| 1. |
- Edenius, Lars, et al.
(författare)
-
The effects of changing land use and browsing on aspen abundance and regeneration: a 50-year perspective from Sweden
- 2011
-
Ingår i: Journal of Applied Ecology. - : Wiley. - 0021-8901 .- 1365-2664. ; 48, s. 301-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 5. Synthesis and applications. Our results suggest that changes in land use practices are the main cause of changes in aspen abundance at regional and national scales in Sweden during the last 50 years. Restoring regeneration niches, most importantly emulating natural disturbance processes, viz. fire at various spatial scales, and retaining aspen in cleaning and pre-commercial thinnings are the most important management recommendations to secure regeneration of aspen. Protecting established aspen ramets at designated sites from browsing either by fencing or reducing ungulate numbers could be used as complementary management tools.
|
|
| 2. |
- Andersson, Elin, et al.
(författare)
-
Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen : Slutrapport, mars 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar; man- och skägglav
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gunnarsson, Urban, et al.
(författare)
-
Mer träd på myrarna : igenväxning de senaste 20 åren
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstensutveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss avRiksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under densenaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrånstudien kan vi dra följande slutsatser:Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och merän fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % underperioden.Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) harstörre andel öppen myr än lägre klassade myrar.Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken ochdiken påskyndar igenväxningsprocessen.En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarkerskulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glestträdbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m3 per ha). Båda arealerna börfortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kempe, Göran, et al.
(författare)
-
Det mörknar i bygderna
- 2011
-
Ingår i: Skog & mark 2011 : om tillståndet i svensk landmiljö. ; , s. 4-6
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Kempe, Göran
(författare)
-
En jämförelse av skattad avverkning med Riksskogstaxeringens stubbinventering och permanenta provytor
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksskogstaxeringens statistik om årlig avverkning bygger på fältmätningar av stubbar efter avverkade träd på provytor som bedöms ha avverkats under föregående avverkningssäsong. Metoden medför risk för systematisk underskattning på grund av att vissa stubbar inte upptäcks och registreras. Även fel i säsongsbedömningen kan medföra systematiska fel. Med tillgång till data från flera återinventeringar av permanenta provytor, kan skattningar av avverkad areal och volym från stubbinventeringen jämföras med motsvarande skattningar med de permanenta provytorna. I denna studie görs sådana jämförelser med syftet att kvantifiera eventuella systematiska skillnader i skattat areal och volym mellan metoderna. Resultaten visar att Riksskogstaxeringens stubbinventering ger en statistiskt signifikant (95 %) mindre avverkad volym än de permanenta provytorna. Även avverkad areal är något mindre, men skillnaden är inte signifikant. Mot bakgrund av dessa resultat föreslås följande åtgärder för att förbättra Riksskogstaxeringens avverkningsstatistik: - Skattningar av årsvis avverkad areal och volym med stubbinventeringen kompletteras med skattningar av avverkning under föregående säsong på de permanenta provytorna varigenom stickprovet ökar och medelfelet minskar. - På motsvarande sätt kompletteras skattningar av fem års avverkning med stubbinventeringen med motsvarande skattningar med P-ytorna. - Skattningar av avverkad volym med stubbinventeringen räknas upp med faktorn 1,07 för att korrigeras för systematisk underskattning. I studien jämförs även Skogsstyrelsens statistik över avverkad volym med motsvarande skattningar med Riksskogstaxeringens permanenta provytor. Ingen statistiskt säkerställd skillnad kunde påvisas, men under 2000-talet påvisar Skogsstyrelsen en större avverkning än den som beräknas med de permanenta provytorna.
|
|
| 9. |
- Kempe, Göran
(författare)
-
Skog och skogsmark
- 2011
-
Ingår i: Skogsstatistisk årsbok 2011. - 9789188462954 ; , s. 43-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Kempe, Göran
(författare)
-
Skog och skogsmark
- 2012
-
Ingår i: Swedish Statistical Yearbook of Forestry 2012. - 9789188462978 ; , s. 39-87
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
