| 1. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Au diable le gorille ! Les chansons de Georges Brassens en traduction suédoise
- 2022
-
Ingår i: Revue musicale OICRM. - : L'Observatoire interdisciplinaire de création et recherche en musique. - 2368-7061. ; 9:2, s. 116-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cet article porte sur la traduction en suédois des chansons de Georges Brassens. L’objectif de l’étude est de savoir quelles méthodes de traduction ont été utilisées lorsque les chansons ont été transférées dans la langue cible et interprétées par des artistes suédois. Nous avons analysé dix textes cibles à l’aide du système de classification de chansons populaires en traduction de Johan Franzon (2021). Sept d’entre eux se sont révélés très fidèles aux textes sources et ont été classés dans la catégorie des Near-enough translations. Les trois autres textes cibles ne montrent aucun lien aux textes sources et appartiennent à la catégorie All-new target lyrics. Une tendance vers plus de fidélité envers les textes sources peut être identifiée à partir des années 1980.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Borgerlighet hånades av Brassens
- 2021
-
Ingår i: Dala-Demokraten. - 1103-9183. ; , s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.
|
|
| 4. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik. Språkämnen i samverkan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 64-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. De studerande kommer i samband med uppgiften i kontakt med ett brett spektrum av texter, då de exponeras för såväl musik, sång och typografisk (elektronisk) text som fotografier och rörlig bild. Ett sådant kursupplägg bygger på föreställningen om att ett multimodalt och vidgat textbegrepp kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter också att man anammar den svenska litteraturhistoriska traditionen och betraktar sånglyrik som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte ser den som en sorts paralitteratur som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.Kapitlet utgör ett exempel på shared practice med relevans för undervisningen i alla moderna språk. Den beskriver kursinslagets upplägg och genomförande, samt vilka kriterier som har styrt urvalet av franskspråkiga sånger inför övningen. En strävan härvidlag har varit att få med sånglyrik från skilda epoker och från olika delar av den fransktalande världen. Sångtexterna kompletterar snarare än ersätter traditionella textgenrer som prosa, poesi och dramatik i litteraturundervisningen. Språklärarens roll som litteraturförmedlare, samt det faktum att franskundervisningen vid Högskolan Dalarna är helt nätbaserad, diskuteras också i relation till kursmomentet.
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Established and Alternative Literary Criticism : A Study of Marguerite Duras’s Works Reviewed in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Narratives Crossing Borders. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351406 - 9789176351437 ; , s. 307-335
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The article examines recent reviews of Marguerite Duras’s works in Sweden. A corpus of reviews published in the Swedish press has been collected (here called “established criticism”), and this material is compared to and contrasted with reviews published on the Internet, on personal blogs and homepages (in the study labelled as “non-established criticism”). The non-established literary criticism published on the Internet represents a somewhat new phenomenon, insomuch as it constitutes a parallel to the traditional reviews published in the “old” press – such as printed daily newspapers, literary magazines, etc. It also presents the interpretations and opinions of “ordinary” readers, and by that I refer to people who do not occupy a position of power in the field of cultural production. This category of readers did not have access to the literary debate before the democratization of information and communication technology, i.e., personal computers with high-performance Internet connection, smartphones, IPads, etc. In that respect, reviews written and published by non- established critics represent a new facet of literary criticism. Recent studies show the importance of opinions expressed by bloggers in the modern economy, where the “e-commerce” phenomenon has been soaring for quite some years. Hence, all publishing houses today must keep an eye not only on what the established critics in the old media have to say about the products, but they must also be increasingly aware of the opinions expressed by amateur critics in the blogosphere. The narratives studied in this article have crossed several borders. First, Marguerite Duras’s works have been translated from French to Swedish, which means that the texts have been transformed to fit a new linguistic and cultural context. Secondly, the examined corpus does not only come from established critics, but it also contains reviews that originate from the less explored territory of the blogosphere. The study is inspired by concepts such as convergence culture and participatory culture, popularized by media researcher Henry Jenkins, among other scholars. In a culture where old and new media tend to converge, the consumer of literature (and other products) has the opportunity to be an active participant in the construction of meaning and value – for instance by publishing literary reviews on the Internet. Thus, the notion of prosumer (neologism created by merging “producer” with “consumer”) is used with reference to this somewhat new actor in the world of commerce – and, indeed, in the world of reader-response research.
