SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Wehlin Joakim 1982 ) srt2:(2010-2014)"

Sökning: WFRF:(Wehlin Joakim 1982 ) > (2010-2014)

  • Resultat 1-10 av 20
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bradley, Richard, et al. (författare)
  • Imaginary vessels in the Late Bronze age of Gotland and south Scandinavia : Ship settings, rock carvings and decorated metalwork
  • 2010
  • Ingår i: Current Swedish Archaeology. - Stockholm : Swedish Archaeological Society. - 1102-7355. ; 18, s. 79-103
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The paper compares the Bronze Age ship settings of Gotland with the vessels portrayed in rock carvings on the Scandinavian mainland. It also makes comparisons with the drawings of vessels on decorated metalwork of the same period. It considers their interpretation in relation to two approaches taken to the depictions of ships in other media. One concerns the use of boats to transport the sun, while the other emphasises the close relationship between seagoing vessels and the dead. A third possibility concerns the distinctive organisation of prehistoric communities on Gotland. It seems possible that the largest of the ship settings were equivalent to the Bronze Age cult houses found on the mainland and that they may even have represented the island itself.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Martinsson Wallin, Helene, 1959-, et al. (författare)
  • Rapport från arkeologisk undersökning i Uggarderojrområdet 2009 : Gotland, Rone sn, Uggårda 3:1, RAÄ 10:1,3,4,5
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På Uggarderojrområdet finns ett antal stora rösen som sannolikt härstammar från äldre bronsåldern. Bland dessa finns Gotlands största rösen (ca. 50x50x7 m), kallat Uggarderöset. En arkeologisk undersökning gjordes 2009 av en stensättning, en skärvstenshög och provgropar intill Uggarderösets kantkedja. Det forskningsmässiga syftet med undersökningen är att få större klarhet i fornlämningsområdet som en sammansatt plats där man inte bara ser rösena som enskilda begravningshögar utan en plats för mer omfattande rituella aktiviteter. Resultaten pekade på att sporadiska rituella aktiviteter har förkommit på platsen från äldre bronsålder (ca. 1400-1100 f.Kr) till yngre järnålder (ca. 500 e.Kr.).
  •  
5.
  • Skoglund, Peter, 1967, et al. (författare)
  • A Bronze Age ship made of stone. Record and analysis of a ship setting from Lau, Gotland
  • 2013
  • Ingår i: British Archaeological Reports - International series. - 0143-3067. ; 2508, s. 491-498
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • With only a few exceptions, the construction of the Bronze Age ship in Scandinavia has been interpreted mainly from twodimensional miniature depictions: rock-art and bronze artefacts. In this paper we add a third feature, the Bronze Age stone ship settings, and argue that they represent practical vessels, at least partly. With such a view a third dimension becomes observable and provides possibilities for discussion about a full-scale representation of a Bronze Age ship. Different components in ship construction are discussed and compared with details found in depicted ships on rocks and bronzes. The discussion is based upon an analysis of a ship setting in Lau Parish on the island of Gotland in the Baltic Sea, visited and recorded by the authors in April 2009.
  •  
6.
  •  
7.
  • Wallin, Paul, et al. (författare)
  • Räddad, reformerad och registrerad. En "grävande" reviderande rapport rörande en fornlämning i Tofta
  • 2010
  • Ingår i: Gotlandsakademiker tycker om... 2010. - Visby : Gotland University Press. - 9789186343040 ; , s. 23-33
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • 1 april 2009 besökte de båda författarna till föreliggande artikel en plats med ett forntida monument som kom att bli något av en följetong det kommande året. Platsen som enligt den gotländske stenåldersforskaren Nils Lithberg hyste en möjlig dös, är belägen vid gården Licksarve och är enligt ett foto gårdsplanen eller ladan kvar, men de gamla stenarna står trots allt kvar där de till synes alltid stått. Vid ett ingående grävande i platsens historia som efterlämnat ett och annat dokument har platsen, monumentet och dess öde nu i vår pågående forskning börjat ta form…
  •  
8.
  • Wallin, Paul, 1961-, et al. (författare)
