| 1. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 2. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Beyond Limits to Growth! : Collaboration Between the International Business and United Nations in Shaping Global Environmental Governance
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This working paper examines the historical role of business interests in shaping structures for global environmental governance. Drawing on extensive historical evidence from the International Chamber of Commerce (ICC) and other archives, the paper demonstrates that international business associations, in particular the ICC were instrumental to the transformation of international environmental governancebetween the UN Conference on the Human Environment in Stockholm in 1972 and Earth Summit in Rio in 1992. The ICC, which was sidelined in the debates on the environment in Stockholm in 1972, gradually managed to establish itself as a key partner for the United Nations and to introduce a liberal environmental vision that emphasized economic growth, market forces, free trade, and business self-regulation as a source of environmental governance. While environmental debate at the time for the Stockholm conference in 1972 was centered around the notion of Limits to Growth we find that the ICC actively contributed to the definition of the concept sustainable development. This paper not only helps to explain the role of business in constructing the concept of sustainable development but also why the concept became so widely accepted in the world business community. The problem was that this conception of sustainable development allowed for the incremental greening of corporations, which did not reflect the real need for measures to prevent the ongoing environmental crisis from worsening, including climate change.
|
|
| 3. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Business (In-)Action : The International Chamber of Commerce and Climate Change from Stockholm to Rio
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper engages with the literature that has looked at the historical response to climate change among industries positioned to have had a far-reaching impact on changing the course of the climate crisis. While much of the historical research in this domain has focused on the role of big oil companies, the utility industry and conservative think tanks in the manufacturing of doubt regarding climate science and opposing ambitions climate policies, our focus is on the International Chamber of Commerce (ICC) – the world’s largest transnational business association. Unlike individual multinational corporations, the ICC developed a close ties and collaborations with the United Nations Environment Programme (UNEP), which made ICC positioned to influence international policy discussions. This study finds that the ICC developed a dual strategy, which set aside climate change as the focus for discussion and business action. One strategy, led by ICC Environment Committee, involved intense collaboration with the United Nations and developing a business agenda for sustainable development. At the same time, the creation of the International Panel of Climate Change (IPCC) in 1988 and the Intergovernmental Negotiating Committee for a Framework Convention on Climate Change (INC) in 1991, gave rise to a parallel strategy, led by ICC’s related oil companies. As this study finds, the ICC’s Energy Committee developed close ties to the Global Climate Coalition, a front group designed to combat the scientific evidence of climate change. The paper concludes that the ICC was able to delay meaningful regulatory response to climate change the between 1988-1992 by forming a broad coalition of competing interests and collaborating with agencies established under the auspices of the United Nations.
|
|
| 4. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Economic history and the political economy of energy transitions : A research overview
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The climate crisis is at the core of attention to the need for an energy transition at a scale resembling a new ‘low carbon’ industrial revolution. As energy transitions are relatively exceptional and prolonged processes, social scientists have increasingly turned their attention to historical experiences for lessons about how they might unfold in the future. Against this backdrop, the paper examines how the present political economy and barriers for energy transitions compare with past energy transitions. The paper argues that formidable challenges posed by existing energy regimes. Established over centuries and having played a foundational role in the development of modern capitalism since the Industrial Revolution, these 'incumbent' regimes or ‘historical blocks’ are not easily displaced. It urges economic historians to move beyond its traditional focus on how energy via technological change has created new economic growth opportunities and look more into the barriers for energy transition embedded in the architecture of the political economy.
