| 1. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(författare)
-
Cumulative exposure to childhood stressors and subsequent psychological distress. An analysis of US panel data
- 2015
-
Ingår i: Social Science and Medicine. - : Elsevier BV. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 142, s. 109-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research has shown that childhood stress increases the risk of poor mental health later in life. We examined the effect of childhood stressors on psychological distress and self-reported depression in young adulthood. Data were obtained from the Child Development Supplement (CDS) to the national Panel Study of Income Dynamics (PSID), a survey of US families that incorporates data from parents and their children. In 2005 and 2007, the Panel Study of Income Dynamics was supplemented with two waves of Transition into Adulthood (TA) data drawn from a national sample of young adults, 18-23 years old. This study included data from participants in the CDS and the TA (n = 2128), children aged 4-13 at baseline. Data on current psychological distress was used as an outcome variable in logistic regressions, calculated as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI). Latent Class Analyses were used to identify clusters based on the different childhood stressors. Associations were observed between cumulative exposure to childhood stressors and both psychological distress and self-reported depression. Individuals being exposed to three or more stressors had the highest risk (crude OR for psychological distress: 2.49 (95% Cl: 1.16-5.33), crude OR for self-reported depression: 2.07 (95% CI: 1.15-3.71). However, a large part was explained by adolescent depressive symptoms. Findings support the long-term negative impact of cumulative exposure to childhood stress on psychological distress. The important role of adolescent depression in this association also needs to be taken into consideration in future studies.
|
|
| 2. |
- Brännström, Lars, 1972-, et al.
(författare)
-
Effectiveness of Sweden's Contact Family/Person Program for older children
- 2015
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 25:2, s. 190-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To estimate the impacts of Sweden’s Contact Family/Person Program (CFPP) for older children on participants’ long-term outcomes related to mental health problems, illicit drug use, public welfare receipt, placement in out-of-home care, educational achievement, and offending. Method: We analyzed longitudinal register data on more than 1,000,000 individuals born between 1973 and 1984, including 6,386 individuals who entered CFPP at 10–13 years of age, with a follow-up until 2008. The program impact was estimated by means of propensity score matching. Results: Outcomes for those who had received the intervention were not better than that for matched peers who did not receive the intervention. Conclusions: The results did not find support for CFPP effectiveness in reducing risks of compromised long-term development in older children.
|
|
| 3. |
- Brännström, Lars, et al.
(författare)
-
Kontaktfamilj/person för yngre och äldre barn : Har insatsens varaktighet och ansamlingar av ogynnsamma omständigheter under barnens uppväxt någon betydelse för utfall på lång sikt?
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna rapport undersöks om insatsens varaktighet och ansamlingar av ogynnsamma omständigheter under uppväxten har ett samband med hur det går på längre sikt för de barn där insatsen kontaktfamilj eller kontaktperson inleddes under småbarnsåren och/eller förpuberteten. Analyserna omfattar alla de barn födda i Sverige 1973-1990 där insatsen påbörjades när de var 2-5 år (n=6 693) och/eller när de var 10-13 år (n=6 389).Med hjälp av avancerade regressionsanalyser ser vi att sammansättningen av bakgrundsproblem inte verkar ha något tydligt specifikt samband med hur det går i framtiden. Det är antalet problem som verkar betyda något. I den yngre gruppen verkar barnen med flest problemfaktorer i hembakgrunden ha dragit nytta av längre insatstid. Där är det med andra ord möjligt att en långvarig tillgång till en kompenserande vuxenmiljö utanför den egna familjen kan ha påverkat de mest utsatta barnens utveckling på sikt. För barn med färre problemfaktorer fanns det ingen sådant samband, snarare tendenser till det omvända. Det verkar med andra ord som om en långvarig insats för de yngre barnen fungerar bättre för de ’svåraste fallen’.För de äldre barnen ser vi svaga tendenser till ett motsatt mönster. De med lägst antal problemfaktorer är de som verkar ha fått svag nytta av lång insatstid. Här är det viktigt att vara medveten om att vi bara har tillgång data som tyder problem i hemmet, inte hos barnet själv (t.ex. förekomsten av beteendeproblem). Det verkar med andra ord som om insatsen var för svag för de mest utsatta barnen. Den äldre gruppen hade generellt mer tecken på problem i barndomen (t.ex. höga förekomster av psykisk ohälsa hos föräldrarna) än den yngre gruppen barn. Den äldre gruppen barn verkar också ha klarat sig betydligt sämre i tonåren och i ung vuxen ålder.Eftersom våra sambandsanalyser inte har någon jämförelsegrupp av barn som inte fått någon insats (alla som ingår i analysen har fått mer eller mindre av insatsen) är det viktigt att påpeka att vi med det här sättet att analysera inte kan säga något om insatsen är effektiv eller inte. De mönster vi alltjämt har funnit ska därför tolkas som ’tendenser till dämpad försämring’ över tid. Det finns dock ingenting som tyder på att socialtjänsten bör vara restriktiv med att ge yngre barn från utsatta familjer en kontaktfamiljsinsats under lång tid. För de äldre barnen finns det dessvärre inga resultat som är tillräckligt handfasta för att tjäna som underlag för rekommendationer.
|
|
| 4. |
- Brännström, Lars, et al.