  • Stenvallen i Gothemshammar : Rapport från arkeologisk undersökning 2009 : RAÄ-131, Busarve 1:34 och 1:35, Gothem sn, Gotland
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Undersökningarna utfördes i form av en seminariegrävning med studenter från Högskolan på Gotland. Vallen i Gothemshammar har varit omdiskuterad under lång tid. Framförallt har man varit tveksam om anläggningens ålder och funktion. Hör den till järnålderns fornborgsepok eller är den äldre såsom dess position i landskapet indikerat?De här frågorna har genom den här undersökningen kunnat besvaras eftersom dateringsbart material med bra kontext påträffades. Dateringen av vallen fick en delvis överraskande ålder då samtliga 14C prover gav en samlad datering av vallen i tidsintervallet 900-800 f.Kr. Funktionen tycks vara att denna konstruktion utgör en avgränsning av udden så att den bildar en isolerad plats där vissa aktiviteter utförts. Till platsen har man fört domesticerade djur som föda eller offer. Några spår som skulle tyda på att det skulle ha varit en jaktstation kunde inte indikeras. Ett plank har sannoliktFigur 26. Bronsålderns fornminnesmiljö i Gothemsområdet (Karta: J. Wehlin).44stuckit upp ur vallen vid dess östra sida, vilket ett återfunnet fundament indikerade. Detta betyder att planket var riktat sas utåt udden, detta skulle inte vara fallet om det skulle ha varit en försvarsanläggning. Vår sammantagna tolkning blir att det sannolikt varit en sorts samlingsplats/mötesplats daterad till yngre bronsåldern.
  •  
9.
  • Wehlin, Joakim, 1982- (författare)
  • Accompanying the stone ships : circular stone settings in relation to the Gotlandic ship settings
  • 2012
  • Ingår i: N-TAG ten. - Oxford : Archaeopress. - 9781407309941 ; , s. 59-70
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • The ship is the dominant depiction of the visual Scandinavian Bronze Age. It appears in rock art, on bronze artefacts and as stone monuments. When studying the ships on rocks and bronzes one feature commonly appears in relation to it: a round or circular motif, which most often is interpreted as the sun. Geographically rock art is concentrated to the mainland of southern Sweden and Norway. The bronze artefacts with depictions of ships on the other hand, are distributed mainly to Denmark. Gotland on the other hand, located in the Baltic Sea, with a rich Bronze Age landscape, lack prominent rock art panels or ships depicted on bronze artefacts. Instead the ship appears in another form. Gotland holds today c. 380 prehistoric remains referred to as stone ship settings. A more exhaustive study of the stone ships visualise large local variations. One phenomenon appearing when visiting ship setting sites is a circular stone setting of tightly placed stones. In this paper this circular phenomenon is discussed in comparison with the other two media where the ship appears in relation to a circular feature: Rocks and Bronzes!
  •  
10.
  • Wehlin, Joakim, 1982-, et al. (författare)
  • En storgrav från Gotlands bronsålder : arkeologisk undersökning vid Simunde i Hörsne med Bara socken på Gotland 1957-58
  • 2012
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För över 50 år sedan undersöktes ett gravmonument vid Simunde i Hörsne med Bara socken på Gotland. Monumentet mätte nära trettio meter i diameter och innehöll ett tjugotal gravar. Den äldsta graven dateras till bronsålder omkring 1500 f. Kr. och den yngsta dateras till vendeltid. Monumentet har följaktligen använts som begravningsplats i över tvåtusen år. Under denna period har det genomgått en successiv utveckling under intryck av en tradition som ändrat innehåll och uttrycksformer, både på grund av interna och utifrån kommande influenser.Monumentet vid Simunde, dess många gravar och strukturella komplexitet, hänvisas ofta till i den arkeologiska litteraturen. Undersökningen har dock aldrig tidigare publicerats och syftet med denna bok är därför att göra en av gotländsk- och svensk arkeologis viktigaste undersökningar tillgänglig för framtida studier. Texten bygger till stora delar på originalmanus och är en produkt av ett samarbete mellan ansvarig arkeolog vid undersökningen Bengt Schönbäck och doktorand Joakim Wehlin vid Högskolan på Gotland.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 20

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy