| 1. |
- Anderzén-Carlsson, Agneta, 1966-, et al.
(författare)
-
Dealing with fear : from the perspective of adolescent girls with cancer
- 2012
-
Ingår i: European Journal of Oncology Nursing. - Oxon, United Kingdom : Elsevier. - 1462-3889 .- 1532-2122. ; 16:3, s. 286-292
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Previously fears in adolescents with cancer has been identified in relation to medical procedures, death, altered appearance and as having an overall influence on life, but to our knowledge young people's perspectives on dealing with fear have not been previously investigated.Purpose: To examine adolescents' perspectives on dealing with cancer related fear.Methods and sample: Six girls participated in qualitative interviews focussing on their fear and and how they dealt with it. Data were analysed by means of qualitative content analysis.Results: The results revealed two perspectives. First, the adolescents' own personal battle with fear. Second, they reported that they were not alone with their fear, as they shared it with significant others. An environment characterized by emotional presence helped them to deal with their fear, as well as prevented it from occurring.Conclusions: There is a need for staff and parents to be vigilant to the adolescents' need to feel cared for and allow them the opportunity to deal with their own fear, as at times they want to manage in their own way. Young patients have resources to cope with their fears and therefore should not be viewed as victims, but as young people with a great amount of competence, who benefit from a supportive environment.
|
|
| 2. |
- Arnesen, Trine, 1969-
(författare)
-
Are they ready for this? : Experiences on implementing educational behavior-analytic interventions in Norwegian kindergartens
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis describes an investigation into experiences connected to the implementation of educational behavior-analytic interventions (ABA) for children with autism in kindergartens. The research questions and the methodological choices in this investigation evolved based on new experiences over the course of the research project. Three sub-studies were conducted: a single case study on the implementation of ABA teaching programs specifically targeting joint attention skills for children with autism in kindergartens (Study 1); a questionnaire survey on the experiences of ABA supervisors in implementing ABA in kindergartens (Study 2); and an interview study on the experiences of ABA teachers in implementing ABA in kindergartens (Study 3). During Study 1, it appeared that the teaching intensity of the targeted ABA teaching programs varied largely from what was initially planned for all four of the participating children. Under those conditions, the learning outcomes of the children also varied. With regard to Study 2, the survey data obtained from 29 ABA supervisors indicated that many children with autism who receive ABA in Norwegian kindergartens do not receive the number of teaching hours being planned for them. There also seems to be quite a large number of kindergartens that lack teaching teams and who receive supervision less than what is generally recommended to obtain the optimal outcome from ABA. With regard to Study 3, the interview data obtained from 10 ABA teachers illustrated how implementation factors such as compatibility, complexity, client responsiveness, and supervision can be manifested when ABA is implemented in the kindergarten. A main finding was that in some cases there seem to be conflicting opinions within the kindergarten about whether ABA is right for the child, something that was interpreted to reflect a conflict between the categorical and the relational perspectives of special education.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Scoring of hand eczema: good agreement between patients and dermatological staff
- 2011
-
Ingår i: British Journal of Dermatology. - : Blackwell Publishing Ltd. - 0007-0963 .- 1365-2133. ; 165:1, s. 123-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Assessment of hand eczema in a clinical study has been achieved using a scoring system which documents extent of eczema on different areas of the hand. Objectives To investigate whether the same scoring system could be used by patients to communicate current status of hand eczema. Methods In a study of 62 patients (36 women and 26 men, age range 1975 years), the patients own assessment was compared with the assessment by a dermatologist and a dermatological nurse. Standardized information was given to the patient and the form was filled in independently by the patient, the nurse and the dermatologist, during the patients visit to the clinic. Individual area scores were summed to a total score. Results The overall agreement was good, with an interclass correlation (ICC) of 0.61 between patient and dermatologist for the total score. The ICC between nurse and dermatologist was 0.78. Differences between observers were more pronounced for the more severe cases - those with higher numerical scores as assessed by the dermatologist. There was a tendency for women and for patients over the median age of 44 years to set a lower point score than the dermatologist. The concordance of observations from individual anatomical areas was higher for fingertips and nails and lower for the palm and dorsum of the hand. Conclusions Patients are able to report the extent of hand eczema with good accuracy. Self-assessment protocols for hand eczema may well have a place in the monitoring of hand eczema extent over time.
|
|
| 9. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.
|
|
| 10. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.
|
|
| 11. |
- Gren Landell, Malin, 1968-, et al.
