| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
|
|
| 3. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for seriously delinquent adolescents: A systematic review and assessment including economic and ethical aspects
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Approximately 2,000 adolescents are annually placed in residential care in Sweden due to their behavior problems. Those adolescents also have substantially increased risks of mental and physiological problems at time of care entry, while in care and in adulthood. An alternative to residential care is Treatment Foster Care Oregon, TFCO (previously called Multidimensional Treatment Foster Care). TFCO has been available in Sweden since the beginning of the 2000s. This report reviews and synthesizes the evidence regarding TFCO for seriously delinquent adolescents.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter
- 2018
-
Ingår i: Bergström, M et al. (2018). Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter.. - Stockholm : SBU. - 1400-1403. - 9789188437211 ; , s. 59-64
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Social dygnsvård aktualiserar svåra etiska frågor om samhällets särskilda ansvar för ungdomar som begår allvarliga och upprepade brott, komplicerade makt- strukturer som styr vården, kvaliteten på kunskapsunderlag om speci ka insatser, samt organisationen som ansvarar för vården. Det är ett etiskt problem att det är få behandlingsmetoder som används i Sverige som är utvärderade. Därmed är det oklart om olika typer av placeringar gynnar ungdomar och uppfyller grund- läggande etiska krav på ansvarstagande från samhällets sida.
|
|
| 7. |
- Rönkkö, Kari, et al.
(författare)
-
Digital teknik och socialt arbete : att motivera socialt utsatta ungdomar med stöd avmotivationsappar och hälsoarmband
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik och socialt arbete är en pilotstudie som syftat till att undersöka effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka ungdomars motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Projektet har präglats av ett explorativt angreppsätt i det att vi undersökt hur introduktion av ny digital teknik mottas av olika målgrupper inom socialtjänsten. Forskning har visat sig att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa. Sömnen är ytterligare faktor som spelar en betydande roll för barn och ungas hälsa. Vi har denna kunskap om fysiska aktivitet och sömn i samhället idag samtidigt som barn och ungas psykiska och fysiska hälsosituation utgör ett uppmärksammat folkhälsoproblem. Att barn rör på sig för lite syns hos alla grupper av barn och unga oavhängigt faktorer som familjeförhållanden, arbetsmarknadsstatus och föräldrars samhällsekonomiska status. Enligt Socialstyrelsen (2013) är det av extra vikt att barn och unga uppnår bästa möjliga hälsa eftersom det visat sig att nedsatt hälsotillstånd i unga år kan få betydelse för resten av individens liv. Insatser för att preventivt främja våra barns och ungas hälsa är därför en önskvärd och god samhällsinvestering både för den enskilda individen och för allas vår gemensamma hållbara framtid. Denna rapport beskriver resultatet av ett forsknings-och utvecklingsprojekt där vi undersökt hur appar och aktivitetsarmband skulle kunna användas för att motivera barn och unga till ökad fysisk aktivitet samt bättre sömnvanor. Våra undersökningar av tidigare forskning inom problemområdet har visat på att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa, såsom t.ex. att fysisk aktivitet kan minska depression och ångest. Fysisk aktivitet har samma effekt som psykologisk behandling och medicinering, men ger betydligt färre biverkningar än medicinering. Det finns också framgångsrika försök med viktminskningsgrupper som arbetat med stöd av digitala lösningar. Tekniken i sig kan bidra med att sätta mål, motivera, och följa upp resultat. Sociala funktioner för att kunna följa andras framsteg har visat sig öka motivation gällande att vara mer fysiskt aktiv. Angreppsätt där man låter användare mäta och följa sitt eget beteende ger den största positiva effekten för att åstadkomma hälsofrämjande beteendeförändringar. Om fysisk aktivitet är bra för hälsa är sömn om möjligt ännu viktigare. Forskning inom sömn visar att det en tydlig koppling mellan sömn och vardagligt välbefinnande. Det har konstaterats att olika typer av sömn har olika funktioner. REM-sömnen har t.ex. påvisat koppling till bättre mönsterigenkänning medan djupsömnen har en påverkan på minnet. Forskning visar också att sömnlöshet påverkar immunförsvaret negativt vilket i sin tur kan bidra till sömnstörningar och övervikt hos ungdomar. Vad gäller teknik så visar forskning att professionell kompetens inom hälsa och medicin inte alltid används vid framtagning av teknik, vilket utgör ett återkommande problem. Detär inte enbart är tekniken som måste fungera för att insatsen ska kunna lyckas, attityden till e-hälsa bland befolkningen generellt sett kan också ha en avgörande betydelse. Om