| 1. |
- Andersson, Berit, et al.
(författare)
-
Combustion of Chemical Substances and the Impact on the Environment of the Fire Products: 1/3 Scale Room Furnace Experiments
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes the results obtained from fire tests in a 1/3-scale room. The aim of the study was to investigate how changes in external radiation and oxygen supply affect the production of smoke and toxic gases. The ventilation was varied to simulate under- and well-ventilated fires. The thermal exposure to the materials was varied to simulate fires of different sizes. Fifty-nine tests were performed, with polystyrene, FR polystyrene, polypropylene, nylon and PVC. Measurements were made of the contents of O2, CO2, CO, NOx, and HC in the exhaust gases. The impact of external radiation was mainly to increase the pyrolysis rate, and thus the rate of heat release, and to drive the fire into under-ventilation. The degree of ventilation proved to have the greatest impact on the combustion efficiency. The smoke production was almost constant for polypropylene and nylon. The CO production appeared to be the most complex of the parameters to describe, and the expected increase in CO yield at low yields of CO2 could not be seen. The generation of NOx was low for the two substances without chemically bound nitrogen, but for nylon, the generation was significant. The production of low molecular weight HC was essentially constant for all three materials. Almost all the carbon was recovered in wellventilated fires, but at under-ventilated conditions, only 30% of the carbon from the he1 was detected. The toxic potency of the exhaust gases was estimated using the N-gas model, and proved to be relatively low. Lack of oxygen and the production of carbon oxide had the greatest impact on the toxicity for polystyrene and polypropylene, while NO, represented the main part for nylon. The survival fraction and the decomposition products from the original materials are not considered in the model. It can therefore not be assumed that the model reflects all aspects of the toxicity problem.
|
|
| 2. |
- Andersson, Berit, et al.
(författare)
-
Naturgas Säkerhetsnivå Riskanalys
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tillkommit på uppdrag av NUTEK och avser att belysa riskerna med distribution och industriell användning av naturgas. Tidigare har en rapport avseende naturgasinstallationer i hemmen utgetts [1,2]. Rapporten inleds med en allmän diskussion om risker. Vidare tas frågan om lagstiftning, tillsyn, kontroll och utbildning för naturgasanvändning i olika lander upp. Dessutom har en retrospektiv sökning efter statistik om naturgasolyckor samt incidenter gjorts. En kort genomgång av hur man beräknar konsekvenser av naturgasutsläpp görs också.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Holmstedt, Göran, et al.
(författare)
-
Riskanalys av två ytbehandlingsindustrier i Jönköpings län
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riskanalysen har genomförts av institutionen för brandteknik, Lunds tekniska högskola, i samarbete med räddningstjänsten i Jönköping. Riskanalysen gjordes på uppdrag av Statens räddningsverk och ingår som en del i deras projekt om kommunal riskhantering. De inblandade har från brandteknik varit Göran Holmstedt (projektledare), och Jan-Erik Öst. Från räddningstjänsten i Jönköping har Clas Lövgren deltagit. Syftet med riskanalysen har varit att visa på de konsekvenser för liv, miljö och egendom som några olika tänkta olyckor, såväl vid brand som kemikalieutflöde och/eller en kombination av dessa kan medföra.
|
|
| 5. |
- Holmstedt, Göran, et al.
(författare)
-
Risker för brand och explosion efter vätskespill i dragskåp
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Försöken med förångning från vätskespill av aceton, dietyleter, etanol och metyletylketon och fördelning av brännbara ångor i dragskåp utförda med en inloppshastighet av ca 0.5 m/s visade att: mängden förångad vätska efter spill av olika vätskor vid olika initialtemperaturer kan förutsägas med god noggrannhet med befintliga dataprogram. Vid ett spill stannar den tunga ångan kvar i den nedre delen av dragskåpet (≤ 10cm) och sugs nästan fullständigt ut genom den nedre luftspalten i dragskåpet. Vätskespill, som sprider sig över stora delar av dragskåpets bottenytan, ger upphov till så höga lokala gaskoncentrationer att 25% av den undre brännsbarhetsgränsen överskrids i den smala luftspalten i dragskåpets baksida samt i ventilationskanalen omedebart efter dragskåpet även vid mycket stor ventilation. Genom att minska den yta spillet upptar, speciellt i djupled, kan de lokala gaskoncentrationerna avsevärt reduceras. Inne i dragskåpet föreligger ingen risk för gaskoncentrationer av tunga gaser som överstiger 25% av den undre brännbarhetsgränsen på höjder över 10-20 cm från dragskåpets yta. Försök med brand i dragskåp efter spill av aceton, etanol och heptan i dragskåpet visade att: det undersökta dragskåpet har ett gott brandmotstånd och klarar några minuters brand i vätskespill. En brand i vätskespill blir nästan omedelbart ventilationskontrollerad. Vid stor ventilation sugs nästan alla lågor ut genom den nedre spalten i dragskåpets underkant. Om branden tillåts fortgå någon minut med stor ventilation erhålls avsevärda skador på ventilationssystemet. Stängd ventilation ger det långsammaste brandförloppet. Värmedetektorer (grade 2 och 3 med utlösningstemperatur 58-60ºC), placerade på dragskåpets bakre vertikala vägg ca 1 m från bottenplattan, utlöste vid samtliga försök inom 10s från brandens start. Samma värmedetektorer, placerade i ventilationskanalen 2m från dragskåpet utlöste inom 20s när ventilationen vae 100m³/h per löpmeter samt inom några få sekunder när ventilationen var 600 m³/h per löpmeter. Vattensprinkling (sprinklern monterad i dragskåpets tak) med 10-20 l/m² per minut är ett dåligt släckalternativ. Vid sprinkling fortgår branden ofta en minut efter det att sprinklern utlösts. Det föreligger även risk att branden p.g.a. sprinklingen sprids från dragskåpet till golvet utanför dragskåpet. Koldioxid påförd med handbrandsläckare vid dragskåpsluckans nedre del släcker branden inom några få sekunder. Den använda koldioxidmängden för släckning var mindre än ett kilo. Två explosionsförsök med ett dragskåp visade att: dragskåpet klarar en explosion efter en fördröjd antändning av ett spill av 1 liter dietyleter utan att glaser i dragskåpet spricker. Tryckavlastningen sker dels snett nedåt genom dragskåpsluckans öppning (5cm) och dels uppåt genom den lucka (0.64 x 0.2 m) som finns för ljusintag i dragskåpets tak. Luckan var vid försöken täckt med en 10mm tjock aluminiumplåt som lagts fritt över intaget.
|
|
| 6. |
|
|
