| 1. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
- 2020
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 8:1, s. 81-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 3. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 4. |
- Planting-Bergloo, Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap : Mangling av en didaktisk modell
- 2021
-
Ingår i: LUMAT. - : LUMA Centre Finland. - 2323-7112. ; 9:1, s. 774-803
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet.
|
|
| 5. |
- Bösch, Stephan, et al.
(författare)
-
Kasta loss! : Kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om vi ska lyckas uppnå det transporteffektiva samhället behöver vi resa mer tillsammans och fler behöver cykla och gå i högre utsträckning. Vattenvägen kan bidra med hållbar mobilitet förutsatt att ändamålsenliga och energieffektiva fartyg används och att det vattenburna systemet integreras fysiskt och genom informations- och betalsystem med det landbaserade. Resenärerna anser att båten som trafikslag är attraktiv och den vattenburna trafiken har visat sig kunna attrahera bilister i högre utsträckning än andra kollektivtrafikslag.Projektet Kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion finansierades av Trafikverket och har genomförts av en projektgrupp med IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH, tillsammans med en referens-grupp. Syftet med projektet är att ta fram nya kunskapsunderlag för värdering av den vattenburna kollektivtrafikens potentiella roll och funktion i det transporteffektiva samhället. Det handlar om att reda ut vad som saknas för att färjorna ska betraktas som ett lika adekvat och relevant verktyg i transportsektorns verktygslåda som landbaserade lösningar.Vattenvägen skulle ges en naturlig plats om bara beslutade principer och metoder följs. Med en övergripande prioritering att i första hand vårda och utveckla den infrastruktur som redan finns borde vattenvägen användas betydligt mer än idag. Med fyrstegsprincipen som metodik kan landbaserad infrastruktur avlastas genom att tänka om och optimera befintliga lösningar och därmed bidra till ett mer transporteffektivt samhälle. Det handlar om att skapa kortare fysiska och mentala avstånd genom att använda det trafikslag som är mest lämpligt. För att nå målen behövs handlingskraftiga och tydliga politiker, tjänstemän och beslutsfattare som förstår betydelsen av styrmedel, incitament och stödsystem som syftar till att öka andelen hållbart resande.Kollektivtrafik på vatten kan tillföra transportsystemet flera funktioner:• Kortare fysiska resvägar och kompletterande infrastruktur• Ökad tillgänglighet och framkomlighet i regionen• Ökad attraktivitet i kollektivtrafiken• Ökad resiliens och robusthetVattenburen persontrafik kan spela följande roll i transportsystemet:• Bidra till en ökad andel kollektivt resande• Komplement till väg- och spårburen trafik för utökat utbud och positiva nätverkseffekter, samt nya reserelationer för gående och cyklister• Agera katalysator för att transport- och klimatmål uppnås• Ett medel för att hushålla med samhällets resurser för infrastrukturinvesteringar tillika regionernas klimatbudgetRekommendationerI projektet har fyra områden identifierats för att vattenvägens potentiella roll och funktion ska kommer till sin rätt, och därmed bättre bidra till det transporteffektiva samhället:1. Ställ krav! Ställ om! Nu!• Fasa ut fossila färjor i kollektivtrafiken snarast genom kravställning på alternativ drift vid upphandling.• Driv på omställningen genom investeringsbidrag för konvertering av fartyg, laddningsinfrastruktur och nyinvestering i ren teknik.• Samordna utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen.När utsläppen och driftskostnaderna för färjetrafiken minskas tack vare elektrifieringen, flyttas fokus från utsläppsperspektivet och ger utrymme till en ny diskurs där trafiken enklare kan hävda sig genom tillgänglighet, framkomlighet, snabba resor, attraktiva trafikupplägg och effektiva genvägar.2. Locka resenärerna att resa hållbart• Planera vattenburen trafik efter samma principer med samma turtäthet och öppettider som övrig trafik. Se till att möta resenärernas behov av fritidsresande.• Integrera biljettsystem, tidtabeller, reseplanerare, hållplatser och bytespunkter.För att kollektivtrafiken ska fungera i resenärens vardag och för samhället i stort krävs både effektivitet och attraktivitet. Begreppen har ett inbördes beroendeförhållande, där målbilden är ett attraktivt och effektivt transportsystem för både samhället och individen.Resenärernas beteendeförändring är central för minskade utsläpp från personresor och för våra klimatmål på lokal, regional, nationell, europeisk och global nivå. Båt har potential att locka bilister till det kollektiva resandet. Men den vattenburna kollektivtrafiken planeras inte med samma turtäthet och öppettider som övrig trafik och sjötrafikens biljettsystem, tidtabeller, reseplanerare, hållplatser och bytespunkter är inte fullt integrerade. Gör det och förläng cyklisternas räckvidd genom samordning av bryggor och cykelstråk. Omfördela gaturummet, frigör ytor och värden i staden genom att använda vattenvägen bättre.3. Prioritera samhällets helhetsperspektiv• Ställ krav på regionala kollektivtrafikmyndigheter att ta hänsyn till helheten i sin strategiska inriktning och beakta totala kostnader och miljöpåverkan för investering, drift, underhåll och infrastruktur.• Genomför strategiska regionala inventeringar kring hur vattenvägen kan bidra till mer hållbart resande. Peka ut noder och intermodala bytespunkter.För att undvika suboptimeringar får helheten inte avgränsas av den enskilda organisationens ansvarsområde. Sverige har bara en plånbok och en klimatbudget. Sjötrafik kan utgöra ett medel för att hushålla med samhällets resurser för infrastrukturinvesteringar. En bättre användning av vattenvägen som infrastruktur skapar även bättre framkomlighet och minskar transportsystemets sårbarhet, med ökad resiliens och robusthet.4. Möjliggör systemförändring av persontransportsektorn• Facilitera att tidigare identifierade systemlåsningar löses upp och överväg att bredda regionernas ansvar för fritidsresande.• Skapa efterfrågade samverkansplattformar.Ett antal systemlåsningar hindrar kollektivt trafikutbud som ligger utanför de norm-bildande trafikslagen. Runt den vattenburna persontrafiken saknas starka pådrivande aktörer som känner ansvar för, eller tjänar på, ett samordnat utvecklingsarbete. En viktig del ligger i att gynna och uppmuntra samverkan mellan olika aktörer för att dela på risker, kostnader och nyttor för att möjliggöra ökad sjötrafik med innovativa hållbara lösningar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekström, Sara, et al.