den generella bilden av tekniken bland befolkningen är negativ så är det svårt att införa och lyckas med teknikstöd. Teknikutvecklingen är snabb, och vi står inför en dramatisk ökning av olika informations- och telekommunikationsteknologier vars syfte är att förbättra och utveckla egenvård och omsorg. Frågor om integritet hamnar ofta i skymundan. Flertalet av de identifierade relevanta publikationerna fokuserade mer på tekniken än det hälsobefrämjande stödet. Vår bibliografiska undersökning visar att det finns förhållandevis lite av samband mellan begrepp som är relaterade till hälsoappar och egenvård kontra motivationsarbete och socialt arbete. De starkaste sambanden av intresse för oss hittade vi i ett gränsland mellan medicin och datavetenskap. Sammanfattningsvis kan vi säga att flertalet av de här identifierade akademiska publikationerna diskuterar de tekniska lösningarna i sig, eller presenterar användarvalidering av olika lösningar; snarare än socialt arbete, eget motivations- och förändringsarbete av dåliga vanor och livsmönster - som är vårt intresseområde i denna studie. För att bättre förstå och bidra till utmaningarna så har ett samarbete initierats mellan Helsingborgs stads Forsknings- och utvecklingsenhet för social hållbarhet (FoU Helsingborg), Preventivt arbete tillsammans (PART) från Helsingborgs stad och forskare från både Lunds Internet institut (LUii), Lunds Universitet samt Digital design, Sektionen för hälsa och samhälle på Kristianstad Högskola (HKR). Ett internt utvecklingsprojekt har genomförts av PART med stöd av FoU i Helsingborgs stad. I samband med utvecklingsprojektet har ett gränsöverskridande samarbete initierats där aktionsforskning ramat in utvecklingsprojektets empiriska studie och möjliggjort en gemensam yta för ett bredare kunskapsskapande. Vårt fokus har varit ett kunskapsbildande vad gäller aktivitetsarmband och motivationsappar för barn och unga som löper risk för ohälsa. Denna rapport presenterar en akademisk kunskapsöversikt, samt resultatet från ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans undersökt effekterna av att använda aktivitetsarmband och tillhörande social app. Vi har beforskat vilken påverkan dessa kan ha på ungdomars egen motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Syftet med pilotprojektet har varit att kartlägga forskningen på området, undersöka de upplevda effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka deltagares motivation till fysisk aktivitet och förbättrade sömnvanor, samt undersöka hur vi kan förstå de faktorer som verkar vara mest betydande för att uppnå effekter. Det senare har vi gjort genom att fokusera på fyra övergripande områden: Användandet av motivationsapp - Hur länge och med vilken frekvens använder deltagarna armband och motivationsapp? Värdeskapande för ungdomar - Till vilka positiva resultat bidrar armband och motivationsapp? Negativa bieffekter - Kan armband och motivationsapp orsaka negativa bieffekter hos deltagarna? Om så, till vilka områden hänför sig dessa bieffekter? Värdeskapande för personal – Vilken nytta ser personalen av armband och motivationsapp i sitt arbete? Ur ett forskningsperspektiv så är studien att betrakta som mindre, varvid dess värde skall beaktas utifrån detta. Mer forskning behövs i området motivationsappar och socialt arbete. Studieresultatet visar på faktorer som har betydelse för frågeställningarna, som också kan identifieras i tidigare forskning. Positiva upplevelser har varit att ungdomarna fått en märkbart ökad medvetenhet om sina egna levnadsmönster vad gäller motion och sömn. Tydligast märktes den nya medvetenhet som växte fram runt egna sömnvanor, även att dessa inte alltid gick att åtgärda på egen hand. Det var också uppenbart att den nya medvetenheten ledde ökad motivation och fysisk aktivitet. Identifierade negativa bieffekter var att stress kunde uppstå när ungdomarna var förhindrade att själva öka sitt stegantal samtidigt som de såg andra ungdomars resultat öka. Det rapporterades problem med att sköta den dagliga laddningen av aktivitetsarmbandet, samt att aktivera sömnmätningen när de skulle lägga sig. Ett stort värde för personalen var att de fick ett instrument som berikade kommunikationen utifrån “objektiv” data genererad av ungdomarnas egna mätningar av motion och sömn. Ett verktyg som utgjorde god hjälp för samtal, som i sig kunde bidra till bättre struktur i ungdomars liv.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Åström, Therese
(författare)
-
Att bedöma behov : utredningar av ungdomar som begått kriminella handlingar