|
|
| 5. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp : Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UppdragetFöljande rapport är författad av docent Ann-Kristin Bergquist och professor Magnus Lindmark, ekonomisk historia, Umeå Universitet. Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv.Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn. På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter.Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige. Sammanfattning av resultatenDel I. Var har stagnationen av utsläppsreduktioner i den icke-handlande sektorn skett? Rapporten behandlar perioden 2005 till 2017. Startåret motiveras av introduktionen av EU:s system för handel utsläppsrätter och slutåret är det sista året med officiell statistik över utsläpp av växthusgaser vid den tidpunkt rapporten skrevs. Den direkta förklaringen till stagnationen mellan 2014 och 2017 är att sektorer som hade en hög minskningstakt mellan 2005 och 2014 har upplevt avtagande minskningstakter från 2014. Dessa sektorer har främst varit bostäder och lokaler, industri samt el och fjärrvärme. Stagnationen förklaras även av sektorer som inte upplevt några större utsläppsminskningar under hela perioden 2005 till 2017: jordbruk, arbetsmaskiner samt produktanvändning. Detta beror på att dessa sektorer har kommit att utgöra en allt större del av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn. Utsläppen från inrikes transporter har motverkat stagnationen. Följande specifika faktorer förklarar i korthet varför de totala utsläppen stagnerat:· Struktureffekter: Sektorer med minskande utsläpp utgör en allt mindre andel av de totala utsläppen varför bidraget till de totala minskningarna avtar även om minskningstakten är oförändrad eller svagt avtagande. · Konjunktureffekter: Stagnationen har sannolikt även påverkats av konjunktureffekter. Detta beror på ett den ekonomiska tillväxten nästan var dubbelt så hög under perioden 2014 till 2017 i jämförelse med perioden 2005 till 2014. · Fallande reala bränslepriser: De inflationsjusterade bränslepriserna steg 2005 till 2014, men föll mellan 2014 till 2017. Efter 2017 har de reala bränslepriserna stigit något. · Stigande undvikandekostnader på marginalen i historiskt framgångsrika sektorer: Stagnationen i sektorer med hög, men avtagande procentuell minskning har sannolikt påverkats av att de billigaste minskningarna redan skett. Därmed stiger kostnaden för ytterligare reduktioner. Historiska erfarenheter är att spridningen av teknologi sker efter ett S-format mönster. Gäller det även klimatvänlig teknologi leder det till att utsläppen minskar efter en kurva som ser ut som ett spegelvänt S. · Institutionella struktureffekter: Minskningarna i sektorer som avfall beror delvis på att utsläppen flyttas till den handlande sektorn. Detta är att betrakta som en politisk drivkraft. Exakt hur stor effekten är har inte kunnat fastslås.· Det är svårt att avgöra om det politiska omvandlingstrycket ökat eller minskat eller om marginalkostnaderna stigit. Det är också svårt att avgöra hur starkt omvandlingstrycket varit mellan olika sektorer. Styrmedel har tveklöst haft stor betydelse i till exempel transportsektorn men små effekter i jordbruket. · Om omvandlingstrycket är konstant i en sektor och utsläppen minskar, allt annat lika, kan man anta att utsläppsminskningen drivs av teknisk utveckling. Ser vi till historiska erfarenheter av ekonomisk tillväxt är tillväxten i regel långsammare i länder med höga inkomstnivåer. Det beror på att det är dyrare att utveckla ny teknik än vad det är att börja använda befintlig teknik. I den mån Sverige är teknikledande på klimatområdet är det hypotetiskt möjligt att minskningstakten är lägre än i andra länder. Att så kan vara fallet visas av studier av koldioxidkonvergens (att CO2/BNP i olika länder närmar sig varandra över tid).Del II. På vilket sätt kan extrema och populistiska rörelser påverka klimatutsläppen? Vad finns de för historiska lärdomar?Den andra delen av rapporten bygger på en översikt av befintlig forskning. Forskningen är tämligen omfattande om fokus riktas mot sambandet mellan högerkonservatism och klimatförnekelse, framförallt vad gäller utvecklingen i USA där stödet för och attityder till den etablerade klimatforskningen och klimatpolitiken blivit alltmer partipolitiskt polariserad sedan början av 1990-talet. I fråga om ett tidsperspektiv som sträcker sig längre tillbaka än de senaste 40 åren, finns en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att det utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. I korthet drar vi följande slutsatser · Vad gäller frågan om hur högerpopulistiska och nationalistiska strömningar och värderingar påverkat klimatutsläppen historiskt, är det svårt att dra några slutsatser för perioden innan 1990-talet. 