(författare)
-
Posttraumatic stress symptoms and mental health services utilization in adolescents with social anxiety disorder and experiences of victimization
- 2013
-
Ingår i: European Child and Adolescent Psychiatry. - : Springer. - 1018-8827 .- 1435-165X. ; 22:3, s. 177-184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent findings from studies on adults show similarities between social anxiety disorder (SAD) and posttraumatic stress in the form of recurrent memories and intrusive and distressing images of earlier aversive events. Further, treatment models for SAD in adults have been successfully developed by using transdiagnostic knowledge on posttraumatic stress symptoms (PTSS). Studies on adolescents are though missing. The present study aimed at exploring the association between PTSS and SAD in Swedish adolescents. A second aim was to study mental health services utilization in relation to these conditions. A total of 5,960 high-school students participated and reported on SAD, life time victimization, PTSS and mental health service utilization. Socially anxious adolescents reported significantly higher levels of PTSS than adolescents not reporting SAD and this difference was seen in victimized as well as non-victimized subjects. Contact with a school counselor was the most common mental health service utilization in subjects with SAD and those with elevated PTSS. In the prediction of contact with a CAP-clinic, significant odds ratios were found for a condition of SAD and elevated PTSS (OR = 4.88, 95 % CI = 3.53–6.73) but not for SAD only. Screening of PTSS in adolescents with SAD is recommended. The service of school counselors is important in detecting and helping young people with SAD and elevated PTSS. Clinical studies on SAD and PTSS in adolescents could aid in modifying treatment models for SAD.
|
|
| 12. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs
|
|
| 13. |
- Krook, Joakim, et al.
(författare)
-
Urban mining : hibernating copper stocks in local power grids
- 2011
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 19:9-10, s. 1052-1056
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Large technical systems serving the everyday needs of people, such as water supply systems, power gridsor communication networks, are rich in accumulated metals. Over time, parts of these systems have beentaken out of use without the system infrastructure being removed from its original location. Such metalstocks in hibernation thus constitute potential resource reservoirs accessible for recovery. In this paper,obsolete stocks of copper situated in the local power grids of two Swedish cities are quantified. Emphasisis also on economic conditions for extracting such “hibernating” cables. The results show that on a percustomer basis, the two power grids contain similar amounts of copper, i.e. 0.04e0.05 tonnes persubscriber. However, the share of the copper stock that is in hibernation differs between the grids. In thelarger grid of Gothenburg, almost 20% of the copper accumulated in the grid is no longer in use, while theobsolete share does not exceed 5% in the city of Linköping. For managers of local power grids, recovery ofhibernating cables could be beneficial if integrated with other maintenance work on the grid. At thepresent price of copper, however, separate recovery of obsolete cables is not economically justified.
|
|
| 14. |
- Krook, Joakim, et al.
