| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Baumann, Henrikke, 1964, et al.
(författare)
-
One, two, three, many! or…? Mapping of the controversy over the Swedish West Coast shrimp
- 2016
-
Ingår i: 22nd International Sustainable Development Research Society Conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- 'Controversy mapping' can provide insights about issues related to actors, their networking, and governance where the interpretation of science is at stake. In turn, these insights can be useful for advocacy processes and collective problem-solving. In order to illustrate this statement a case study was conducted for the North Sea prawn (Pandalus borealis) in the West Coast of Sweden which was the main subject of a controversy that started in 2014 and ended in October 2015 with a Marine Stewardship Council labeling for the contested prawn. We used a method from the scientific humanities, 'controversy mapping', following the methodology suggested by Venturini (2010) and Latour (2012). The method enabled us to trace statements, literatures, and actors involved in the shrimp controversy. By assembling these elements over time, we were able to describe the process of the controversy and identify the networks that 'wrestled' over the scientific interpretation of the (same) data on shrimp population size along the Swedish West Coast. By using network visualisation and analysis software, the case study shows the extension of the network of actors that were part of the controversy, their roles, influence, perspectives and relationships. The material gathered on the controversy was subsequently analysed from the perspective of the production and consumption system of the shrimp. It shows how advocacy actors build alliances with selected product chain actors in order to gather momentum for change. Based on the findings from this research it is possible to suggest that controversy study can help the product chain actors understand their production and consumption system better and provide a basis for product chain roundtables for conflict resolution and problem solving. Latour, Bruno. “Mapping controversies: syllabus 2012 -13.” MediaLab. Science Po. Retrieved from www.medialab-dev.sciences-po.fr October 15, 2015. Venturini, Tommaso. “Diving in magma: How to explore controversies with actor-network theory.” Public understanding of science 19.3 (2010): 258-273
|
|
| 3. |
- Otero, Juana Camacho, 1979, et al.
(författare)
-
Unravelling the shrimp nets.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 'Controversy mapping' can provide insights about issues related to actors, their networking, and governance where the interpretation of science is at stake. In turn, these insights can be useful for advocacy processes, collective problem-solving and decision-making. In order to explore the potential of controversy mapping, a case study was conducted for the North prawn (Pandalus borealis), which was the main subject of a controversy that started in 2014 on the West Coast of Sweden. A temporary stabilization in the controversy was reached in May 2016 when WWF endorsed the Marine Stewardship Council labeling for the also red-listed and red-lighted prawn. We used ‘controversy mapping’ from the scientific humanities, following the methodology suggested by Venturini (2010) and Latour (2012). The method allows to tracing of statements, literatures, and actors involved in a controversy. By assembling these elements, we described the process of the controversy and identify the networks that 'wrestled' over the scientific interpretation of the (same) data on population size for the Swedish West coast shrimp. Using network visualisation and analysis softwares, we map the extent of the actor networks in the controversy, and analyse the roles and influence of different actors. The material gathered was subsequently analysed through a life cycle lens in order to see how the controversy played out in the shrimp’s product chain organization. This shows advocacy actors seeking to enrol the consumption system in order to protect the shrimp, resulting in many reactions from production system actors. Based on the findings, we discuss implications for life cycle thinking and life cycle management of product chains. Among else, we suggest that controversy study can help product chain actors better understand their production and consumption system. This, in turn, may support shared conflict resolution and problem-solving, for example, in product chain roundtables.Latour, Bruno. “Mapping controversies: syllabus 2012 -13.” MediaLab. Science Po. Retrieved from www.medialab-dev.sciences-po.fr October 15, 2015.Venturini, Tommaso. “Diving in magma: How to explore controversies with actor-network theory.” Public understanding of science 19.3 (2010): 258-273
|
|
| 4. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 5. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
|
|
| 6. |
- Hansson, Sture, et al.
(författare)
-
Competition for the fish - fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds
- 2018
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 75:3, s. 999-1008
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Seals and fish-eating birds have increased in the Baltic Sea and there is concern that they compete with fisheries. Using data from around year 2010, we compare consumption of different fish species by seals and birds to the catch in the commercial and recreational fishery. When applicable this is done at the geographical resolution of ICES subdivisions. Predation by birds and mammals likely has limited impact on the populations of the commercially most important species (herring, sprat, and cod). In the central and southern Baltic, seals and birds consume about as much flatfish as is caught by the fishery and competition is possible. Birds and seals consume 2-3 times as much coastal fish as is caught in the fishery. Many of these species are important to the fishery (e. g. perch and whitefish) and competition between wildlife and the fishery is likely, at least locally. Estimated wildlife consumption of pike, sea trout and pikeperch varies among ICES subdivisions and the degree of competition for these species may differ among areas. Competition between wildlife and fisheries need to be addressed in basic ecosystem research, management and conservation. This requires improved quantitative data on wildlife diets, abundances and fish production.
|
|
| 7. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergström, Roger, et al.
(författare)
-
Utbildning och forskning
- 2016
-
Ingår i: <em>Jaktens historia i Sverige: Vilt – människa – samhälle – kultur</em>. - Stockholm : Liber Hermods. - 9789147112944 ; , s. 291-300
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
