| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 3. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Livsmedelsindustrins matavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.Av resultatet kan man dra följande slutsatser:1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.
|
|
