| 1. |
- Kruså, Martin, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Stockholm 2002/2003
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar av flera cancerframkallande ämnen och kvävedioxid har utförts i Stockholmmed avsikt att skatta befolkningens exponeringsnivå för dessa ämnen. Fyrtio försökspersoneri åldern 20 –50 boende i församlingar med geografisk tyngdpunkt inom 10 km frånKungliga Slottet i Stockholms City valdes slumpmässigt ut. Varje försöksperson frånslumpurvalet bar tre passiva provtagare i en vecka för mätning av kvävedioxid, bensen,1,3-butadien, formaldehyd samt acetaldehyd. Under provveckan fick varje försökspersonsvara på frågor i en dagbok samt frågor i ett formulär om faktorer relevanta för deras exponeringför luftföroreningar. Tjugo försökspersoner av de fyrtio slumpvis utvalda fick bäraprovtagare i ytterligare en vecka och tio av dessa tjugo hade under ett dygn även en pumpoch en provtagare för mätning av PAH (polyaromatiska kolväten) hemma i sitt sovrum. Tioförsökspersoner anställda vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm bar en pump och enprovtagare för PAH under ett dygn, samma dygn hade de även utrustning för mätning avPAH hemma i sovrummet. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes mätningar,av samma ämnen som för de personburna mätningarna, vid tre stationära platser iStockholm:1. På Miljöförvaltningens tak på Rosenlundsgatan2. I gatunivå på Hornsgatan3. På en tomt i ett villaområde i Huddinge, 10 km sydost från Stockholms City.Medianvärdet från den personburna provtagningen av bensen för de 40 mätningar i denförsta mätomgången var 3,0 μg/m3, vilket kan jämföras med resultaten från motsvarandestudier i Göteborg (år 2000, 1,0 μg/m3) och Umeå (år 2001, 1,5 μg/m3) och den av Institutetför miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3 μg/m3. Exponeringen för benseni den aktuella studien var signifikant associerad till tid i rökigt rum, tankning av bensinsamt för tid utomhus annat än i trafik eller på arbetsplatser. Halterna uppmätta på Hornsgatan,Rosenlundsgatan och Huddinge var 4,5, 1,4 samt 1,2 μg/m3 respektive.Medianvärdet för de personburna mätningarna av 1,3-butadien för de 40 mätningarna i denförsta mätomgången var 0,5 μg/m3, vilket kan jämföras med 0,4 μg/m3 som uppmättes iUmeå. Halten uppmätt på Hornsgatan var densamma som för de personburna mätningarnamedan halterna på Rosenlundsgatan och i Huddinge var betydligt lägre, 0,07 samt 0,04μg/m3. Tid som tillbringats i rökigt rum samt tankning av bensin var signifikant förknippatmed ökad exponering för 1,3-butadien.Medianvärdet för formaldehyd för de personburna mätningarna för de 40 mätningarna i denförsta mätomgången var 12 μg/m3 vilket är något lägre än vad som uppmättes i Göteborg år2000 (19 μg/m3) och Umeå år 2001 (15 μg/m3). Skillnaden mellan de tre städerna kan delvisbero på boendeformen. I Göteborg, Umeå och även i den aktuella studien uppvisadessignifikant högre halter formaldehyd för försökspersoner boende i villa/radhus jämfört medförsökspersoner boende i lägenheter. Andelen försökspersoner som bodde i villa/radhus varhögre i Göteborg och Umeå jämfört med Stockholm. IMM har angivit 12-60 μg/m3 somlågrisknivå. Utöver ”typ av bostad” var variablerna ”tid utomhus annat än i trafik eller påarbetsplats” och ”tid i rökigt rum” signifikant associerat till personliga exponeringen förformaldehyd. Halterna uppmätta på Hornsgatan, Rosenlundsgatan och Huddinge var 3,2,2,5 samt 1,8 μg/m3 respektive.Medianvärdet av acetaldehyd för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgångenvar 13 μg/m3. Halterna uppmätta vid de stationära mätningarna var låga och flera låg underdetektionsgränsen. De högsta värdena uppmättes som för övriga ämnen på Hornsgatan: 2,4μg/m3. För acetaldehyd finns ingen lågrisknivå angiven. Variablerna "tid i rökigt rum" samt"tankat bensin" var signifikant positivt associerade till halten acetaldehyd.Medianvärdet för bens(a)pyren personburet var 0,09 ng/m3 och halterna vid sovrumsmätningarnavar 0,10 för försökspersoner ur slumpurvalet respektive 0,12 ng/m3 för försökspersoneranställda vid Arbets- och miljömedicin. WHO har angett ett riktvärde för Europapå 0,1 ng/m3 bens(a)pyren. I Göteborg och Umeå uppmättes liknande värden. Vid Hornsgatanuppmättes 0,28 ng/m3 bens(a)pyren och på Rosenlundsgatan och i Huddinge 0,16respektive 0,08 ng/m3 bens(a)pyren.Medianvärdet av kvävedioxid för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgångenvar 19 μg/m3, vilket är betydligt högre än det som uppmättes i Umeå (8 μg/m3). Bakgrundshaltenkvävedioxid var dock högre i Umeå (median 28 μg/m3) jämfört med i Stockholm(median 21 μg/m3), vilket kan bero på skillnader i provplatsernas placering. I Indexstudiensom genomfördes juni 1999 – juni 2000 mättes kvävedioxid personburet på 247försökspersoner boende i Stockholms län. Den personliga kvävedioxidexponeringen skattadesi Index-studien till 12,5 μg/m3. Det högre värdet uppmätt i denna studie beror troligenpå att de flesta försökspersonerna bodde i innerstan eller dess närhet. Variablerna "tid irökigt rum", "tid i trafik" samt "inomhus på arbete" var signifikant positivt associerade tillkvävedioxidhalten. Försökspersoner boende i flerfamiljshus visade signifikant högre exponeringför kvävedioxid än de boende i enfamiljshus. Detta beror antagligen på att de boendei flerfamiljshus i större utsträckning bodde i innerstaden där kvävedioxidhalterna är högre.Flera av dessa hade även gasspis. Halterna uppmätta stationärt var de följande: Hornsgatan71 μg/m3, Rosenlundsgatan 21μg/m3 och Huddinge 10μg/m3.För samtliga ämnen, utom för kvävedioxid, hade rökare i genomsnitt högre exponering. Pågrund av det ringa antalet rökare (4 st) kan dessa skillnader inte skattas med god precision idenna studie.
