| 1. |
- Jenvén, Hélène, 1963-
(author)
-
Utsatta elevers maktlöshet : en studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of the thesis is to examine how everyday social interactions and relations in a school class in years 8-9 are experienced by pupils and teachers and how they can be understood and improved. The research design is an action research approach and is carried out as a case study involving four teachers and 24 pupils. Four issues are formulated and the teachers and the researcher together suggest how certain problems might be solved, which in turn directs the action process over the period of three school terms. Analytical concepts are used to map and understand pupils’ everyday social relations in terms of peer groups, positions and norms. Eriksson’s (2001) sociological theory on bullying is used to analyze and explain the complexity of a case of bullying.Defined dominating norms that appear to guide the pupils’ social interactions are: (1) You should make room for yourself, be visible and heard, (2) you should have many friends and (3) you should look down on those who study. The everyday social relations are affected by the pupils’ positioning and by the groupings that are formed in the class. Crystalized groups that emerge in the study are: (1) those who make a lot of noise and take up a lot of room, (2) those who study, (3) pupils who are frequently absent, (4) those who feel uncomfortable and (5) those who are outside (a marginalized group). In addition to these findings, three dominating norms among the teachers emerge. These norms guide and affect how the teachers act and think when victimized pupils and their situations are discussed. Teachers’ dominating norms seem to prevail in situations where some pupils are victimized by other pupils in the class. This in turn could contribute to various kinds of moral disengagement on the part of the teachers when dealing with victimizing acts among pupils. From the perspective of the victimized pupils, such a way of acting could be understood as teachers, in their role as “security guarantors”, are unable to prevent the powerlessness of victimized pupils.
|
|
| 2. |
- Thörner, Agneta, 1962-
(author)
-
”Vi kan inte bara utgå från barnens intresse” : Pedagogers guidning av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning
- 2017
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Svensk förskola utgår både från idén om frivillighet och om barns autonomi samtidigt som verksamheten ingår i utbildningssystemet. Denna studie vänder sig till yrkesverksamma och blivande pedagoger i förskolan och har för avsikt att bidra med kunskap om hur pedagoger i sin verksamhet resonerar och främjar barns lärande i relation till barns intresse. Frågeställningar som legat till grund är: Hur samspelar och guidar pedagoger barn i deras lärande? Hur bejakar och tar pedagoger tillvara barns intresse för att gagna deras kunskapsutveckling? Hur hanterar pedagoger utmaningar som rör respekten för barns intresse och delaktighet i relation till målstyrningen av kunskapsinnehåll i verksamheten? Studien tar sin utgångspunkt i förskolan som sociokulturell praktik och tar avstamp i Rogoffs analysverktyg på tre nivåer. Detta innebär att guidat deltagande och lärandeprocesser måste ses utifrån hur skilda perspektiv är sammanvävda, dvs. kulturella, verksamhetens och individens perspektiv. Under fältstudierna besöktes två förskolor. Med hjälp av observationer och intervjuer följdes vardagliga aktiviteter där barn och pedagoger deltog. Analysen visar att pedagoger främjar och resonerar om barns lärande på två skilda sätt men att guidningen kan vara överlappande i den praktiska yrkesvardagen. Resultatet visar att pedagogerna är följsamma och fångar upp barns intresse i en efterföljande guidning och går vidare med det barnen av egen kraft riktar uppmärksamheten mot. Pedagogerna lockar dessutom barnen mot kunskap de anses behöva utifrån en föreställning av ett intresse som barnen har och modifierar intresset och anpassar det till verksamhetsmålen genom lockande modifiering. Barns intresse kan sammanfalla eller samverka med verksamhetsmålen men kan också utebli. Pedagoger hanterar olika utmaningar för att skapa ett möte mellan barn och verksamhetsmål på olika sätt; genom att överbrygga kulturellt förankrade strukturella hinder, forma seriösa men lustfyllda lärmiljöer, guida med hjälp av fiktion och att förena och hålla isär kunskap av olika karaktär.
|
|