|
|
| 6. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fanfiction och fransk litteraturundervisning
- 2020
-
Ingår i: Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789179630065 ; , s. 337-356
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - : Stockholms universitet. - 9789187884306 ; , s. 17-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Fransk chanson i svensk översättning: Jacques Brel och Georges Brassens
- 2022
-
Ingår i: ASLA-Symposiet 7–8 april 2022. Abstractsamling. - Stockholm. ; , s. 18-18
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Jacques Brel och Georges Brassens är förmodligen de två mest kända representanterna för fransk chanson under efterkrigstiden – och de är också de franskspråkiga vispoeter vars sånger flitigast har översatts och sjungits in på fonogram av svenska artister. Den här studiens syfte är att ta reda på vilka översättningsmetoder som har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska, och om det går att identifiera någon förändring över tid. Fransk chanson i svensk översättning är en textgenre som fram till idag har undersökts mycket lite, vilket märkligt nog också gäller för fixstjärnorna Brels och Brassens verk. Som analysmetod använder jag mig av Johan Franzons (2021) system för klassificering av sångöversättningar. Franzon skiljer mellan sex olika kategorier – enligt en modell som går från den mest källtexttrogna varianten, kallad ”Near-enough translation”, till de fall där måltexten inte uppvisar någon som helst likhet med originaltexten, ett fenomen som Franzon benämner ”All-new target lyrics”. En pilotstudie inriktad på förmedlingen av fransk sånglyrik till svenska (Aronsson, 2021) har visat att Brassens och Brels visor började överföras till detta språk under 1950- respektive 60-talet, och att den verkliga guldåldern för översättningsverksamheten inföll på 1980-talet. Föreliggande studie bygger vidare på pilotstudien genom att ett urval måltexter studeras med översättningsvetenskapligt fokus och klassificeras med hjälp av Franzons (2021) teoretiska modell.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
From Sunset Strip to Södra promenaden. Ulf Lundell as translator of songs
- 2023
-
Ingår i: Book of Abstracts. - Falun : Högskolan Dalarna. ; , s. 7-8
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ulf Lundell is widely known in Sweden as a novelist, poet, painter, and as a singer-songwriter in the Dylan-Springsteen-Neil Young tradition. He has also translated nearly thirty tunes from English and recorded them on his own albums and singles from the 1970s to the early twenty-first century. The aim of this paper is to establish what translation methods have been used when the songs were transferred to the target language and covered by the Swedish artist. With the help of Johan Franzon’s (2021) system of classification of popular songs in translation, I will try to find out whether the corpus material is dominated by cover versions that stay faithful to the source texts (“Near-enough translations” in Franzon’s vocabulary) or freer variants such as “Lyrical hook transpositions” and “Single-phrase spinoffs” – or even target texts that do not resemble the source text at all (“All-new target lyrics”). I will specifically investigate if these target texts present the same shift that has been previously identified in Swedish renditions of French chansons – that is, a change over time from somewhat loose adaptations in the target language to more faithful translations. Finally, I will examine to what extent techniques such as domestication and foreignization (Apter & Herman, 2016) and generalization and particularization (Vinay & Darbelnet, 1958) can be identified in the target texts. ReferencesApter, R. & Herman, M. (2016). Translating for Singing. The Theory, Art and Craft of Translating Lyrics. Bloomsbury.Franzon, J. (2021). The Liberal Mores of Pop Song Translation. Slicing the Source Text Relation Six Ways. In: J. Franzon, A. Greenall, S. Kvam & A. Parianou (Eds.), Song Translation: Lyrics in Contexts (p. 83-121). Frank & Timme. Vinay, J.-P. & Darbelnet, J. (1958). Stylistique comparée du français et de l’anglais. Didier.
|
|
| 10. |
|
|
