| 1. |
- Kjellberg, Sara, et al.
(författare)
-
It´s all about keeping quiet – using focus group interviews to understand the everyday life of researchers in order to support their research
- 2014
-
Ingår i: Qualitative and Quantitative Methods in Libraries, Qqml. - : ISAST. - 2241-1925. ; :1, s. 253-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes how focus group interviews were used in a project on developing research support services. The object of the interviews was to understand the everyday lives of researchers and the obstacles they experience in their research process. Advantages and challenges of the method are discussed, e.g. the benefits of the interaction and the free form that the method allows for and the challenge not to interfere in the discussions and yet see to it that the discussions keep to the selected themes and keep on going.
|
|
| 2. |
- Kjellberg, Sara
(författare)
-
Forskarbloggar: Vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären.
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is the aim of this thesis to contribute to a research-based understanding of researchers’ use of blogs as a part of scholarly communication. The following research questions guide the investigation: (1) How are scholarly blogs constructed and used as sociotechnical systems in scholarly communication? (2) Which roles do scholarly blogs play in relation to other forms of scholarly communication? (3) Which expressions of researchers’ relations to the public emerge in scholarly blogs? Four separate research articles make up the main body of the thesis. These articles report on three largely independent studies which explore different aspects of scholarly blogs. The thesis starts from the assumption that scholar’s different epistemic cultures influence and shape scholarly communication practices. It furthermore approaches scholarly communication as practice. This makes it possible to include technology as shaping and being shaped by these practices. Consequently, scholarly blogs are treated as sociotechnical systems and envisioned as shaped in an interplay between technical and social aspects. The thesis’ first study takes a bird’s eye view and investigates the landscape of academic blogs. This is achieved through a case study of the Swedish academic blogosphere which unites a content analysis and a webometric analysis. The second study draws on 11 in-depth, semi- structured interviews with researchers who are all active bloggers. It focuses in particular on the motivations these researchers have for blogging, by starting from how they describe the functions that their blogs serve in their scholarly communication practices. Finally, the third study investigates characteristics of blogging as part of scholarly communication within epistemic cultures. This study is based on a genre-theoretical approach and structured around two groups of researchers in two disciplines, Physics and History. It employs a framework for situated genre-analysis, developed specifically for analysis of blogs, which is presented in a separate article in the thesis. The studies show that the motivations for maintaining scholarly blogs are as much of a personal character – i.e. blogs are used for fostering and supporting the researcher’s work – as driven by intentions to enter into a dialogue with others. Furthermore, scholarly blogs can be treated as a new genre situated in a researcher’s particular context. In addition, blogs maintained by researchers include several communicative purposes and target groups. Scholarly blogs show that the boundaries between the research community and society at large are far less distinct than has previously been suggested. Rather, scholarly blogs amalgamate formal and informal scholarly communication and, by mediating parts of otherwise informal interactions, scholarly blogs can contribute to a new kind of knowledge production.
|
|
| 3. |
- Kjellberg, Sara
(författare)
-
I am a blogging researcher: Motivations for blogging in a scholarly context
- 2010
-
Ingår i: First Monday. - 1396-0466. ; 15:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The number of scholarly blogs on the Web is increasing. In this article, a group of researchers are asked to describe the functions that their blogs serve for them as researchers. The results show that their blogging is motivated by the possibility to share knowledge, that the blog aids creativity, and that it provides a feeling of being connected in their work as researchers. In particular, the blog serves as a creative catalyst in the work of the researchers, where writing forms a large part, which is not as prominent as a motivation in other professional blogs. In addition, the analysis brings out the blog’s combination of functions and the possibility it offers to reach multiple audiences as a motivating factor that makes the blog different from other kinds of communication in scholarly contexts.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kjellberg, Sara
(författare)
-
Researchers’ Blogging Practices in Two Epistemic Cultures: The Scholarly Blog as a Situated Genre
- 2014
-
Ingår i: Human IT. - : University College of Borås. - 1402-1501 .- 1402-151X. ; 12:3, s. 36-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a study of 16 scholarly blogs with the aim to gain an in-depth understanding of what characterizes blogging as part of the scholarly communication. Eight blogs from high energy physics (HEP) and eight from digital history were closely followed. The analysis was made by employing an analytical framework based on genre theory. The results reveal common communicative purposes in the scholarly blogs; there are many similarities in form features and content, which also relate to the purposes of the blogs. In addition, the context in which the blogs are situated is based both in the blogging researchers’ epistemic cultures and in their knowledge about blogging practices. A conclusion is that the scholarly blogs is an addition to the landscape of scholarly communication, including communication with the public, and that the scholarly blogs contribute to our understanding of how research is done.
