| 1. |
- Gustafsson, Tomas, et al.
(författare)
-
Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-provements are presented in this study
|
|
| 2. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffusa emissioner till luft och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att: Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper. Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data. Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.Projektet består av fyra separata delprojekt:1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.
|
|
| 3. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffuse emissions to air and water
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish environmental reporting system has large amounts of information regarding point source discharges. But, point sources represent only a limited part of the total discharges. Therefore contributions from diffuse sources are important to identify in relation to the spread of various substances to the environment. Ex-amples of diffuse sources include road traffic, agriculture, use of solvents, chemi-cals emitted from use-phase of products, and small industries. Here, these and simi-lar diffuse emissions to air are published in the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (S-PRTR, with Swedish acronym UTIS). This data is derived from the air and climate reporting made to the Convention on Long-range Trans-boundary Air Pollution (CLRTAP) and UNFCCC. Data at the S-PRTR is listed for several organic pollutants, such as PAHs and heavy metals. Data on diffuse emis-sions to water is currently not provided at the S-PRTR website. Certain diffuse emissions into water are included in the international emission reporting, such as the HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.The project described herein is based on the development project "Feasibility study for possible publication of diffuse emissions at SPRTR, and is designed to: Publish data on emissions from diffuse sources, primarily to water, from selected sectors and substances or substance groups. Compare data collected for these diffuse emissions in relation to totals for data reported to E-PRTR. Based on the knowledge acquired during this project to propose more regu-lar procedures for collecting data regarding diffuse emissions.Substances considered in the project include nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenols, PCBs, HCHs, DDT, endosulfan, and diox-ins. There is currently no data in certain matrices for these organic pollutants.The project has four separate subprojects: Diffuse emissions of metals and nutrients to water.Diffuse emissions of certain organic pollutants to water.Diffuse emissions of nonylphenols and nonylphenol ethoxylates from different product groups.Analyses of report-ed data for air and water, and comparison with diffuse emissions.Project 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition on water, forest land, agriculture, other land, stormwater, local on-site wastewater treatment facilities, industrial facilities and wastewater treatment plants not included in reporting to E-PRTR. Copper is also considered as emission from antifouling boat paint. Subpro-ject 1 findings show that the most significant emission source for nitrogen and phosphorus is agricultural and forests land. Forests dominate as the source of all metals. As well, diffuse emissions of most other metal are significant from agricul-ture, deposition on water, other land and stormwater. Geographically, distribution of emissions shows that stormwater is more significant in the south (Northern Baltic, Southern Baltic, and Skagerrak and Kattegat river basin districts) than in the north (Bothnian Bay and Bothnian Sea river basin districts). This is as expected due to greater traffic volumes in the south. In future, data from water load reporting can be easily recalculated in the geo-database to match publication in the E-PRTR. Coordinating with departments producing water emission statistics is necessary, though.Subproject 2 findings show that data for only a few organic pollutants is currently available (such as PAHs, PBDEs, nonylphenols, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins). Data for many of these substances is available only for single or a few diffuse sources (small industries and WWTPs, deposition on water, stormwater and deposition on land). Data for diffuse emis-sions of organic pollutants that is currently available are uncertain and based on few measurements.Subproject 3 shows that it is possible to estimate nonylphenols (NPequ) emissions to air, soil and wastewater. The largest source of NPequ to wastewater is from textiles, while smaller amounts are from detergents. The data are uncertain, however, as they are based on emission factors with significant uncertainties.Finally,subproject 4 findings show that all diffuse emissions are significant. Dif-fuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more larger compared to point sources, in nearly all cases. Agricultural land domi-nates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. Emissions of organic pollutants to water show significant gaps in the data because very few companies report emissions.Regarding emissions of organic pollutants and metals to the air, the difference between point sources (E-PRTR) and diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper, diffuse emissions to air from brake linings is the largest source of diffuse emission (>90%). And for PAH, diffuse emissions from the energy sector dominates, corresponding to nearly 100% of the total. Emissions of each pollutant (nearly all) is greater to water than to air for point sources, diffuse sources, and the total.When comparing emissions from various industries, findings show that forestry industry facilities contribute approximately 90% when it comes to cadmium emis-sions to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). Still, this is much lower than diffuse emissions as found in Subproject 1, 3,900 kg – indicating diffuse emissions are nearly 9 times greater. The difference for emissions to water is not very large between point sources reported to E-PRTR and those not (in the e-PRTR) – indicating that the point sources under E-PRTR include a large portion of all discharges from point sources to water.The quality of data is sufficient to show diffuse emission levels of nutrients and metals at the S-PRTR, reported for the national, river basin district or more refined levels, since this data is based on values reported to the EU and HELCOM. Re-garding organic pollutants to water and nonylphenols from products, the data is more uncertain and is therefore not recommended to be published in the S-PRTR. For emissions to air, our conclusion is that national totals, as reported to the UNPCCC and CLRTAP can be included in the S-PRTR.