(författare)
-
Micro-teaching i Grundlärarprogrammet : Ett utvecklings- och forskningsprojekt för att stödja lärarstudenter att utveckla yrkesspecifik kunskap i matematik
- 2023
-
Ingår i: Abstracts för Decemberkonferensen. - Trollhättan : Högskolan Väst. ; , s. 1-1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid matematikutbildningen i lärarprogrammen vid Högskolan Väst (HV) genomförs ett utvecklings- och forskningsprojekt (med flera delstudier) för att stödja lärarstudenter att utveckla specifik yrkeskunskap som förbereder dem för undervisningens komplexitet. Kontexten i den här studien är förskoleklassen, den skolform som ska knyta samman förskolans och skolans pedagogik. I en granskning av undervisningen i förskoleklassen (Skolinspektionen, 2015) framkom att endast en fjärdedel av eleverna får en undervisning som motsvarar läroplanens övergripande mål för kunskaper. Det finns därför ett stort behov av att utveckla undervisningen i förskoleklass. Detta gäller särskilt undervisningen i matematik.Teoretisk utgångspunkt i projektet är Banduras teori om självtillit i att undervisa (1997). Forskningen behandlar individens föreställningar om sin kompetens och inte den reella undervisningsförmågan. Det finns dock en tydlig koppling mellan lärares uppfattningar om sin kompetens och vad deras elever presterar. I studien undersöker vi lärarstudenters tilltro till deras egen förmåga att undervisa i matematik och hur den förändras när studenterna får genomföra micro-teaching inför sin VFU (Pekdağ et al., 2020).Studien inleddes med att studenterna fick undervisning i matematik och därefter med handledningsstöd planera en matematiklektion. Lärarutbildare och studentkollegor gav feedback via ett strukturerat observationsprotokoll i ett intilliggande hybridklassrum. Samma undervisningssession genomfördes sedan på VFU där läraren observerade och gav feedback. Datainsamling har skett genom fokusgrupper för att fånga studenternas upplevelse av micro-teaching och om/hur den förändrat deras tillit till att undervisa i matematik. Teoretiskt analysverktyg är fyra aspekter som stöd för utveckling av självtillit (Bandura, 1997).Generellt upplevde studenterna micro-teaching som lärorikt och vill gärna möta liknande upplägg igen. Kontinuerlig återkoppling på ett begränsat innehåll upplevdes positivt. Studenterna tyckte tekniken med micro-teaching var en bra lärsituation, som blandade teori och praktik samt gav dem nya perspektiv på deras egen undervisning, en “levande kunskap”.
|
|
| 8. |
- Iravani, Behzad, et al.
(författare)
-
Relationship Between Odor Intensity Estimates and COVID-19 Prevalence Prediction in a Swedish Population
- 2020
-
Ingår i: Chemical Senses. - : Oxford University Press (OUP). - 0379-864X .- 1464-3553. ; 45:6, s. 449-456
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In response to the coronavirus disease 2019 (COVID-19) pandemic, countries have implemented various strategies to reduce and slow the spread of the disease in the general population. For countries that have implemented restrictions on its population in a stepwise manner, monitoring of COVID-19 prevalence is of importance to guide the decision on when to impose new, or when to abolish old, restrictions. We are here determining whether measures of odor intensity in a large sample can serve as one such measure. Online measures of how intense common household odors are perceived and symptoms of COVID-19 were collected from 2440 Swedes. Average odor intensity ratings were then compared to predicted COVID-19 population prevalence over time in the Swedish population and were found to closely track each other (r = -0.83). Moreover, we found that there was a large difference in rated intensity between individuals with and without COVID-19 symptoms and the number of symptoms was related to odor intensity ratings. Finally, we found that individuals progressing from reporting no symptoms to subsequently reporting COVID-19 symptoms demonstrated a large drop in olfactory performance. These data suggest that measures of odor intensity, if obtained in a large and representative sample, can be used as an indicator of COVID-19 disease in the general population. Importantly, this simple measure could easily be implemented in countries without widespread access to COVID-19 testing or implemented as a fast early response before widespread testing can be facilitated.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundström, Catrin, Biträdande professor, 1970-, et al.
(författare)
-
Feminismen är inte din mamma
- 2024
-
Ingår i: Parabol. - Stockholm : Parabol Press. - 2004-7355. ; :5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ofta ställs krav på att feminismen bör ta sig an alla samtidens frågor, som hbtq-kamp, miljökamp, antirasism, fredskamp och pojkars situation. Annars är det “vit feminism” sägs det. Men om feminismen är allt – vad blir då kvar av kvinnors kamp?
|
|
