| 1. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
Effects of fairway dues on the deployment and utilization of vessels : lessons from a regression discontinuity design
- 2022
-
Ingår i: Transport Policy. - Stockholm : Elsevier Ltd. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 126, s. 204-214
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this paper is to provide empirical insights into how shipowners’ fleet deployment decisions are affected by changes in vessel-specific voyage costs. Voyage cost components which are fixed with respect to sailed distance, e.g., port charges or other infrastructure fees, may significantly influence the competitiveness of a maritime transport service, for instance if the level of such costs necessitate a very high degree of capacity utilization. We investigate empirically the effect of charges on the deployment and utilization of vessels in short-sea shipping by using the most recent reform of the Swedish fairway dues system as a natural experiment. Exploiting a stepwise differentiation of fees with respect to size, we utilize a regression discontinuity approach to elicit plausibly causal effects of increased fees on the deployment and utilization of vessels. The results show that increased voyage costs in the form of raised charges lead to affected vessels being deployed on fewer calls but with a slightly higher degree of capacity utilization. Heterogeneity analyses reveal estimates for port calls are larger for small shipowners and for vessels in high-frequency traffic. Overall, the results of the study highlight that charges levied on ships affect the supply structure of short-sea shipping by inducing shipowners to mitigate increased costs through adjusted deployment strategies.
|
|
| 2. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
How (in)elastic is the demand for short-sea shipping? : A review of elasticities and application of different models to Swedish freight flows
- 2022
-
Ingår i: Transport reviews. - : Taylor & Francis. - 0144-1647 .- 1464-5327. ; :4, s. 551-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite high ambitions, policies for a modal shift in Europe have largely been unsuccessful. Part of the explanation relates to the inelasticity of freight transport demand. Understanding the demand elasticity of freight transport is important to design and appraise policies for external cost reductions in the transport sector. There have been many studies focused on estimating the elasticity of demand for short-sea shipping, a mode which policy makers have often aimed to strengthen to facilitate a modal shift from road freight. The objective of this review is to build upon the available literature by presenting and comparing estimated elasticities and to demonstrate the state of evidence through the application of two methodological approaches. Our review shows that there is a surprising degree of variation in elasticity estimates, part of which can likely be explained by differing methodological approaches. Applying a deterministic cost-minimising freight transport model and a stochastic multinomial logit approach based on responses from the Swedish Cargo Flow Survey, we demonstrate the inelasticity of Swedish maritime freight flows and provide suggestions for future research and policy discussions. For future studies of maritime transport demand elasticities to arrive at reliable and policy-relevant results, we highlight the need for combined and pluralistic methodological approaches and an increased use of real-world data.
|
|
| 3. |
- Merkel, Axel, 1990-, et al.
(författare)
-
Konsekvensanalyser av justerade farleds- och lotsavgifter : kunskapsunderlag till avgiftsförändringar från 2023
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfartsverket belägger den kommersiella sjötrafiken i Sverige med farleds- och lotsavgifter. Intäkterna från dessa avgifter utgör över 70 procent av Sjöfartsverkets intäkter. Vart femte år genom-för Sjöfartsverket en översyn av modellen för uttag av avgifterna. Nästkommande översyn äger rum inför år 2023, då det är tänkt att en reviderad modell för farleds- och lotsavgifter ska vara på plats den 1 januari. På längre sikt planerar Sjöfartsverket ett mer helhetsomgripande omtag av avgiftsuttaget, vilket väntas kunna träda i kraft år 2028. VTI genomför i samarbete med Sjöfartsverket och Sveriges hamnar forskningsprojektet ”Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart?”, som syftar till att leverera kunskapsunderlag både inför en justering år 2023 och en helt ny avgiftsmodell år 2028. Denna rapport utgör en delstudie i forskningsprojektet. Syftet med rapporten består av två delar. För det första är syftet att ta fram och redogöra för kunskap avseende de effekter som farleds- och lotsavgifter har på den avgiftspliktiga sjöfartens trafikering i svenska hamnar. För det andra är syftet med rapporten att beskriva de effekter som kan förväntas följa av möjliga justeringar i avgiftssystemet. I rapporten genomförs därför en rad konsekvensanalyser av hypotetiska justeringar av avgiftsmodellen. Syftet med dessa analyser är att beskriva de effekter som kan förväntas följa av olika justeringsförslag.
|
|
| 4. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Konkurrensyta land - sjö : vilken potential finns för överflyttning till sjöfart?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.
|
|
| 5. |
- Bondemark, Anders, 1989-, et al.
(författare)
-
Parking not included : The effect of paid residential parking on housing prices and its relationship with public transport proximity
- 2023
-
Ingår i: Regional Science and Urban Economics. - : Elsevier. - 0166-0462 .- 1879-2308. ; 99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under-priced street parking is widely considered to be a great urban policy failure and is partly what motivated Stockholm to expand its parking zones for both visitors and residents from 2016 onwards. In this paper we use a unique natural experiment to study the effect of priced parking on property prices in Stockholm suburbs. We find that apartment prices were negatively affected by the unexpected appeal and subsequent revocation of parking fees. This finding is interpreted to mean that the introduction of priced parking yielded benefits to apartment residents in the studied areas, which were capitalized in the price of housing. Based on our estimated results, we find that the implied benefits to residents amounted to the equivalent of approximately €2.5 per day. We investigate whether apartments were differentially impacted based on their distance to public transit but find no strong evidence to support this hypothesis. For single-family homes, no conclusions can be drawn as the standard errors are large in relation to the estimated effects.
|
|
| 6. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Sjötrafik i Vänern och Mälaren : transportkostnader, avgifter och transportmönster
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Sjöfartsverket analyseras hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för avgiftsförändringar. Bakgrunden är att Sjöfartsverket 2018 introducerade ett nytt sätt att debitera farleds- och lotsavgifter samt att Sjöfartsverket, som stöd för en löpande översyn av och en eventuellt kommande revidering av avgiftssystemet, behöver en mer utförlig bild av hur trafiken i Vänern och Mälaren har utvecklats över tid och i synnerhet över perioden 2016 till 2019. I uppdraget ville Sjöfartsverket ha svar på ett antal specifika frågeställningar. I rapporten besvaras följande frågor: a) Hur stor del av den totala transportkostnaden för anlöp i Vänern och Mälaren utgörs av Sjöfartsverkets avgifter?, b) Hur ser uppdelningen ut i kostnaderna mellan farleds- och lotsavgifterna?, c) Hur har trafiken i Vänern och Mälaren förändrats mellan 2016 och 2019?, d) Mot bakgrund av de prisförändringar som gjorts under tidsperioden, har det skett överflyttning av gods från sjö till landtransporter?, e) Hur ser sammansättningen av godset som transporteras sjövägen ut, och har det förändrats under den aktuella tiden?, f) Hur ser priselasticiteten ut gällande överflyttning av olika typer av gods till andra transportslag?, g) Hur ser transportkostnadsförändringarna ut under tidsperioden för landtransporter kontra sjötransporter? Som metoder används analyser av Sjöfartsverkets avgiftsintäkter och Trafikanalys undersökning Sjötrafik, en litteraturgenomgång och kostnadsberäkningar för ett antal exempelrelationer.
|
|
| 7. |
- Kalantari, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Anlöpsoptimering och energieffektivitet : skattning av maximal och realiserbar potential
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns skäl att ifrågasätta tidigare forskningslitteratur när det gäller skattningar av hur mycket anlöpsoptimering kan bidra till energieffektivisering. Specifikt, potentialen av åtgärden Virtual Arrival (VA), det vill säga ett upplägg där fartyg skulle ha möjlighet att sänka sin hastighet i samband med anlöp till hamn i syfte att minska, eller helt eliminera väntetid för ankers. I den här studien söker vi skatta den maximala tekniska potentialen av VA för den svenska trampsjöfarten. Operativa, affärsmässiga, kontraktuella eller andra omständigheter kan leda till att delar av den tekniska potentialen inte kan betraktas som realiserbar. Vi söker också att skatta den realiserbara energieffektiviseringspotentialen av VA. Skattningen av den tekniska potentialen är baserad på empiriska data från 2019. För skattningen av den maximala tekniska potentialen har vi använt trafikdata från AIS-systemet, fartygsdata från IHS Markit, anlöpsdata från Sjöfartsverket och Eurostats avståndsmatris. Beräkningsmodellerna som underbygger skattningen är baserade på vedertagna modeller och de är kalibrerade med bättre underbyggda antaganden än i tidigare studier. Skattningen av den realiserbara potentialen är baserad på en Delphi-studie där experter från aktörsgrupperna redare, hamnar och skeppsmäklare har ingått. Resultaten visar att tidigare skattningar överskattar potentialen av anlöpsoptimering för energieffektivisering av den svenska trampsjöfarten. Den maximala tekniska potentialen är betydligt lägre än det tidigare funnits skäl att tro. Det beror på flera faktorer som att en relativ liten andel av anlöpen (ca 15 %) har väntetid för ankers och av dessa seglar en stor andel (ca 40 %) redan så långsamt att minskad seglingshastighet inte skulle leda till en minskning av drivmedelsförbrukningen. Dessutom har modellantaganden i tidigare studier haft en tendens att mekaniskt överskatta den tekniska potentialen. Delphi-studien visar att cirka en femtedel av den maximala tekniska potentialen kan betraktas som realiserbar i en svensk kontext.
|
|
| 8. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.
|
|
| 9. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att Sverige ska kunna nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer krävs en omställning till ett fossilfritt transportsystem såväl som till en cirkulär ekonomi. Sjöfart har potential att matcha de behov som en ökad cirkulär ekonomi ställer och är ett energieffektivt trafikslag. Syftet med rapporten är att förstå hur sjöfart kan nyttjas i ökad utsträckning för att transportera cirkulära produkter och material och hur hamnen kan skapa mervärde i utveckling av cirkulära logistiklösningar. Metoderna som använts är: litteraturstudier, workshops och fallstudier. Rapporten identifierar cirkulära produkter och material med potential att lyfta sig i avfallstrappan och där det är lämpligt att nyttja sjöfart för transport i det cirkulära logistiksystemet. Det handlar om muddermassor, jordmassor, mineralavfall, träavfall, plastavfall, uttjänta däck, uttjänta textilier, sorterade och återvunna textilier, planglas, spillolja och flygaska. Hamnens roll vid hantering av cirkulära material studerades mer specifikt för massor, dissolvingmassa baserad på återvunna textilier, matrester och etanol. Det blev tydligt att hamnen kan skapa värde i form av lagring, konsolidering, lossning och lastning av containrar samt vara en logistiknod som erbjuder omlastningsmöjligheter mellan olika trafikslag. Hamnen känner till de lokala förutsättningarna för effektiva logistikupplägg och är en central kugge i nya aktörsnätverk. Rapporten redovisar även en beskrivning av två cirkulära logistiklösningar med involvering av sjöfart som utvecklats och utvärderats under projektet. Det handlar dels om en demonstration av en sjötransport med kalkstabiliserad lera, dels om framtagning av beslutsunderlag för investering av en tilltänkt sorteringsmaskin av planglas i vilket logistikupplägg från ett antal olika hamnar förslogs och miljöberäkningar genomfördes.
|
|
| 10. |
- Merkel, Axel, 1990-
(författare)
-
Bygger transportsektorns utsläppsmål på välgrundade antaganden om framtidens trafikarbete på väg?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska enligt Sveriges klimatmål vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010. Av dessa utsläpp står vägtransporter för mer än 90 procent. För att minska transporternas klimatavtryck krävs en kombination av åtgärder som syftar till att i) energieffektivisera fordonsparken, ii) gå över till en större del icke-fossila bränslen och iii) begränsa trafiktillväxten. I den här artikeln ligger fokus på det senare. I tidigare arbeten och utredningar som varit vägledande för Sveriges klimatambitioner på transportområdet har en minskad trafiktillväxt bedömts kunna utgöra en hörnsten i framtidsscenarier för transportsektorns klimatomställning. Frågan om huruvida den historiskt stabila tillväxttrenden i trafikarbete på svenska vägar kan brytas är svår och har inte tillräckligt adresserats. I den här artikeln görs en genomgång av de individuella åtgärdsområden som föreslagits för att minska framtidens person- och godstrafiktillväxt på väg. Syftet är att förstå hur det kan komma sig att dessa scenarier avviker så kraftigt från Trafikverkets basprognos, som med utgångspunkt i dagens beslutade politiska styrmedel förutser en fortsatt stark trafiktillväxt. Sammantaget visar genomgången att vissa av åtgärdsförslagen bygger på osannolika premisser eller överskattade effektsamband, att det är oklart huruvida de aviserade åtgärderna verkligen kan realiseras under tidsperioden som avses och att det föreligger risk för dubbelräkning av åtgärders effekter. Backcasting, det vill säga den typen av omvänt prognosarbete som ligger till grund för de studerade framtidsscenarierna, kan utgöra ett viktigt komplement till mer traditionella prognoser, särskilt när det rör sig om ett förestående trendbrott. Oaktat detta är det viktigt att göra noggranna och verklighetsbaserade bedömningar av föreslagna åtgärders sannolika effekter.
|
|