|
|
| 4. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Långsiktig Plan för Programområdet Farliga Ämnen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en långsiktig plan för programområdet "Farliga ämnen". Planen är ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårdsverket. När det gäller granskning, rapportering och deltagande i konfe-renser gäller planen fram till 2012, då en uppdatering av detta dokument är plane-rat. Arbetet har utförts i fyra områden:1. Rapporteringskrav2. Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov3. Internationell verksamhet i relation till PRTR4. Utformning av långsiktig plan med projektförslag, här ingår bl.a. utveck-ling av det nationella utsläppsregistret, Utsläpp i siffror (UTIS) och E-PRTR rapporteringenDen första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överfö-ring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen skall rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids skall ämnet rapporte-ras. 65 olika verksamheter efterfrågas enligt PRTR och E-PRTR. Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapaci-tet. Utsläpp från diffusa källor skall rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissio-ner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Det saknas dock metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande i dagsläget.Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete i många länder inom detta område. Forskningsprogrammet ChEmiTecs arbetar med att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor, KemI har utvecklat Varuguiden som bl.a. visar vilka ämnen det skulle kunna finnas i olika varor och SCB har utvecklat materialflödesstatistik. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konven-tioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppfölj-ning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar be-ställda av den svenska regeringen.I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rap-port begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess kopp-ling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapssprid-ning och sammanställning av ett antal relevanta EU och OECD projekt. 7Den långsiktiga planen innehåller de närmaste två årens granskning, rapportering och deltagande i internationella möten (OECD och FN). Övriga projektförslag handlar om hur man kan redovisa mer data på UTIS; diffusa utsläpp, utsläpp av lösningsmedel från hushåll, långväga transport och att koppla miljödata till miljö-emissionsdata. När det gäller E-PRTR rapporteringen finns det flera förslag som rör olika typer av kvalitetsarbete och täckningsgrad: t.ex. jämföra företag inom samma bransch, hitta metodik för små och medelstora företag. Mer långsiktigt finns förslag på att uppskatta diffusa emissioner från varor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering : Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP & NEC
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3,TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från vissa industriersom rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv(NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankarfinns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien harutsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn ochstål- (primär och sekundär), metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings-eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer)och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdatasom rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges,vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp iframtiden, om förbättringsförslagen implementeras.