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande avhandling var att undersöka socialsekreterares utredningar och bedömningar av ungdomar som uppvisat kriminellt beteende, samt matchning mellan bedömda behov och rekommenderade behandlingsinsatser. I synnerhet var syftet att undersöka om strukturerad risk- och behovsbedömning kan leda till bättre kvalitet på utredningar i form av fler dokumenterade risk- och skyddsfaktorer, säkrare prediktion av återfall i allvarliga brott, bättre matchning till relevanta behandlingsinsatser, samt om grad av matchning mellan behov och insatser påverkar ungdomars återfall. I fokus är det strukturerade risk- och behovsbedömningsinstrumentet Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY), som jämförs med två andra vanligt förekommande sätt att utreda ungdomars kriminalitet inom socialtjänsten; Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD), samt utredning utan något instrument till stöd, så kallad traditionell utredning. Metod: Avhandlingens tre delarbeten är baserade på data från tre skilda dataset. I delarbete I användes vinjetter som metod, i delarbete II och III användes dels socialsekreterarnas utredningar av unga som begått brott, dels dessa ungdomars självrapporterade skattningar avseende brottslighet (både vid baslinjemätning och ett år senare). Utredningarna studerades utifrån ett studieprotokoll bestående av empiriskt belagda risk- och skyddsfaktorer från forskningslitteraturen, samt insatser tillgängliga inom socialtjänsten idag. Huvudresultat: Resultaten från delarbete I visade att socialsekreterarna uppmärksammade ungdomars problem och behov, men att de också bedömde problem inom områden där dylika inte förelåg, det vill säga en överidentifiering av behov och föreslagna insatser. Samstämmigheten mellan bedömare om vilka insatser som skulle rekommenderas var låg. Resultaten från delarbete II visade att utredningar som genomfördes med stöd av SAVRY-instrumentet belyste signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar från övriga grupper. ADAD-utredningar innehöll inte signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar genomförda utifrån traditionell metod. Risk- och skyddsfaktorer från SAVRY och ADAD-utredningarna predicerade återfall i icke-våldsbrott signifikant bättre än faktorer från den traditionella metoden. SAVRY-utredningarna predicerade återfall i våldsbrott, vilket ingen av de andra metoderna gjorde. Faktorerna från SAVRY-utredningarna var bättre på att också predicera återfall i antal brott. Resultaten från delarbete III visade att socialsekreterarna i SAVRY-gruppen matchade bättre mellan ungdomars bedömda behov och rekommenderade insatser för dessa behov. För kriminogena behov relaterade till antisocialitet tillsattes behandling för detta, liksom för kriminogena behov relaterade till missbruk och familj. Dessa samband var starka även vid kontroll för övriga kriminogena behov. I kontrollgruppen (ADAD + traditionella utredningar) fanns endast matchning mellan bedömda kriminogena behov inom området missbruk och missbruksbehandling. Graden av återfall var lika hög för båda ungdomsgrupperna vid uppföljningen. Resultaten visade dock en lägre grad av återfall i brott för ungdomar där matchningen mellan kriminogena behov och insatser var god. Detta samband gällde dock enbart i SAVRY-gruppen. Slutsats: SAVRY bidrog till att socialtjänstens utredningar av ungdomar som begått allvarliga kriminella handlingar fick en högre kvalité. Specifikt bidrog tillämpningen av SAVRY till bättre kvalité genom fler dokumenterade risk- och skyddsfaktorer, säkrare prediktion av återfall i allvarliga brott, bättre tillämpning av risk- och behovsprinciperna (vilket inkluderar en bättre matchning till insatser), samt ett samband med lägre återfall i brott givet att dessa principer användes. Fynden i denna avhandling visar att ett strukturerat risk- och behovsbedömningsinstrument, SAVRY, är att föredra framför ADAD och den traditionella metoden när utredningar och bedömningar av unga som begått allvarligare typer av brott ska genomföras.
|
|
| 10. |
- Åström, Therese, et al.
(författare)
-
The SAVRY Improves Prediction of Reoffending : A Naturalistic Longitudinal Comparative Study
- 2017
-
Ingår i: Research on social work practice. - : Sage Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 27:6, s. 683-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This study investigated the utility of the risk assessment “Structured Assessment of Violence Risk in Youth” (SAVRY) within the social services in Stockholm County, Sweden.Method: SAVRY assessments of 56 adolescents were compared to assessments guided by another instrument (Adolescent Drug Abuse Diagnosis [ADAD]; n = 38) and assessments without support of a structured method (n = 38).Results: The results showed that social workers conducting SAVRY assessments documented a significantly larger number of risk and protective factors compared to the other assessments, and these factors predicted, with a few exceptions, reoffending to a larger extent. SAVRY summary risk rating significantly predicted the occurrence of serious violent crimes (area under the curve [AUC] = .80, p < .01) and less serious violence (AUC = .70, p < .05).Conclusions: SAVRY performed at least as well in naturalistic settings as in previous studies conducted in more controlled environments. Furthermore, the SAVRY performed better than the other structured instrument (ADAD).
|
|