|
|
| 6. |
- Kjellberg, Sara
(författare)
-
Shaping a trustworthy representation online : researchers’ use of social media
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Our online presence is often distributed in a number of digital spaces today like Facebook, Twitter or other kind of web sites. This research project investigates how researchers represent themselves online and what happens with the issues like trust and authority when researchers publish, create and communicate in digital settings.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Anderson, Theresa Dirndorfer, et al.
(författare)
-
Storying Research : Conducting Research in New Formats and New Voices
- 2014
-
Ingår i: iConference 2014 Proceedings. - : IDEALS/iSchools. ; , s. 1223-1226, s. 1223-1226
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The session engages with an acute tension evident in scholarly communication: We are witnessing a great deal of innovation and experimentation in relation to the way research is performed and shared. The push towards, and need for, innovation and creativity in academic research is being emphasized to an ever increasing extent. A rich set of digital tools and transdisciplinary engagements have opened the door for research conducted and reported in increasingly hybridised, dynamic and interactive ways. At the same time, academic research is increasingly being evaluated by focusing on quantitative analyses based on publications; analyses which privilege established scholarly practices and publication venues. In the session, we are interested in exploring collectively on the one hand, the voice in and position from which we report on research and - indeed - conduct research. On the other hand, how do we use documents and artefacts to tell our stories? Digital media provide new affordances through a broader selection of modes of representation to present data, results and argumentation. The session is conducted as a 'conversation café', where each café table focuses on one aspect of these opportunities.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Egevad, Per, et al.
(författare)
-
Analys av forskares publiceringsmönster för utveckling av bibliotekets forskarstöd
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt undersöks hur väl det periodiska beståndet på Malmö högskolas bibliotek överensstämmer med forskarnas publicering. Har bibliotek tillgång till de tidskrifter som högskolans forskare publicerar sina artiklar i? För att kunna undersöka detta har en metod utvecklats som kan användas för att ta fram de tidskrifter som forskarna publicerar sig i, och jämfört dessa uppgifter med bibliotekets bestånd. För att testa metoden genomfördes en pilotundersökning på forskare vid fakulteten för Hälsa och Samhälles publicering. I projektet kommer det fram att de öppna källorna med publicering och bestånd inte kan användas, men att metoden kan baseras på uttag ur interna informationskällor. Projektet synliggör kvalitetsarbete som behöver göras med metadata samt tillgång till publikationer, t.ex. visar det brister i att tillgängliggöra material publicerat i open access via bibliotekets system där den licensierade eller prenumerationsbaserade tillgången finns. Metoden att utgå ifrån publiceringsmönster fungerar också bra för att redovisa total access, via tryck, öppen tillgång samt via köpta tidskrifter, vilket är ett bra underlag för diskussion kring samlingsutveckling.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Lundblad, Joakim, et al.
(författare)
-
Från Byråkrati till Innovation: En introduktion till att arbeta med öppna data
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här är en rapport från ett Vinnovafinansierat projekt där syftet har varit att empiriskt visa på de största utmaningarna för ett ökat tillgängliggörande av öppna data och att visa på möjliga vägar fram. Gemensamt för alla öppna data är att det är maskinläsbara datamängder som kan vidareutnyttjas av vem som helst. Det finns framförallt två aspekter man behöver förhålla sig till när man pratar om öppna data: Vilka datamängder det handlar om samt vilka krav som ställs på tillgängliggörandet. • Det finns flera olika drivkrafter för att arbeta med öppna data. Exempelvis är en verklig offentlighetsprincip i en modern förvaltning är knappt möjlig utan öppna data. Rapporten beskriver ett antal grupper av olika men relaterade syften. - Effektivisera den egna verksamheten - Främja innovation och företagsklimat - Främja regional upplevelse- och besöksnäring - Öka insyn och demokratisk delaktighet • Att tillgängliggöra data består av två huvudsakliga processer - det institutionella möjliggörandet och det tekniska tillgängliggörandet. De organisatoriska frågorna underskattas ofta. Medverkande institutioner i framtagandet av rapport: Media Evolution, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, BTH Innovation (wi.se), och Lunds universitets Internetinstitut (LUii). Huvudsaklig skribent är Joakim Lundblad vid Handelskammaren.
|
|
| 13. |
- Stjernberg, Helena, et al.
(författare)
-
Publiceringsstöd i samverkan vid Malmö högskola : en strategi för hur bibliotekarier och forskare kan följas åt i forskningsprocessen
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vår erfarenhet är att publicerande forskare vid många högskolor och universitet ofta upplever registrering och tillgängliggörande av forskningsresultat i öppna arkiv som en pålaga från ledningen och biblioteket, snarare än som en attraktiv möjlighet att sprida och dela resultat eller som en karriärfördel. Biblioteken på svenska lärosäten idag har som uppdrag att stödja lärosätets forskare när det gäller publiceringsfrågor av olika slag särskilt relaterat till open access. I många fall förekommer ett utbud av kurser och presentationer till fakulteter om exempelvis parallellpublicering, val av tidskrift för publicering och upphovsrätt. Vid Bibliotek och IT på Malmö högskola vill vi utveckla en modell för publiceringsstödet i samverkan med forskarna, där vi erbjuder rätt stöd vid rätt tillfälle utifrån forskarnas behov och önskemål. Vår idé är att i nära relation med forskarna skapa oss en bild av var i publiceringsprocessen stödet bör komma in och hur det kan utformas tydligare. På detta sätt förändras arbetssättet från en biblioteksbaserad måluppfyllelse till en forskarnära stödfunktion. Ett första steg är att på Mötesplats open access beskriva de aspekter vi hittills har identifierat utifrån våra erfarenheter och olika kompetenser i juridik, open access och forskningsprocessen för att skapa en modell för ett publiceringsstöd i samverkan mellan forskare och bibliotekarier. Vi vill att presentationen ska leda till samtal/idéutbyte med andra för att i nästa steg utföra en pilot i samarbete med en forskargrupp där vi ingår i hela publiceringsprocessen och kan utveckla formen tillsammans med forskarna.
|
|
| 14. |
- Sundin, Olof, et al.
(författare)
-
Förord
- 2012
-
Ingår i: En vänbok till Birgitta Olander: tankar och erfarenheter från f d studenter. - 9789163716058 ; BIVILs skriftserie 2012:1, s. 5-9
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 15. |
- Voog, Hanna, et al.
(författare)
-
Tillgänglighet, närhet och synlighet – gemensamma utmaningar för LUB-nätverket för att möta forskares behov av stöd vid Lunds universitet
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents a project at Lund University Libraries (LUB) during the fall of 2012, with the object to identify areas where the present research support services ought to be developed and strengthened. The project is three folded and contains a) a literature review focusing on definitions and examples of research support services as well as researchers’ needs and experiences of support services, b) a survey to get an overview of the support services offered today at LUB, the decentralized library network at Lund University, and c) focus group interviews with researchers, one group from each partaking faculty, to investigate key obstacles in their research processes. In all three parts a model of the research process schematically divided into four phases was applied; to start a project, to collect material, to process/analyze/write and to communicate the results. The first two stages of the project, the literature overview and the survey, form a background and both show that many support services are concentrated around the phases to collect material and to communicate results. The findings from the focus group interviews point to common needs and issues as well as special needs and issues related to different ways of doing and communicating research. Common for most researchers is limited time, a need for funding and an everyday fragmentation. They talk about the importance of networks, their efforts to navigate in an abundance of material and ways to find it and a need for overviews and help to understand new ways and demands to communicate. Most concern is expressed in the phases to start a project, to collect material and to communicate results. A major conclusion is that the research support services need to be available, visible and in close proximity to the researchers. Further, the development of support services needs to take into consideration both common traits as well as local variations in research practices. Therefore, discussions concerning LUB as a whole, need to be related to discussions at the single faculty libraries. Apart from knowledge about how to address the research support services at LUB, the project generates a model for how librarians can understand the research community that they are working with and with whom to create networks and partnerships for the future.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
