| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahnlund, Petra, 1973-, et al.
(författare)
-
Omvårdnadsprogrammet : genomströmning, etableringsgrad och utbildningens relevans
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I den offentliga omsorgen om äldre och personer med funktionshinder arbetar i dag personal som tillsammans utgör det största yrkesområdet i Sverige. I rapporten studeras hur intentionerna med att höja utbildningsnivån för äldreomsorgens personal genom att formalisera all kompetens kring en utbildning lyckats. Till grund för analysen ligger enkätdata samt statistik från SCB. Undersökningen visar att gymnasieskolans omvårdnadsprogram inte som enda aktör kan utbilda personal i en omfattning som motsvarar de framtida rekryteringsbehoven. Detta trots att omvårdnadsprogrammet har en god genomströmning och trots att en stor andel av eleverna arbetar inom avsedda målgruppsområden efter avslutade studier. Av de som avgick från omvårdnadsprogrammet 2000 och som finns i arbete 2008, arbetade 78 procent i ett målgruppsområde, de flesta som vård- och omsorgspersonal (SSYK 513) följt av sjukstöterskor (SSYK 223 och 323). Rapporten visar att utbildningen på omvårdnadsprogrammet har förberett eleverna för kommande arbetsliv på ett bra sätt, ett påstående som både de som arbetade och de som inte arbetade inom vård- och omsorg instämde i. Däremot råder det en stor variation bland de som arbetade inom vård- och omsorgsfältet vad gäller om kunskapen tas tillvara på den nuvarande arbetsplatsen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Berglund, Anders, et al.
(författare)
-
Bisfenol A i dentala material : Socialstyrelsens systematiska översikter
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Användningen av kvicksilver förbjöds den 1 juli 2009 och det innebar även ett förbud mot att använda tandfyllningsmaterialet dentalt amalgam. En in-vändning mot att ersätta tandamalgam med kvicksilverfria alternativ är att alternativen kan innehålla andra potentiellt hälso-och miljöfarliga ämnen. Syftet med rapporten är därför att kartlägga den vetenskapliga litteraturen och ge vägledning rörande bisfenol A (BPA) och bisfenol A dimetakrylat (Bis-DMA), ämnen som rapporterats förekomma i dentala polymerbaserade material. Med dentala polymerbaserade material avses i rapportenmaterial för kompositfyllningar, resinmodifierade glasjonomerfyllningar, fissurför-seglingsmaterial, kompositcement och ortodontiska cement. Det som stude-ras i kartläggningen är innehåll av BPA och Bis-DMA i dentala polymerba-serade material, frisättningen av BPA och Bis-DMA till saliv och andra vätskor och halter av BPA och Bis-DMA i blod och urin efter behandling med dentala polymerbaserade material. Vidare omfattar kartläggningen om-vandling av monomerer i dentala material till BPA samt hälsorelaterade effekter av BPA och Bis-DMA frisatt från polymerbaserade dentala materi-al. Kartläggningen visar att:•det sannolikt finns BPA eller Bis-DMA som förorening i mycket låga halter i vissa dentala polymerbaserade material och dessa monomerer skulle sannolikt kunna frisättas till saliv från nygjorda fissurförseglingar och fyllningar,•Bis-DMA under vissa förhållanden sannolikt kan omvandlas till BPA. Om detta kan ske i munnen har inte visats i några vetenskapliga studier,•inga vetenskapliga studier har hittats som visar att Bisfenol A –glycidyl dimetakrylat (Bis-GMA), en mycket vanlig monomer i dentala polymer-baserade material, skulle kunna omvandlas till BPA,•om frisättningen av BPA och Bis-DMA från dentala material har en ef-fekt på hälsan eller inte går inte att bedöma utifrån funna studier då det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt.Trots att det saknas vetenskapligt stöd för om det finns hälsorelaterade ris-ker kopplat till BPA i tandmaterial bedömdes det vara viktigt att kunna ge professionen vägledning i frågan. Därför genomfördes en jämförelse mellan en så kallad ”worst-case exponering”för BPA från dentala polymerbaserade material och ett tolerabelt dagligt intagframtaget av EU. Worst-case expo-neringen baserades på scenariot att allt material löses upp i munnen inom 4 år och att frisatt BPA tas upp fullständigt. Den kliniska erfarenheten visar att dagens fyllningar inte löses upp i någon större utsträckning efter fyra år vil-ket i detta exempel ger en kraftigt överskattad exponering Jämförelsenvi-sade att om det finns en exponering av BPA från dentala polymerbaserade material, är den mycket lägre än det av EU framtagna tolerabla dagliga inta-get av BPA.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Glader, A, et al.
(författare)
-
Byggnadsrelaterad ohälsa : Kompetensutveckling inom hälsovården
- 2014
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Det finns ett stort behov av utbildning om inomhusmiljö och byggnadsrelaterad ohälsa, både inom ramen för grundläggande yrkesutbildningar och som fortbildningskurser för yrkesverksamma. Hälsoproblem som beror på dålig inomhusluft på arbetsplatsen utreds av företagshälsovården. Dock har de som jobbar inom företagshälsovård idag inte alltid tillräcklig kunskap om inomhusmiljö och byggnadsrelaterad ohälsa och saknar ofta beredskap att som sakkunniga delta i utredningar på arbetsplatser. För att förbättra vården bör personalen utbildas om bl.a. riskfaktorer för dålig inomhusluft, vanliga hälsobesvär och inverkan på arbetsförmåga och produktivitet, de psykosociala faktorernas betydelse samt ansvarsfrågor och hälsoekonomiska konsekvenser. Öppna digitala lärresurser (OER) och kurser på nätet (MOOCs) kan med fördel användas vid fortbildning av vårdpersonal. Nätbaserad utbildning underlättar för vårdpersonalen att själv kunna välja tidpunkt och målsättning. Därtill utgör OER även ett hjälpmedel för att utveckla kunskapsöverföringen mellan Sverige och Finland.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