|
|
| 7. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Implementation of the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (PRTR)
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport beskrivs de bakomliggande kraven till varför Sverige har åtagit sig att implementera ett PRTR-system, hur Sveriges PRTR-system har im-plementerats i lagstiftning och praktiskt samt erfarenheter från implementerings-processen.Sverige ratificerade UNECE Protokollet avseende Pollutant Release and Transfer Register (PRTR) hösten 2008. PRTR-protokollet syftar till att införa ett register innehållande utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppvatten och överföringar av avfallsmängder, för att underlät-ta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljöfrågor och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. Även EU har ratificerat protokollet och för att klara sina åtaganden har EU upprättat en förordning avseende införande av ett europeiskt PRTR (E-PRTR). Det gör att Sverige, som medlem av EU, omfat-tas dels av rapporterings krav avseende PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR. I rapporten beskrivs bakgrunden för dessa bakomliggande krav, samt hur de avviker från varandra.En kortfattad beskrivning av Sekretesslagen, Miljöbalken och vad som gäller för miljöfarliga verksamheter i Sverige ges. Vidare ges en detaljerad beskrivning av hur kraven enligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR im-plementerats i den svenska lagstiftningen via integrering av miljörapportssystemet. Hur kraven för berörda verksamhetsutövares rapportering avviker från kraven en-ligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR illustreras.Vidare beskrivs i rapporten rapporteringsprocessen innehållande verksamhetsut-övarnas elektroniska rapportering via den Svenska Miljörapportering Portalen (SMP), ansvar avseende kvalitet i rapporterade data, granskning av data, Utsläpp i Siffror d.v.s. Sveriges rapportering enligt PRTR-protokollet och rapportering av data till EU avseende E-PRTR, och svårigheter diskuteras. Vidare redovisas syn-punkter från allmänheten avseende Utsläpp i Siffror.Slutligen diskuteras övergripande erfarenheter från implementeringsprocessen av Sveriges PRTR (Utsläpp i Siffror).
|
|
| 8. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
PRTR and synergies with other multilateral agreements, EU legal acts and EEA reportings
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish Environmental Emissions Data (SMED) has, on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) compiled an overview of the multilateral agreements, EU legal acts and EEA reports, which is listed in Table 1, together with identified similarities and differences between these and the UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) Protocol on Pollutant Release and Transfer Register, i.e. the PRTR Protocol.Relevant general information regarding each agreement has been collected from the Internet and, based on the summarized information, possible synergies with the PRTR protocol have been analyzed.The study shows that there are synergies between regulations that are included in the project and the PRTR. Furthermore, the results also show that even though similarities can be identified, each regulation requires different information and is thus unique. In Table 2, identified general synergies are presented, and it can be concluded that the regulations that have most in common with the PRTR protocol are the Minamata Convention and the Industrial Emissions Directive.
|
|
| 9. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
PRTR och synergier med andra multilaterala överenskommelser, EU-rättsakter och EEA-rapporteringar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska MiljöEmissionsData (SMED) har på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) sammanställt övergripande information om de multilaterala överenskommelser, EU-rättsakter och EEA-rapporteringar som listas i Tabell 1, samt identifierat huruvida det finns beröringspunkter respektive avvikelser mellan dessa och UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) -protokollet om "Pollutant Release and Transfer Register", dvs. PRTR-protokollet.Relevant övergripande information för respektive reglering har sammanställts från Internet och utifrån dessa sammanställningar har eventuella synergier med PRTR-protokollet analyserats.Studien visar att det finns synergier mellan de regleringar som inkluderats i projektet och med PRTR. Samtidigt visar studien att även om man kan identifiera beröringspunkter så efterfrågas inte exakt samma information utan samtliga regleringar är unika. I Tabell 2 redovisas identifierade övergripande synergier och man konstatera att de regleringar som PRTR-protokollet har flest antal beröringspunkter med är Minamatakonventionen och Industriutsläppsdirektivet (IED).
|
|
| 10. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Quality control of emitted NOX and SO2 in Swedish industries : Reported to the UNFCCC, EU Monitoring Mechanism and CLRTAP
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av NOxoch SO2från vissa industrier som rapporterasav Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv, UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankar finns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien har utsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn och stål-, övrig metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings- eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer) och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i framtiden, om de implementeras. Bland dessa förslag kan nämnas nya emissionsfaktorer för brännolja och raffinaderigas i raffinaderiindustrin, eliminering av dubbelrapporterade utsläpp inom t.ex. skogindustrin, tillägg av saknade utsläpp inom t.ex. järn- och stålindustrin, samt utbyte av aktivitetsdata/utsläpp inom cementindustrin. Slutligen föreligger ett behov av en översyn av vissa emissionsfaktorer inom järn och stål- och skogsindustrin
|
|
