| 1. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic research trends : external funding 2016-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report aims to provide an update to the two studies published in 2016 and 2017 (Osipov et al 2016 & 2017) with the primary task of assessing the global funding landscape around Arctic-related research. While the previous reports were focusing on the periods 2006-2015 and 2007-2016 respectively, this report covers 2016 to 2022, using the funding data from the Dimensions[1] dataset, which includes information from more than 600 funders and 7 million awarded grants with funding totalling $2.4 trillion+ (in US Dollars).The key findings of the updated report, based on the available data, highlight the following trends: · The fields of Earth Sciences (10.3 percent) and Environmental Science (5.5 percent) are the two largest recipients of Arctic research funding. · The US is the largest Arctic research nation in terms of total spending and number of projects started. It also has the most comprehensive coverage of funding sources in the dataset. · Canada and Russia are the second and third largest nations in terms of number of projects started, followed by Norway and Sweden.· UArctic institutions are central actors in Arctic research globally. · Researchers from Arctic Council Observer nations are financing a substantial amount of research on the Arctic. In particular, the UK and Japan finance a significant number of projects, followed by Germany and China with considerable numbers of Arctic-related research projects.· Funding from the European Union holds the position of the eighth-largest funder based on the number of projects awarded. The European Union is characterized by a few projects with large funding.· The analysis suggests that there is neither growth nor shrinkage in the relative volume of Arctic research funding over the period 2016–2022 in comparison with the growth of the general scientific community.· Private funders and foundations contribute little to Arctic research. Only one percent of the projects starting in 2016–2022 were funded privately. In general, the largest sources of external public funding for Arctic research come from the United States (US), Russia, Canada, and Norway, with the US being the biggest net contributor. Other kinds of funding, such as base budgets, are not described in this report. In addition, data on the public funding and funding amounts of Arctic research in Russia, Canada, and the Kingdom of Denmark are not always provided by the funders in project profiles, and net value is sometimes not disclosed by the funders themselves. This report specifically investigates projects initiated between 2016 and 2022, providing insights into the contemporary funding landscape of Arctic research. Understanding the geographical and institutional distribution of funding, as well as the specific areas of focus within this funding, holds significance for UArctic and Arctic Council officials. Such insights facilitate their ability to offer informed guidance to their respective members, aiding in the identification of strategic priorities.Moreover, gaining insights into the entities funding Arctic research, and those not engaged in such funding, holds importance for UArctic and Arctic Council science officers. Armed with information about Arctic-focused endeavours they can engage with funding bodies, fostering dialogue aimed at enhancing support, and collaboration for such initiatives.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Minnesbild från en skogssamisk skoltid
- 2020
-
Ingår i: Skogssamisk vilja. - Umeå : Várdduo, centrum för samisk forskning. - 9789178553730 ; , s. 251-266
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När en bok om minnesbilder från samernas skoltid gavs ut inom Svenska kyrkans vitboksprojekt saknade Aina Nilsson berättelser om de samer som gick i vanlig folkskola, vilket merparten av skogssamerna gjorde. I detta kapitel berättar Aina för Lena Maria Nilsson om sin skolgång i Árviesjávrrie under 1930- och 1940-talet där hon under ett par år hade Karin Stenberg som lärarinna.
|
|
| 3. |
- Papaioannou, Konstantinos-Georgios, 1983-, et al.
(författare)
-
Healthy eating is associated with sarcopenia risk in physically active older adults
- 2021
-
Ingår i: Nutrients. - : MDPI. - 2072-6643. ; 13:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Healthy Diet and physical activity may play important roles in the maintenance of muscle health during aging. The aim of the present study was to explore the impact of adherence to healthy dietary patterns on sarcopenia risk in a sample of physically active older men and women, while considering adherence to guidelines on muscle strengthening activities (MSA) and protein intake. Based on a sample of 191 physically active men and women (65–70 years), dietary intake was assessed using a 90-items food-frequency-questionnaire (FFQ) and Healthy Diet Score (HDS) was calculated. Physical activity was assessed by accelerometry and self-report. A sarcopenia risk score (SRS) was derived based on three indicators of muscle health: muscle mass was assessed using bio-electrical impedance and handgrip strength and 5 times sit-to-stand (5-STS) were determined by standardized procedures. Analysis of covariance (ANCOVA) was used to examine differences in SRS and its components across sex-specific tertiles of HDS, with adjustments for covariates including total energy intake, protein intake and MSA. A significant main effect (p < 0.05) of HDS on SRS was observed, where those belonging to the highest HDS tertile had lower SRS compared to those in the lowest tertile. A corresponding significant effect was observed for 5-STS performance, with better performance in those with the highest HDS adherence compared to those with the lowest. The present study supports guidelines emphasizing diet quality beyond amounts of macro-and micronutrients in the prevention of age-related deterioration of muscle health. Importantly, the benefits from healthy dietary patterns are evident in older adults who already adhere to guidelines for health-enhancing physical activity.
|
|
| 4. |
- Rydja, Johanna, et al.