(författare)
-
Urban mining - Prospecting for metals in the invisible city
- 2010
-
Ingår i: Knowledge Collaboration & Learning for Sustainable Innovation, ERSCP-EMSU conference, Delft, The Netherlands, October 25-29, 2010.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In theory, ‘urban mining’ has a huge potential for enabling more efficient resource use and offering new business opportunities for the cleantech and recycling industries. This concept involves recovering technospheric stocks of previously employed natural resources that have been taken out of use without being collected for waste management. Such hibernating material stocks can be found in old water supply, sewage and power distribution networks – urban structures rich in for example iron and copper. This paper aims to analyze the potential for urban mining of the metals copper and aluminum from hibernating power and communication cables in Sweden. Emphasis is on the economic feasibility of two different approaches for realizing such initiatives. The results indicate that separate extraction of obsolete cables situated below ground in a city is not yet likely to be economically justified for power grid managers. Even in case of integrated recovery during other maintenance work on the grids, additional project costs often exceed potential revenues for the cables. In rural areas, however, both separate and integrated recovery of hibernating cables seem straightforwardly profitable, especially for obsolete copper cables belonging to the regional communication network. It is concluded however that the viability of urban mining is not only a matter of economics. Research aiming to analyze technical, economic, environmental and other institutional conditions for realization of urban mining is therefore strongly encouraged.
|
|
| 15. |
- Lagerin, Annica, et al.
(författare)
-
District nurses' preventive home visits to 75-year-olds : An opportunity to identify factors related to unsafe medication management
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 42:8, s. 786-794
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: To investigate factors related to unsafe medication management among 75-year-olds during preventive home visits, and to describe the interventions district nurses used. Methods: An explorative study. During a 9- to 12-month period, 36 DNs used the Safe Medication Assessment (SMA) tool during preventive home visits to 75-year-olds who used at least one drug (n=113). Results: One or more factors related to unsafe medication management were identified in 84% of the 75-year-olds. More than 40% used five or more drugs, and 34.5% reported symptoms potentially indicative of adverse effects of their drugs. Nearly 30% had prescribers from more than two medical units, and 7.1% of the older persons were appraised as having reduced cognitive ability. DNs intervened in more than two-thirds of the cases and used a variety of nursing care interventions to improve the safety of medication management. Conclusions: Preventive home visits seem to provide a unique opportunity to promote safe medication management. Several factors related to unsafe medication management were identified, and several different nursing care interventions were carried out to ensure safe medication management. Use of the SMA tool in preventive home visits seems to be advantageous in improving the safety of medication management among older persons.
|
|
| 16. |
- Miliutenko, Sofiia, 1984-, et al.
(författare)
-
Opportunities for environmentally improved asphalt recycling : the example of Sweden
- 2013
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 43, s. 156-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Asphalt waste from State roads in Sweden is usually recycled in order to preserve natural resources and reduce the burden on landfill. However, there appears to be a knowledge gap regarding the methods of asphalt recycling used by municipalities and private owners in Sweden. There is also a lack of knowledge regarding best practice from a life cycle environmental point of view. This study identified and evaluated potential ways of improving the life cycle environmental performance of asphalt recycling in Sweden. Data and information about the current situation of asphalt recycling in Sweden were collected through reviewing the literature and through interviews. It was observed that asphalt recycling practices were different for all three groups of road owners: the State, represented by the Swedish Transport Administration (STA), municipalities and industry. Life Cycle Assessment (LCA) methodology was used to identify processes within asphalt recycling and reuse that contribute a significant share of the total environmental impact (hotspots), and to compare the life cycle environmental performance of the main techniques used for asphalt recycling and reuse in Sweden: hot in-plant, hot in-place and reuse as an unbound material. The results showed that hot in-place recycling gave slightly more global warming potential (GWP) and cumulative energy demand (CED) savings than hot in-plant recycling. There were no savings of GWP and small savings of CED during asphalt reuse. It was concluded that asphalt recycling is environmentally preferable to asphalt reuse. However each method of asphalt recycling can provide different benefits, so possibilities exist for improving the environmental performance of the processes involved. These possibilities were subdivided into logistic, technical and organisational.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Toller, Susanna, et al.
