| 1. |
- Blomberg, Karin, 1970-, et al.
(författare)
-
Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision
- 2016
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - : Wiley-Blackwell Publishing Ltd.. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 24:1, s. 80-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate occupational stress among newly graduated nurses in relation to the workplace and clinicla group supervision. Being a newly graduated nurse is particulary stressful. Whar remains unclear is wehter teh workplace and clinical group supervision affect the stress. A cross-sectional comperative study was performed. Data were collected by means of a numerical scale measuring occupational stress, questions about workplace and clinicla group supervision. One hundred and thirteen nusres were included in the study. Conclusions: Newly graduated nurses experience great strss and need support. Nusrse participating in clinical group supervision reported significantly less stress.
|
|
| 2. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys. Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet. De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor. Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet. Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Margareta, 1952-, et al.
(författare)
-
Nurse teacher models in clinical education from the perspective of student nurses : A mixed method study
- 2015
-
Ingår i: Nurse Education Today. - : Elsevier BV. - 0260-6917 .- 1532-2793. ; 35:12, s. 1289-1294
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The aim was to describe and compare the clinical teacher's role in different models of clinical practice from the perspective of student nurses. Design and Settings: The study took place in collaboration with two Swedish universities that applied different educational models in clinical practice. A mixed method approach was used. The quantitative part had a comparative design and the qualitative part had a descriptive design. Participants: The study group consisted of 114 student nurses (response rate 87%). Fifty-three of them had met clinical teachers employed at the university and not participating in the daily clinical work (University Nurse Teachers, UNTs), whilst 61 had met clinical teachers dividing their time between teaching and nursing (Clinical Nurse Teachers, CNTs). Eight students participated in the qualitative part of the study. Methods: A questionnaire including the CLES + T scale was used to ascertain the students' perception of the clinical teacher's role, complemented by interviews directed towards an enrichment of this perception. Results: Students meeting CNTs agreed more strongly than those meeting UNTs that the teacher had the ability to help them integrate theory and practice. Whilst spontaneous meetings between students and CNTs occurred, students mostly met UNTs in seminars. Students meeting UNTs felt alone but did appreciate having someone outside the clinical environment to provide support if they did not get along with their preceptor. Conclusions: In the case of UNTs, it is important that they keep their knowledge of clinical issues updated and visit the clinical placement not only for seminars but also to give students emotional support. In the case of CNTs, it is important that they are members of the faculty at the university, take part in the planning of the clinical courses and are able to explain the learning goals to the students. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Wolmesjö, Maria, 1961-, et al.
(författare)
-
Att våga släppa taget
- 2019. - 1:1
-
Ingår i: Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144131399 ; , s. 43-57
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Wolmesjö, Maria, 1961-, et al.
(författare)
-
Balanserad delaktighet och inflytande
- 2019
-
Ingår i: <em>Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg</em>.. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144131399 ; , s. 105-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