(författare)
-
Physical exercise and goal attainment after shunt surgery in idiopathic normal pressure hydrocephalus: a randomised clinical trial
- 2021
-
Ingår i: Fluids and Barriers of the CNS. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-8118. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Rehabilitation in iNPH is suggested to be an important factor to improve patients'functions but there are lack of clinical trials evaluating the effect of rehabilitation interventions after shunt surgery in iNPH. The objective of this study was to evaluate the effect of a physical exercise programme and goal attainment for patients with idiopathic normal pressure hydrocephalus (iNPH) after surgery compared to a control group. Methods: This was a dual centre randomised controlled trial with assessor blinding, intention-to-treat (ITT) and per protocol (PP) analysis. Individuals diagnosed with iNPH scheduled to undergo shunt surgery at the Linkoping University Hospital in Linkoping and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden were consecutively eligible for inclusion. Inclusion was conducted between January 2016 and June 2018. The patients were randomised 1:1 using sequentially numbered sealed envelopes to receive either written exercise information (control group) or written information and an additional supervised high-intensity, functional exercise programme (HIFE) executed twice weekly over 12 weeks (exercise group). Preoperatively, the patients set individual goals. The primary outcome was change from baseline in the total iNPH scale score at the post-intervention follow-up. Secondary outcomes were goal attainment, and change in the separate scores of gait, balance, neuropsychology and continence and in the total score after 6 months. Results: In total, 127 participants were randomised to the exercise group (n = 62) and to the control group (n=65). In the ITT population (exercise group, n =50; control group, n=59), there were no between-group differences in the primary outcome, but the attrition rate in the exercise group was high. The exercise group improved more than the control group in the balance domain scores after 6 months. Post-intervention, the PP exercise population achieved their set goals to a greater extent than the controls. Conclusions: An additional effect of the 12-week HIFE-programme on the overall improvement according to the iNPH-scale after shunt surgery in iNPH was not shown. This could be due to high attrition rate. However, the longterm effect on balance and higher goal achievement indicate beneficial influences of supervised physical exercise.
|
|
| 5. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic Research Trends : Bibliometrics 2016-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work was conducted by the UArctic Thematic Network on Research Analytics and Bibliometrics. It was supported by Global Affairs Canada through the Global Arctic Leadership Initiative.
|
|
| 6. |
- Anne, Ouma, 1963-, et al.
(författare)
-
Sámi traditional medicine and complementary and alternative medicine : a descriptive study of use within the Sámi population of Sweden
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Circumpolar Health. - : Taylor & Francis. - 1239-9736 .- 2242-3982. ; 82:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traditional medicine has been practised for millennia in the Sámi population, based on a Sámi worldview and cosmology, which includes natural remedies, prayers, drums and yoik singing. During the Christianisation of the Sámi during the seventeenth and eighteenth centuries, these practices were condemned. In recent years, however, a revival of Sámi culture has occurred and so has the practice of Sámi traditional medicine (STM) and the use of complementary alternative medicine (CAM). The aim of this study is to map the prevalence and use of STM and CAM among Sámi in Sweden today. The study population consisted of 3641 Sámi from the whole of Sweden, who had participated in the population-based cross-sectional survey Sámi Health on Equal Terms (SámiHET) in 2021. Our results show that women are more prone to use both STM and CAM than men and that younger persons are more likely to use STM and CAM than elderly persons. STM is more often used in the northern parts of Sápmi compared to the southern parts as well as a lower use of CAM in the north. This might be due to the stronger Sámi identity and easier access to traditional Sámi healers/helpers in the north as well as limited access to CAM services.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bott, Lukas Thomas, et al.
(författare)
-
Coulomb dissociation of O-16 into He-4 and C-12
- 2023
-
Ingår i: NUCLEAR PHYSICS IN ASTROPHYSICS - X, NPA-X 2022. - : EDP Sciences. - 2100-014X. ; 279
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We measured the Coulomb dissociation of O-16 into He-4 and C-12 within the FAIR Phase-0 program at GSI Helmholtzzentrum fur Schwerionenforschung Darmstadt, Germany. From this we will extract the photon dissociation cross section O-16(alpha,gamma)C-12, which is the time reversed reaction to C-12(alpha,gamma)O-16. With this indirect method, we aim to improve on the accuracy of the experimental data at lower energies than measured so far. The expected low cross section for the Coulomb dissociation reaction and close magnetic rigidity of beam and fragments demand a high precision measurement. Hence, new detector systems were built and radical changes to the (RB)-B-3 setup were necessary to cope with the high-intensity O-16 beam. All tracking detectors were designed to let the unreacted O-16 ions pass, while detecting the C-12 and He-4.
|
|
| 9. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige : den Samiska HLV studien 2021
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 47:2-3, s. 113-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.
|
|
| 10. |
- Brandén, Jennie, 1984-, et al.
(författare)
-
Våld mot samiska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.De kvantitativa resultaten i korthetDen kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).De kvalitativa resultaten i korthetDen kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.Åtgärdsförslag till Sveriges regeringBaserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
|
|