(författare)
-
Energy Use and Environmental impacts of the Swedish Building and Real Estate Management Sector
- 2011
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 15:3, s. 394-404
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the key features of environmental policy integration in Sweden is sectorresponsibility. The National Board of Housing, Building and Planning is responsible for the building and real estate management sector and should, as a part of this responsibility, assess the environmental impacts of this sector. The aim of this study is to suggest and demonstrate a method for such an assessment. The suggested method is a life cycle assessment, based on an input-output analysis. The method can be used for regular monitoring and for prioritization between different improving measures. For the assessment to sufficiently cover the Swedish Environmental Quality Objectives, complementary information is needed, in particular with respect to the indoor environment. According to the results, the real estate management sector contributes between 10% and 40% of Swedish energy use; use of hazardous chemical products; generation of solid waste; emissions of gases contributing to climate change; and human toxicological impacts, including nitrogen oxides (NOx) and particulates. Transport and production of nonrenewable building materials contribute significantly to several of the emissions. Heating of buildings contributes more to energy use than to climate change, due to the use of renewable energy sources. To reduce climate change, measures should therefore prioritize not only heating of buildings but also the important upstream processes.
|
|
| 19. |
- Toller, Susanna, et al.
(författare)
-
Indicators for environmental monitoring of the Swedish building and real estate management sector
- 2013
-
Ingår i: Building Research & Information. - : Taylor & Francis Group. - 0961-3218 .- 1466-4321. ; 41:2, s. 146-155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to assess the environmental impact of the Swedish building and property (real estate) management sector, a new top-down life cycle assessment (LCA) method was used which was based on inputoutput analysis using national statistical data. Six indicators were developed as suitable for environmental monitoring of the sector: energy use; emissions of greenhouse gases; emissions of nitrogen oxides; emissions of particulates; use of hazardous chemical products; and generation of waste. These indicators were then used to describe the environmental performance of the sector over a 15-year period in order to monitor change and improvement. The use of energy and emissions to air can be effectively followed in time-series. These indicators could be used to create incentives to evaluate regularly improvement work and to inform policy and practice. For greenhouse gas emissions, a trend was identified for space heating to become less important than construction and management towards the end of the period studied, most likely due to a transition from fossil fuels to renewable fuels for heat production. Key implications will be on the selection of building materials, the construction process and the extension of building longevity.
|
|
| 20. |
- Wallsten, Björn, et al.
(författare)
-
To prospect an urban mine - assessing the metal recovery potential of infrastructure "cold spots" in Norrkoping, Sweden
- 2013
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 55, s. 103-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In conventional mining, prospecting methods are used to increase the degree of certainty with regard to the stock of metals. Similarly, prospecting in terms of "urban mining" aims to increase the information about metal stocks available for recovery in the built environment. Infrastructure systems, such as for power supply and heating, are rich in copper, aluminum and iron (including steel). For a number of reasons, pipes and cables remain in the ground after being taken out of use or disconnected. This is also true for entire obsolete systems. In this paper, these infrastructures "cold spots" are viewed as hibernating stock with a significant potential for urban mining. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanThe infrastructure systems for AC and DC power, telecommunication, town gas and district heating in the city of Norrkoping, Sweden, have been quantified and spatially allocated with a GIS-based approach of Material Flow Analysis (MFA). About 20% of the total stock of aluminum and copper in these systems is found to be in hibernation. The findings also indicate that cables have been disconnected to a larger extent than pipes. As an example, cables for DC power, taken out of use in the late 1930s yet still in the ground, consist of 230 tonnes of copper. The results illustrate a clear tendency for larger stocks of hibernating copper and aluminum to be found in the central rather than the outer parts of the city. A reverse, ring-like pattern is true for iron, mostly because the central parts of the town gas pipes are used for fiber optics. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanParticular focus has been placed on the industrial area of Sodra Butangen, which is slated for redevelopment and re-zoning from industrial to residential. Since the ground will be dug up for sanitation purposes anyway, the entire metal stock can be taken into prospecting consideration. Analysis shows that the chances of finding aluminum here are 28 times higher than in the rest of the city. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanWe argue for an increased MFA focus on the heterogeneous complexity found in the details of the specific locale, rather than striving for generalized assumptions about the broader picture. In doing so, MFA could very well provide a tool for a future business line of urban mining of hibernating metal stocks.
|
|