1930-talets fascistiska regimer i Europa hade exempelvis inte större klimatutsläpp än demokratier som hade en rik tillgång till fossil energi och med ekonomier på samma teknologiska nivå. Ur historisk synvinkel är det inte en självklarhet att dagens högerpopulistiska rörelser (far-right) skulle motsätta sig klimatpolitiska åtgärder eller klimatvetenskapen. · Det hot som de högerpopulistiska och nationalistiska rörelserna kan utgöra för svensk klimatpolitik blir beroende av i vilken utsträckning dessa partier anammar den nya vågen av högerpopulism i USA. Den högerpopulistiska och nationalistiska ideologi som idag har stort inflytande i USA under president Donald Trump, omfattar klimatförnekelse, ifrågasättande av IPCC:s trovärdighet, traditionella medier med mera. · Klimatförnekelsen i USA karaktäriseras enligt en omfattande forskningslitteratur som ideologiskt förankrad och har sedan 1990-talet ett säte i det Republikanska partiet. Som ideologi har den enligt tillgänglig forskning förhindrat genomförandet av en federal klimatpolitik i USA och har försvagat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. · I en svensk kontext är den rörelse som motsvarar den amerikanska mycket liten och marginaliserad, men försöker att påverka opinionen främst via hemsidor, bloggar och sociala medier. Klimatförnekelsen har inte anammats av de traditionella etablerade svenska partierna. · Den trend som tycks finnas bland de europeiska högerpopulistiska och nationalistiska partierna är att klimatpolitiken, om den erkänns, inte ska påverka den “vanliga” människan. Priset på bensin och diesel blir den direkta frågan som dessa partier söker röster med, vilket också är tydligt i Sverige.
|
|
| 6. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Private Regulation, Institutional Entrepreneurship, and Climate Change : A Business History Perspective
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Private regulatory systems, including voluntary efforts by firms to restrain their own behavior are the primary form of global climate change governance. However when environmental challenges first rose up on the scientific and political agendas during the 1970s, the initial emphasis was on states and government regulation coordinated by the United Nations. This working paper provides a business history perspective how the privatization of global environmental governance happened and show how the system of private regulation was put in place before climate change became a priority issue. We argue that there were two separate paths which eventually merged. The first was the growth of certification schemes for emergent categories such as organic food, green buildings and sustainable investment which lacked definitions and legitimacy. Policy makers had no interest in them, or positively disliked them. Institutional entrepreneurs build institutions to create credibility and legitimacy. These entrepreneurs were drawn from outside big business, and were in some cases hostile to it. The second path was the growing engagement of big business pressure groups, notably the International Chamber of Commerce, in the environmental strategies of the United Nations. Institutional entrepreneurs were again important developing the arguments and concepts around business self-regulation. The two paths merged from the 1990s, as societal pressures for business to act on the environment have grown louder, so greenwashing, green-hushing, transition washing have diffused throughout global climate governance system.
|
|
| 7. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Safe before Green! : The Greening of Volvo Cars in the 1970s–1990s
- 2023
-
Ingår i: Enterprise & society. - : Cambridge University Press. - 1467-2227 .- 1467-2235. ; 24:1, s. 59-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although the automobile industry has served as the backbone of much business history scholarship, business historians have paid little attention to this industry’s actions concerning the complex of environmental issues that took hold in the 1960s. Volvo represents a captivating case study to gain insight into why the automobile industry’s growth has been difficult to align with the shift toward environmental sustainability. Although Volvo pioneered the exhaust emission control technology on the U.S. market in the 1970s and gained an international reputation for high environmental and safety standards in the decades that followed, the company was unable to seriously address climate change in the 1990s. This article identifies several key factors impacting the automobile industry’s passive response to environmental challenges—for instance, weak and asymmetric emission control regulations on international markets, consumer preferences for larger cars (SUVs) in the 1990s, and a lack of systematic regulatory pressure to shift from fossil fuels and the internal combustion engine. In the case of Volvo, world leadership in safety standards, rather than low carbon emissions, constituted the company’s competitive advantage as climate change emerged as one of the most critical environmental issues in the 1990s.
|
|
| 8. |
- Näsman, Mattias, 1989-
(författare)
-
The political economy of emission standards : politics, business and the making of vehicle emission regulations in Sweden and Europe, 1960-1980s
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this thesis is to contribute to an improved historical understanding of the challenges and complexities involved in constructing systems of governance of motor vehicle air pollution. The specific aim of the study is to explore the development of regulatory vehicle emission standards in Sweden between 1960 and the 1980s as well as to analyze this development within its broader European economic, regulatory and environmental policy context by adopting a transnational approach. The overarching research question concerns the historical dynamics and processes that created obstacles to implementation of stringent vehicle emission standards in Sweden from 1960 through the 1980s. To answer this question, the study focuses specifically on expert, business, and governmental actors’ interaction in the political process in Sweden, seeking to reveal these actors’ motivations, justifications, and power to influence the outcome.The study concludes that one set of difficulties concerned the relationship between vehicle emission standards and international trade, in the sense that stringent emission standards, which in turn are dissimilar from internationally adopted norms, raise trade barriers with implications for trade and foreign relations. The Swedish government, however, implemented stricter standards than those in Europe on three occasions between 1968 and 1982. Both the Swedish and the international car industry were greatly opposed to the Swedish government’s implementation of standards that were more stringent than those adopted in Europe, though the Swedish industry was not opposed to the government’s environmental ambitions as such. On the international arena, since the late 1960s, the thesis shows that the car industry favored international harmonization of technical regulations and lobbied national governments toward this end, while the study further concludes that the Swedish car industry was unsuccessful in its attempts to oppose regulation at home. Another set of challenges was related to the knowledge creation process and the requirement that these standards should reflect technical, economic, and scientific knowledge. The thesis shows how Swedish techno-scientific experts were key actors in the Swedish system of vehicle emission governance, while techno-scientific knowledge was an important tool in justifying Swedish unilateral policies to industrial actors and foreign governments. Still, producing techno-scientific knowledge is a time-consuming process and requires considerable resources. For small countries, the relative costs of producing techno-scientific knowledge are higher than producing it in the immediate political, economic, and technical context – i.e., together with other European countries and car industries. However, the thesis further concludes that the knowledge created in the Swedish system for vehicle emission governance was an important tool for linking standards with other progressive countries: both in terms of implementing goals on air pollution control that were more ambitious than those adopted by most European countries and for coordinating implementation of these standards as well as new fuel infrastructures. This thesis contributes new historical knowledge and perspectives of relevance to several bodies of literature. By displacing the EEC/EU from the center of analysis, the thesis offers the literature on European integration new perspectives. The thesis also adds knowledge regarding the construction of technical standards by shedding light on the role of knowledge creation in developing and implementing standards in a transitional setting. The thesis, moreover, contributes to the literature on the political power of business by closely tracing the car industry’s attempts to influence the regulatory development.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Söderholm, Patrik, 1968-, et al.
(författare)
-
The political economy of industrial pollution control : environmental regulation in Swedish industry for five decades
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Taylor & Francis. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 65:6, s. 1056-1087
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper analyzes the prerequisites for a regulatory-driven transition toward radically lower air and water pollution in industry. This is achieved in the empirical context of the Swedish mining and metals industry, and by investigating the environmental licensing processes during two regulatory systems. The paper derives an analytical framework that explores under what circumstances such licensing processes can result in radical emissions reductions without seriously jeopardizing the competitiveness of the industry. Archived material covering six environmental licensing processes, three during each system, is used to illustrate the various design and implementation issues. The results suggest that regulatory-driven green transitions benefit from trust-based bargaining procedures in which companies are involved in repeated interactions with regulatory authorities, and which extended probation periods permit tests of novel abatement technologies (including innovation). The findings also illustrate the importance of abstaining from simplified normative notions about policy instrument choice (e.g. taxes versus standards).
|
|
