| 1. |
|
|
| 2. |
- Törnberg, Anton, 1985, et al.
(författare)
-
Combining CDA and topic modeling: Analyzing discursive connections between Islamophobia and anti-feminism on an online forum
- 2016
-
Ingår i: Discourse & Society. - : SAGE Publications. - 0957-9265 .- 1460-3624. ; 27:4, s. 401-422
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we present an analysis of the discursive connections between Islamophobia and anti-feminism on a large Internet forum. We argue that the incipient shift from traditional media toward user-driven social media brings with it new media dynamics, relocating the (re)production of societal discourses and power structures and thus bringing about new ways in which discursive power is exercised. This clearly motivates the need to critically engage this field. Our research is based on the analysis of a corpus consisting of over 50 million posts, collected from the forum using custom web crawlers. In order to approach this vast material of unstructured text, we suggest a novel methodological synergy combining critical discourse analysis (CDA) and topic modeling – a type of statistical model for the automated categorization of large quantities of texts developed in computer science. By rendering an overview or ‘content map’ of the corpus, topic modeling provides an enriching complement to CDA, aiding discovery and adding analytical rigor.
|
|
| 3. |
- Törnberg, Anton, 1985, et al.
(författare)
-
Modelling free social spaces and the diffusion of social mobilization
- 2017
-
Ingår i: Social Movement Studies. - : Informa UK Limited. - 1474-2829 .- 1474-2837. ; 16:2, s. 182-202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Free social spaces have long been emphasized in the social movement literature. Under names such as safe spaces, social havens, and counterpublics, they have been characterized as protective shelters against prevailing hegemonic ideologies and as hubs for the diffusion of ideas and ideologies. However, the vast literature on these spaces has predominantly focused on internal dynamics and processes, thus neglecting how they relate to the diffusion of collective mobilization. Inspired by formal modeling in collective action research, we develop a network model to investigate how the structural properties of free social spaces impact the diffusion of collective mobilization. Our results show that the assumption of clustering is enough for structural effects to emerge, and that clustering furthermore interacts synergistically with political deviance. This indicates that it is not only internal dynamics that play a role in the relevance of free social spaces for collective action. Our approach also illustrates how formal modeling can deepen our understanding of diffusion processes in collective mobilizations through analysis of emergent structural effects.
|
|
| 4. |
- Törnberg, Anton, 1985, et al.
(författare)
-
Muslims in social media discourse: Combining topic modeling and critical discourse analysis : Muslims in social media discourse
- 2016
-
Ingår i: Discourse, Context & Media. - : Elsevier BV. - 2211-6958. ; 13:September 2016, s. 132-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article combines topic modeling and critical discourse analysis to examine patterns of representation around the words Muslim and Islam in a 105 million word corpus of a large Swedish Internet forum from 2000 to 2013. Despite the increased importance of social media in the (re)production of discursive power in society, this is the first study of its kind. The analysis shows that Muslims are portrayed in the forum as a homogeneous outgroup that is embroiled in conflict, violence and extremism: characteristics that are described as emanating from Islam as a religion. These patterns are strikingly similar to – but often more extreme versions of – those previously found in analysis of traditional media. This indicates that, in this case, the internet forum seems to serve as an “online amplifier” that reflects and reinforces existing discourses in traditional media, which is likely to result in even stronger polarizing effects on public discourses.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Törnberg, Petter, 1987, et al.
(författare)
-
The limits of computation: A philosophical critique of contemporary Big Data research
- 2018
-
Ingår i: Big data and Society. - : SAGE Publications. - 2053-9517. ; 5:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reviews the contemporary discussion on the epistemological and ontological effects of Big Data within social science, observing an increased focus on relationality and complexity, and a tendency to naturalize social phenomena. The epistemic limits of this emerging computational paradigm are outlined through a comparison with the discussions in the early days of digitalization, when digital technology was primarily seen through the lens of dematerialization, and as part of the larger processes of “postmodernity”. Since then, the online landscape has become increasingly centralized, and the “liquidity” of dematerialized technology has come to empower online platforms in shaping the conditions for human behavior. This contrast between the contemporary epistemological currents and the previous philosophical discussions brings to the fore contradictions within the study of digital social life: While qualitative change has become increasingly dominant, the focus has gone towards quantitative methods; while the platforms have become empowered to shape social behavior, the focus has gone from social context to naturalizing social patterns; while meaning is increasingly contested and fragmented, the role of hermeneutics has diminished; while platforms have become power hubs pursuing their interests through sophisticated data manipulation, the data they provide is increasingly trusted to hold the keys to understanding social life. These contradictions, we argue, are partially the result of a lack of philosophical discussion on the nature of social reality in the digital era; only from a firm metatheoretical perspective can we avoid forgetting the reality of the system under study as we are affected by the powerful social life of Big Data.
