa briketter samt bränslemixar av briketter och hackad rörflen i tre befintliga värmecentraler samt klargöra kraven för en tillfredsställande funktion och miljöprestanda. Därtill har ingått att göra briketteringstester med rörflen i en polsk skruvpress utvecklad för halm samt har tester med en balrivare utförts. Skruvpresstekniken är intressant för rörflen då den är enkel, lättskött och speciellt utvecklad för en småskalig produktion med stråbränsle som råvara. Briketteringsförsöket med rörflen i den här studien visar att tekniken fungerar bra med rörflen men att justering och längre tester krävs för att få en något högre volymvikt och en bättre hållfasthet på briketterna. Försöken med hackad rörflen visar att ett system med exakthackad rörflen är ett något kostnadseffektivare än rundbalning och sönderdelning i en balriv. Mixar av rörflensbriketter och träbriketter med upp till 20 % rörflen fungerade tillfredsställande i en 500 kW rosterpanna av trapprostmodell för trädbränslen. Dock krävdes viss ombyggnad av askutmatningssystemet. Att mixa trä och rörflen håller nere askhalten men påverkar askkemin och tenderar att sänka initiala asksmälttemperaturen jämfört med att använda 100 % rörflen. Vid en blandning av 20 % rörflen och 80 % trä sänktes den initiala asksmälttemperaturen från 1420 oC till 1190 oC. Rörflen har 15-20 gånger högre askhalt än träbriketter och 2-3 gånger högre askhalt än skogsbränsle (grotflis) vilket resulterar i tätare sotningsintervall, tömning av askcontainers, större slitage mm. För den närvärmeanläggning på 500 kW där testerna utfördes skulle en ökad drift och underhållskostnad med 20 % motsvara en extrakostnad på ca 100 kr/ton bränsle vilket idag skulle innebära en betalningsvilja för rörflensbriketterna på ca 1240 kr/ton (300 kr/MWh). Försöken med 100 % rörflensbriketter i en Catfirepanna för askrika bränslen visade låga och stabila värden på CO och stoft under mätperioden men höga oförbränthalter i askan på över 20 %, vilket tyder på att uppehållstiden för bränslet i pannan var för kort. Att blanda in hackad rörflen i befintliga mindre pannanläggningar för flis kräver även åtgärder för att få en jämn bränsleblandning och inmatning till pannan. Enligt resultaten i den här studien uppstod problem vid en inblandningsgrad på 20 % i en fliseldad anläggning på 400 kW p.g.a. stor askuppbyggnad i brännaren. Huruvida rörflen i framtiden kommer att användas som inblandning i befintliga anläggningar som använder trädbränsle idag eller i speciellt anpassade pannor föraskrika bränslen varierar från fall till fall men bedömningen är att anläggningar i den mindre effektklassen 50 kW-1 MW har bäst förutsättningar att använda rörflen i pannor speciellt anpassade för askrika bränslen. I effektklassen 1-5 MW bedöms även inblandningar motsvarande 10-20 % rörflen vara ett alternativ. Dessa anläggningar har bättre möjligheter att styra och kompensera för olika bränslekvaliteter och ojämnheter i bränslet. Detta förutsätter dock att rörflen kan hanteras på ett kostnadseffektivt sätt med fungerande transportörer och inmatning. Briketterna har här en
|
|
| 10. |
|
|
