| 1. |
- Hessérus, Mattias, 1977-
(författare)
-
Rätten till privatlivet : och moralen bakom omoralen i svensk press 1920 – 1980
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the development of the notion of the right to privacy in Sweden between 1920 and 1980. The formation of the notion of the right to privacy is studied through the debate concerning exposure of the aspect of privacy that can be considered the most sensitive: the individual’s sex life and intimate relations.The theoretical framework is based on the sociologist Ferdinand Tönnies’ concepts of Gemeinschaft and Gesellschaft (community and association). The thesis pays particular attention to privacy in relation to the development of the “media society” during the 20th century.Three significant shifts in the Swedish history of privacy during the 20th century are identified and examined: The boycott of the muck-raking paper Fäderneslandet (“The Fatherland”) in 1927, the introduction of “the sanctity of private life” in the rules of the Swedish Publicists’ Association in 1953 and the appointment of the Integrity Protection Committee in 1966.Key findings are: The notion of right to privacy in Sweden evolves in four phases: The first phase (1920 – 1953) is characterized by a paradoxical relationship to privacy following the division between “decent” and “indecent”. “Decent people” had the right to a private sphere while “indecent people” were deprived of privacy. After a viscous hunt of homosexuals in the press, in the late 1940’s, the second phase (1953 – 1964) is defined by liberalisation of the decency concept and a more restrictive press policy as regards exposure of private details relating to sexuality.A modern-day notion of right to privacy is, however, not visible in Sweden until the third phase (1964 – 1975). Yet, the fourth phase (1975 – 1980) is characterised by a backlash. Under the slogan of “the private is political” young radicals and second-wave feminists questioned the privacy concept and saw the right to privacy as a threat to community and equality. Attempts to create privacy legislation in Sweden failed due to unwillingness by the government to recognize the rights of the individual over the rights of the community.Conflicting notions of Gemeinschaft and Gesellschaft within society partly explains the shifting status of the right to privacy in Sweden 1920 – 1980.
|
|
| 2. |
- Siverskog, Anna, 1982-
(författare)
-
Queera livslopp : Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i äldre lhbtq-personers livsberättelser för att undersöka erfarenheter och betydelser av att leva och åldras som lesbisk, homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Äldre lhbtq-personer har levt och åldrats i tider där könsidentiteter och sexualiteter som går på tvärs med heteronormativiteten har varit kriminaliserade, patologiserade och många gånger framstått som avvikande. Samtidigt är äldre lhbtq-personers erfarenheter förbisedda inom forskningen, då gerontologin ofta utgår från heteronormativa antaganden samtidigt som lhbtq-forskningen sällan fokuserar på åldrande eller hög ålder. Avhandlingen bygger på livsberättelseintervjuer med tjugo personer födda mellan 1922 och 1950 (62-88 år vid tiden för intervjuerna). Det empiriska materialet har analyserats och tolkats med tematisk analys som metod samt med ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk gerontologi, feministisk teori samt queerteori. Analysen pekar mot hur personernas erfarenheter relaterar till tidsanda och rumsliga kontexter. Den visar hur kön, ålder och sexualitet flätas samman i heteronormativa föreställningar kring hur livet ska se ut. Att avvika från dessa normer genom att inte leva upp till binära könsnormer eller inte ingå i heterosexuella äktenskap och skaffa barn kan ge stora sociala och materiella konsekvenser under livet. Det kan handla om att behöva smyga, dölja, bli socialt förskjuten, diskriminerad eller utsatt för våld. Trots dessa förutsättningar visar analysen hur personerna orienterat sig mot andra sätt att leva där ens könsidentitet och sexualitet kan få plats. Berättelserna pekar mot de betydelser som relationer, sociala nätverk samt lhbtq-sammanhang haft, där grupper, föreningar och träffställen som skapats över tid gjort det möjligt att finna andra livsmöjligheter. Berättelserna om att åldras påminner i stor utsträckning om andras erfarenheter av åldrande, men blir i några avseenden specifika för lhbtq-personer. Det kan handla om att inse att en åldrande kropp sätter stopp för den transvård en önskar få, eller oro för att bli homo- eller transfobiskt bemött inom äldreomsorgen. Resultaten pekar mot vikten av att lyfta in kritiska förhållningssätt på kön och sexualitet i gerontologin och livsloppsstudier. De visar också vikten av att inkludera materialitet i förståelser av den åldrande kroppen. Avhandlingen bidrar till en historieskrivning av lhbtq-historia i en svensk kontext. Den utgör också en teoretisk brygga mellan gerontologi, feministisk teori samt queerteori och bidrar till mer komplexa förståelser av intersektioner mellan kön, åldrande och sexualitet inom dessa fält.
|
|