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Den kommunikativa blicken. En analys av principerna för svenska kommuners kommunikationsverksamheter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antagandet om att ”allt kommunicerar” har fört med sig att organisationer i allt större utsträckning beaktar sin kommunikation när de organiserar och planerar sina verksamheter, när de fördelar resurser och ansvar och när de avgör vilka verksamhetsområden som ska prioriteras. Hur svenska kommunförvaltningar förhåller sig till detta vet vi inte så mycket om. Det finns ingen studie som erbjuder en heltäckande analys av svenska kommuners kommunikationsverksamheter och hur olika former av kommunikation ska förstås i förhållande till varandra. Syftet med rapporten är att erbjuda en sådan analys och den besvarar två frågor. Dels frågan om vilka principer det är som styr kommunikationsarbetet i svenska kommuner dels frågan om det finns några systematiska skillnader mellan kommuner i vilka principer de prioriterar. Utgångspunkten för analysen är att organisationers kommunikation, på samma sätt som andra verksamheter, styrs av en uppsättning generella principer. Med det menas att det finns förväntningar och föreställningar om hur, när, vem, vad och varför organisationer ska kommunicera och vilka resultat det går att förvänta sig om kommunikation hanteras på ett särskilt vis. Varje sådan princip tillskriver vissa former av kommunikation och därmed vissa aktiviteter, roller, tekniker och symboler större värde än andra vilket i sin tur innebär att en viss form av kommunikation ofta anses vara bäst i ett särskilt sammanhang. Undersökningen omfattar alla svenska kommuner och med hjälp av en automatiserad textanalys och en närläsning av kommunernas styrdokument för kommunikation går det att skilja ut sju principer; 1) att organisera och skapa strukturer för kommunikationsarbetet, 2) att positionera verksamheten i förhållande till andra kommuner, 3) att skapa och upprätthålla rutiner för att kunna larma informera och kommunicera i samband med kriser och extraordinära händelser, 4) att uniformera verksamheten för att försäkra sig om att kommunen framträder konsekvent och samstämmigt, 5) att interagera med intressenter för att på ett tidigt stadium fånga upp åsikter om verksamheten, 6) att med hjälp av webbplatser och andra digitala tjänster betjäna medborgare och andra intressenter och slutligen 7) interagera med journalister och andra medierepresentanter för att på så vis förmedla information till aktörer i omvärlden. De sju principerna återkommer i stort sett i alla kommuners dokument men det går att skilja ut två orienteringar; dels en verksamhetsorientering dels en omvärldsorientering. De verksamhetsorienterade kommunerna är fler (68%) och de prioriterar principerna om att förmedla, organisera och larma. Till skillnad från de omvärldsorienterade kommunerna (32%) som snarare vänder blicken utåt och prioriterar att interagera, uniformera och positionera. Resultaten ska förstås i ljuset av (åtminstone) två saker; dels tendensen till isomorfi – att organisationer som bedriver liknande verksamheter ofta tenderar att göra det på liknande sätt utifrån att det uppfattas som ett önskvärt, idealiskt eller moraliskt korrekt. Dels en ökande konkurrens mellan kommunerna och en allmänt utbredd företagisering av offentliga organisationer. I rapportens sista del diskuteras (de begränsade) möjligheterna för kommunerna att leva upp till idealen som principerna vilar på. Det finns påtagliga spänningar mellan generella normer och organisationsspecifika förutsättningar och mellan olika principer vilket gör att kommunerna kommer behöva hantera situationer där det finns motstridiga krav och varierande förväntningar på hur de ska kommunicera. På så vis kan vi förvänta oss att vissa principer får större utrymme än andra i det dagliga arbetet. Det betyder i sin tur att vi kan förvänta oss att kommuner utvecklar rutiner och tillvägagångssätt som innebär att vissa delar av kommunikationsarbetet anses vara viktigare och att det är prioriteringar som sannolikt präglas av kommunens huvudsakliga inriktning/orientering för kommunikationsarbetet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Törnberg, Anton, 1985
(författare)
-
Abstractions on steroids: A critical realist approach to computer simulations
- 2019
-
Ingår i: Journal for the Theory of Social Behaviour. - : Wiley. - 0021-8308 .- 1468-5914. ; 49:1, s. 127-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Computer simulations are increasingly used within various fields of the social sciences, including analytical sociology and computational social science. However,the method has yet to fully find its place within critical realism, generally regarded as reductionist and methodological individualist and thus inadequate to the task of grasping the full and enigmatic complexity of social life. This article contributes to the discussion by suggesting an alternative approach to computer simulations in the social realm. Instead of representing reality, simulations are seen as a way of boosting abstraction by enabling us to isolate and study the effects of emergent mechanisms. The need for such tools is growing more urgent in an age characterized by rapid change and global networks of causal interrelation. Hence there is a need not only for new tools to deal with causal complexity within critical realism, but also for a critical realist perspective to fill the meta‐theoretical vacuum on which the simulation approach is largely based. The approach developed here provides a challenge to the predominant ways in which simulations are utilized today, with increasingly sophisticated models aiming towards realistic representation on the basis of empirical data.
|
|
| 10. |
- Törnberg, Anton, 1985
(författare)
-
Combining transition studies and social movement theory: towards a new research agenda
- 2018
-
Ingår i: Theory and Society. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0304-2421 .- 1573-7853. ; 47:3, s. 381-408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses two central-yet insufficiently explored-characteristics of some social movements: i.) abrupt and rapid social mobilizations leading to ii.) the construction of novel political processes and structures. The article takes a novel approach to these issues by combining social movement literature and the notion of free social spaces with transition studies, which focuses on large-scale socio-technical transitions. This theoretical integration highlights the co-evolution between free spaces and societal transitions, and it is based upon complexity-thinking, which is essential to deal with non-linear dynamics. A key insight is that to enable bottom-up societal transitions, radical social movements need to proactively develop solid alternatives to existing societal structures, to be ready once a window of opportunity opens. This theoretical approach is empirically illustrated using the APPO-movement in Mexico in 2006.
|
|