(författare)
-
Risk factors for teenage childbirths among child welfare clients : Findings from Sweden
- 2015
-
Ingår i: Children and youth services review. - : Elsevier BV. - 0190-7409 .- 1873-7765. ; 53:6, s. 44-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study contributes to the literature on preventing teenage childbirths by asking whether the pattern and strength of risk factors is the same for high-risk child welfare clients, as for their peers in the majority population. Longitudinal register data on more than 700,000 Swedish females, including around 29,000 child welfare clients, were analyzed by means of linear probability models and calculations of population attributable fractions. Comparisons of effect sizes suggest that the differences in pattern were marginal, but there were notable differences in strength. The girls' school failure was the most prominent risk factor across all groups, also when prevalence was taken into account. In the majority population, the hypothetical reduction of teenage childbirths is on the scale of 30% if this risk factor could be eliminated. In the child welfare subgroups, however, the hypothetical improvement was even larger, around 40%. Reducing the high rate of school failure could thus yield a profound reduction in teenage childbirths in child welfare subgroups, where the incidence of teenage childbirth is substantially higher compared to other peers.
|
|
| 5. |
- Gauffin, Karl, et al.
(författare)
-
School performance and alcohol-related disorders in early adulthood : a Swedish national cohort study
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press (OUP). - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 44:3, s. 919-927
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Alcohol misuse is an important global health determinant and a major contributor to health inequalities. We aimed to investigate the association between school performance and alcohol-related disorders in early adulthood in a longitudinal register-based national cohort study. Methods We followed a register-based national cohort of Swedish citizens born 1973-1984 (N = 948 440) from compulsory school graduation at age 15-16 to 2009. We divided the population into five groups: high school marks (> mean+1 SD); high average (between mean and mean - 1 SD); low average (between mean and mean - 1 SD); low (< mean - 1SD); and missing. Cox proportional hazard models were used to investigate the relation between school marks at time of graduation and hospital care for alcohol-related disorders in early adulthood. Results There was a steep gradient in the risk of alcohol-related disorders related to school performance. In comparison with peers in the top category of school marks, students with low marks had adjusted hazard ratios of 8.02 [95% confidence interval (CI) 7.20 to 8.91], low average 3.02 (2.72 to 3.35) and high average 1.55 (1.39 to 1.73). The risk associated with low school marks was stronger in the male population and in the group from high socioeconomic background. Conclusions The study demonstrated a strong graded relation between low school performance and alcohol-related disorders in young adulthood. School performance should be taken into account when developing prevention programmes/policies targeting alcohol misuse among teenagers and young adults, especially if the aim is to reach high-risk groups.
|
|
| 6. |
- Hjern, Anders, et al.
(författare)
-
Barn som anhöriga : hur går det i skolan?
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga. - Kalmar : NKA och Linnéuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 117-132
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Rangmar, Jenny, et al.
(författare)
-
Psychosocial Outcomes of Fetal Alcohol Syndrome in Adulthood.
- 2015
-
Ingår i: Pediatrics. - : American Academy of Pediatrics (AAP). - 1098-4275 .- 0031-4005. ; 135:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Primary disabilities in children prenatally exposed to alcohol have a major impact on their daily life. It is suggested that these issues persist into adulthood, but few studies have addressed the outcome in adults with prenatal exposure, especially those with fetal alcohol syndrome (FAS). The aim of this follow-up study was to investigate outcome variables, such as education, employment, health, and criminal acts, in 79 adults diagnosed with FAS.
|
|
| 8. |
- Vinnerljung, Bo, et al.
(författare)
-
Barn kan inte vänta : Översikt av kunskapsläget och exempel på genomförbara förbättringar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället har tagit på sig ett stort ansvar för de barn som placeras utanför hemmet. Många av dem har upplevt svårigheter och inte fått tillräcklig omvårdnad. Ska dessa barn få samma möjlighet till ett gott liv som sina jämnåriga kamrater behöver de därför ett minst lika bra omhändertagande, av både fosterföräldrar och samhället i stort.Barn som lever i fosterhem är en mycket heterogen grupp. De behöver olika vård och bemötande i familjehemmet för att utvecklas optimalt. Just detta mycket komplexa förhållande berörs inte i denna kunskapsöversikt. Här har vi valt att fokusera på samhällets grundläggande omhändertagande av barnen.Tre primära beståndsdelar i den nordiska välfärdsmodellen är att ge barn en god och jämlik utbildning, förebygga hälsoproblem och underlätta övergången från barndom till vuxenliv. Det är dessa områden som beskrivs här. Den nordiska forskning som finns pekar på att barn som växer upp i fosterhem inte får samma goda stöd som andra barn på dessa områden och det tycks inte bli bättre under tiden i vård!Nordens Välfärdscenter och författarna presenterar konkreta rekommendationer om hur man kan förbättra situationen för fosterhemsplacerade barn. Det är rekommendationer som sannolikt förhindrar utanförskap och ohälsa för ett antal av dem på både kort och lång sikt.
|
|
| 9. |
- Vinnerljung, Bo, et al.
(författare)
-
Disability pension among adult former child welfare clients : a Swedish national cohort study
- 2015
-
Ingår i: Children and youth services review. - : Elsevier BV. - 0190-7409 .- 1873-7765. ; 56, s. 169-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using longitudinal register data on all persons born in Sweden 1973–1978, we report on prevalence of disability pension among young adults who were child welfare clients during their formative years, and explore risk factors for this long-term outcome. For most child welfare subgroups, prevalence approached or exceeded ten percent. Multivariate logistic regression analyses found high crude odds ratios of disability pension among child welfare alumni. These were substantially reduced – but not obliterated – after adjustments for a host of background factors. Decomposition analyses revealed that child welfare alumni’s poor school performance and low educational attainment accounted for most of the confounding effects. We also found that child welfare clients with a disability pension had far higher rates of psychosocial problems in their adult lives than other peers with a disability pension. Child welfare alumni should be regarded as a high risk group for future disability pension and for permanent exclusion from the labor market. Rates of suicidal behavior in adult age were extreme among some subgroups of child welfare alumni with a disability pension, which should be communicated to agencies who are likely to meet these groups (eg. primary health care).
|
|