|
|
| 2. |
- Qiu, Chengxuan, et al.
(författare)
-
Lifetime principal occupation and risk of Alzheimer's disease in the Kungsholmen project
- 2003
-
Ingår i: American Journal of Industrial Medicine. - : Wiley. - 0271-3586 .- 1097-0274. ; 43:2, s. 204-211
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundSome studies suggest that manual work is associated with dementia. This study is aimed at identifying the specific occupational categories that may be related to dementia.MethodsA cohort of 913 non-demented subjects aged 75 + years was longitudinally examined twice over 6 years to detect incident dementia using the DSM-III-R diagnostic criteria. The lifetime longest occupations of all subjects were divided into different categories according to the occupation-based classification system. Data were analyzed with Cox models.ResultsDuring the follow-up period, 260 subjects were diagnosed with dementia (197 with Alzheimer's disease). Manual work was associated with an increased risk of dementia, and the association was dependent on educational level. Compared with non-manual work, manual work involving goods production had a multi-adjusted relative risk (95% CI) of 1.6 (1.0–2.5, P = 0.046) for Alzheimer's disease and 1.4 (0.9–2.1) for dementia.ConclusionsAn association between goods production, manual work and Alzheimer's disease found in this study suggests that factors in the mid-twentieth century goods production environment may be involved in the development of Alzheimer's disease.
|
|
| 3. |
- Westberg, Håkan B., et al.
(författare)
-
Exposure to Chemical Agents in Swedish Aluminum Foundries and Aluminum Remelting Plants : A Comprehensive Survey
- 2001
-
Ingår i: Applied Occupational and Environmantal Hygiene. - : Informa UK Limited. - 1047-322X .- 1521-0898. ; 16:1, s. 66-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Secondary aluminum melting is mainly performed in sand, die, and static die-casting foundries and remelting plants. In seven Swedish foundries and two remelting plants, the exposure and area concentrations of total dust, metals, organic gases, and vapors were determined mainly as daily, timeweighted averages (TWAs). For most combinations of jobs and agents, the exposure levels were well below the current threshold limits suggested by the American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH®). However, high exposure levels of mineral oil mist (geometric mean [GM] = 0.6 mg/m3) were observed in the die-casting process, with a maximum of 4 mg/m3. The findings were similar for total dust (GM = 5.1 mg/m3) and crystalline quartz (GM = 0.05 mg/m3) during molding operations in the sand foundries, maximum air concentrations being 31 mg/m3 and 0.22 mg/m3, respectively. Other agents which occasionally reached high exposure levels included furfuryl alcohol (up to 23 mg/m3 during furan binder use in sand foundries), aniline (up to 2.6 mg/m3 during thermal degradation of cold-box binders), and dimethylethylamine (up to 9 mg/m3) in the cold-box process used in static die-casting and sand foundries. The average aluminum exposure levels (GM = 0.043 mg/m3) were low in all foundries, individual values not exceeding 0.94 mg/m3. The exposures to metals were below 10 percent of their threshold limits. Similarly low levels were detected of polyaromatic hydrocarbons, phenol, formaldehyde, methylenebisphenyl diisocyanate, and phenylisocyanate. In the aluminum remelting plants, a few high exposure levels of total dust (GM = 1.4 mg/m3) up to 8 mg/m3 were detected in furnace workers. Aluminum and other metals were well below 10 percent of their threshold limits, with the exception of a few high concentrations of manganese, up to 0.14 mg/m3. The between-worker variability (GSDB) in the foundries for total dust, aluminum, and oil mist were on the order of 3?4. The heterogenicity of secondary aluminum melting requires assessment of a wide variety of chemical agents. For certain exposures, technical and medical monitoring programs are still needed.
|
|
