| 11. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Regionala konsekvenser av Trafikverkets plan för förändrade hastighetsgränser
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Trafikverket pågår en översyn av hastighetsgränserna i det svenska vägnätet. Ett syfte med översynen är att stärka ”nollvisionen” genom att justera skyltad hastighet så att den bättre stämmer överens med faktisk vägstandard. För att bättre och mer systematiskt beskriva konsekvenser för utveckling av, och fördelningseffekter mellan, regioner av förändrade hastighetsgränser i vägnätet krävs fördjupade analysmetoder. I denna rapport beskrivs en metodik för att ta fram ett kompletterande beslutsunderlag för analys av effekter på tillgänglighet och regionalekonomiska konsekvenser av förändrade hastighetsgränser inom ramen för Trafikverkets arbete med hastighetsöversynen.Genom att jämföra beräknade effekter av hastighetsjusteringar från olika modellsystem skapas en fördjupad bild av hur förändrade hastighetsgränser i vägnätet inverkar på tillgänglighet och regional utveckling. Ett syfte med analyserna är att identifiera områden (delar av landet i form av regioner, stråk och vägsträckor) där nedsatt hastighet kan få särskilt negativ regional inverkan på tillgängligheten och därmed i en förlängning påverka möjligheterna till utveckling av samhälle och näringsliv.Varje enskild omskyltning av ett vägobjekt i Trafikverkets hastighetsjustering är en del i ett större åtgärdspaket. Effekten av varje enskild åtgärd behöver därför analyseras mot bakgrund av det samlade paketet av åtgärder och hastighetsjusteringar i hastighetsjusteringen. Metoden bygger därför på en scenarioanalys där effekter på olika former av tillgänglighet analyseras för två olika scenarier. Det första scenariot är ett trafiksäkerhetsscenario (UA1) där principerna för Trafikverkets hastighetsöversyn tillämpats i hela landet. Det andra scenariot är ett tillgänglighetsscenario (UA2) där förändringarna i UA1 kompletterats med åtgärder för att höja hastigheten på vägar som ingår i Trafikverkets funktionellt prioriterade vägnät (FPV).Metoden för att analysera effekter av en föreslagen hastighetsförändring kan delas in i tre steg:Effektberäkning i EVA: I det första steget beräknas och värderas effekter på restid, trafiksäkerhet, emissioner, drift och underhåll av en hastighetsförändring med hjälp av Trafikverkets kalkylverktyg EVA.Scenarioanalys: I det andra steget analyseras och jämförs beräknade tillgänglighetseffekter i de två scenarierna UA1 och UA2. Genom att studera kartor över hur tillgängligheten i närområdet påverkas av de hastighetsförändringar som ingår i hastighetsöversynen, kan områden med särskilt negativ inverkan på olika former av tillgänglighet identifieras.Sammanställning: I de fall scenarioanalysen visat på närområden med där minskningarna i tillgänglighet är alltför stora kan olika typer av kompensatoriska åtgärder undersökas.En möjlig kompensatorisk åtgärd är att investera i vägförbättringar med syfte att kunna höja hastighetsgränserna utan att försämra trafiksäkerheten. En slutsats från analysen är att generella investeringar i FPV med syfte att höja hastigheten i framförallt det nationellt prioriterade vägnätet inte är en effektiv åtgärd för att kompensera för sänkta hastighetsgränser på framförallt mindre vägar. För att kompensera områden som påverkas negativt av hastighetsjusteringarna i UA1 bör därför alternativa steg 1 och steg 2 åtgärder istället undersökas. Exempelvis kan satsningar på kollektivtrafik eller satsningar på utbyggd lokal service öka tillgängligheten trots att hastigheten i vägnätet sänkts. Många av dessa åtgärder ligger dock utanför Trafikverkets ansvarsområde.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Planering av godstransporter på regional nivå : Modeller, verktyg och förvaltningspolitik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket. Den relateras till planering på kommunal och regional nivå. Inom Trafikverket och dess föregångare har tyngdpunkten mellan nationell styrning och lokala förhandlingar varierat. Inom Trafikverket sker en förskjutning av fokus från nationell nivå till dialogprocesser med lokala planerare och näringsliv, från ”government” till ”governance”. Samtidigt är modell- och investeringskalkylsidan för åtgärder inom godstransporter mycket starkt nationellt fokuserad, med rötter i 1990-talets nationella produktivitetsproblematik. För godsplaneringen innebär det att representationen av de lokala och regionala godstransportnätverken är begränsad. Det skapar oklarheter i dialogprocesserna på regional och lokal nivå. Enskilda regioner har därför själva eller i samverkan med Trafikverket genomfört egna godsflödesenkäter och byggt regionala modeller. Några av dess presenteras i rapporten. Därpå diskuteras vilka verktyg och dataunderlag som behövs för att på ett bättre sätt stödja regional och lokal transportplanering för godstransporter.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Henoch, Ingela, 1956, et al.
(författare)
-
Undergraduate nursing students' attitudes and preparedness toward caring for dying persons – A longitudinal study
- 2017
-
Ingår i: Nurse Education in Practice. - : Elsevier BV. - 1471-5953 .- 1873-5223. ; 26, s. 12-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nursing education needs to prepare students for care of dying patients. The aim of this study was to describe the development of nursing students' attitudes toward caring for dying patients and their perceived preparedness to perform end-of-life care. A longitudinal study was performed with 117 nursing students at six universities in Sweden. The students completed the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale (FATCOD) questionnaire at the beginning of first and second year, and at the end of third year of education. After education, the students completed questions about how prepared they felt by to perform end-of-life care. The total FATCOD increased from 126 to 132 during education. Five weeks' theoretical palliative care education significantly predicted positive changes in attitudes toward caring for dying patients. Students with five weeks' theoretical palliative care training felt more prepared and supported by the education to care for a dying patient than students with shorter education. A minority felt prepared to take care of a dead body or meet relatives. © 2017 Elsevier Ltd
|
|
| 18. |
- Lundh Hagelin, Carina, et al.
(författare)
-
Factors influencing attitude toward care of dying patients in first-year nursing students.
- 2016
-
Ingår i: International journal of palliative nursing. - : Mark Allen Group. - 1357-6321 .- 2052-286X. ; 22:1, s. 28-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To describe Swedish first-year undergraduate nursing students' attitudes toward care of dying patients. Possible influences such as age, earlier care experiences, care education, experiences of meeting dying patients and place of birth were investigated.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Byggande lösningen på länets tillväxtproblem
- 2019
-
Ingår i: Norrbottens Kuriren. - luleå. - 1103-9760. ; :9 oktober, s. 21-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Norrbotten har haft en svag befolkningsutveckling. Det argumenteras ofta för att det är krafter utanför regionen som hindrar utvecklingen. I artikeln argumenteras tvärtom att inställningen till utveckling i regionen bidragit till de problem som uppstått.
|
|
