| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Garmy, Pernilla, 1973-
(författare)
-
Att möta elever som har det svårt
- 2019
-
Ingår i: Skolhälsan. - 0284-284X. ; :4, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Garmy, Pernilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Benefits of participating in mastermind groups
- 2019
-
Ingår i: Health Education and Care. - 2398-8517. ; 4, s. 1-3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The academic career path is seldom straightforward. Many health professionals and researchers face stress and uncertain employment opportunities. Joining a collegial support group, a so-called “mastermind” group, is one way to help navigate these challenges. We investigated postdoctoral researchers’ (N=16) experiences with participating in a mastermind group using an online survey. Four themes emerged from their responses: (I) A place that offers conversation in confidence; (II) An opportunity for personal and professional development; (III) A quality break and time for reflection, and (IV) Challenges experienced by mastermind group participants. This study establishes that taking part in a mastermind group can effectively help shift focus from the negative aspects of a challenge faced by its group members to the positive aspects of a potential solution.
|
|
| 6. |
- Garmy, Pernilla, 1973-, et al.
(författare)
-
DISA : ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomar
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DISA – ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomarPernilla Garmya,b, Eva K Claussona, Agneta Berga, Katarina Steen Carlsson b, och Ulf Jakobsson ba Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstadb Medicinska fakulteten, Lunds universitetKontakt: pernilla.garmy@hkr.seVad är DISA?DISA är ett skolbaserat program som bygger på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi, och leds av skolsköterskor, kuratorer och lärare. Programmet ges under skoltid, vid ett tillfälle á 2 timmar i veckan under 10 veckor i årskurs 8. Fungerar DISA? Syftet var att undersöka användbarheten och kostnadseffektiviteten av det skolbaserade programmet DISA vas mål är att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar. Hur genomfördes studien? Deltagande eleverna gick i årskurs 8 (medianålder: 14 år). 462 elever deltog i DISA (79% flickor) och 486 elever gick i jämförelseskolor och deltog därför inte i DISA (46% flickor). Eleverna besvarade enkäter om sin självskattade hälsa vid start och avslut av DISA, samt efter ett år. Eleverna i jämförelseskolorna besvarade enkäter vid samma intervaller. Resultat:Självskattade depressiva symtom minskade och den självskattade hälsan ökade hos de elever som deltagit i DISA i signifikant större utsträckning än hos de som inte deltagit i DISA. Slutsats:Resultatet tyder på att DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa. Kostnaden är låg i förhållande till dess effekt, vilket indikerar att DISA kan anses vara kostnadseffektivt.Referens: Garmy, P., Clausson, EK., Berg, A., Steen Carlsson K., Jakobsson, U. (2017) Evaluation of a school-based cognitive behavioral depression prevention program. Scand J Public Health. doi: 10.1177/1403494817746537. [Epub ahead of print]https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29226799
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Garmy, Pernilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Experiences of cancer rehabilitation : a cross-sectional study
- 2018
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Wiley-Blackwell. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 27:9-10, s. 2014-2021
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIMS AND OBJECTIVES: To investigate the cancer rehabilitation experiences of working-age cancer survivors.BACKGROUND: Cancer survivors have extremely complex needs, spanning physical, vocational, and sexual domains. Although cancer rehabilitation services have been found to eliminate or reduce these strains, these services are often underutilized.DESIGN: A cross-sectional study design was employed.METHODS: A survey of persons over the age of 18 with a cancer diagnosis, enrolled in the Social Insurance Agency in a municipality in southern Sweden (n =168, 68% women) was conducted.RESULTS: Patients who used the cancer rehabilitation service (57%) were generally satisfied with it. Of participants, 26% reported not having received an offer of rehabilitation. Of those who reported that they received information about cancer rehabilitation services, most also reported that they received this information from a healthcare service professional (69%): for example, from the oncology nurse or the oncologist, whereas 20% claimed they received the information from the administrator of the Swedish Social Insurance Agency. A minority of children and family members of patients received support from the healthcare system.CONCLUSIONS: More efforts should be taken to reach patients in need of cancer rehabilitation. Additionally, more attention should be directed toward family members and young children.RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: More than one in four patients claimed to not have received an offer of cancer rehabilitation, and an even greater number of patients claimed that their spouses and children had never received an offer for this service either. Hence, there is a communication barrier that needs to be overcome. Health providers should be aware that information needs to be repeated several times, and presented both orally and in writing. This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 10. |
- Garmy, Pernilla, 1973-, et al.
(författare)
-
För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarn
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarnPernilla Garmya,b, Eva K Claussona, Per Nyberg b, och Ulf Jakobsson ba Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstadb Medicinska fakulteten, Lunds universitet Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se Syfte: I studien undersöktes sömn, tv och datorvanor, och övervikt hos elever i årskurs 4.Metod: I denna tvärsnittsstudie besvarade 1260 tio-åriga skolbarn en enkät som sömn och medievanor i samband med hälsosamtalet hos skolsköterskan i årskurs 4. I samband med detta besök vägdes och mättes även 1097 av barnen. Beskrivande och analytisk statistik användes.Resultat:I genomsnitt sov barnen 9½ timma på skolnätter.Ungefär 40 % av barnen rapporterade att de sov mindre än 9 timmar per natt.I genomsnitt gick barnen och lade sig klockan 21:00 på vardagkvällar, och en timma senare på helgen.I genomsnitt tillbringade barnen 1 timma vid tv:n och 1 timma vid datorn varje dag.Förekomsten av övervikt (inklusive fetma) var 18%.Rekommendationen för skolbarn är att sova minst 9 timmar per natt, och kortare sömn än 9 timmar på skolnätter var associerat med övervikt, och skärmtid mer än 2 timmar per dag, samt sömnsvårigheter och trötthet i skolan. Slutsats: Skolbarn som får för lite sömn har större risk för att ha en övervikt och att spendera mycket tid framför tv och dator. Skolsköterskor har en viktig uppgift att lyfta betydelsen av sunda sömnvanor och rimliga skärmvanor. Referens: Garmy, P., Clausson EK., Nyberg P., Jakobsson U. (2018) Insufficient Sleep is Associated with Obesity and Excessive Screen time Amongst Ten-year-old Children in Sweden. Journal of Pediatric Nursing. doi: 10.1016/j.pedn.2017.11.009.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157744
|
|
