| 1. |
- Persson, Annina H., 1963-, et al.
(författare)
-
Kreditsäkerhet i fartyg
- 2023. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om bokenNu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk Kreditsäkerhet i fartyg från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.
|
|
| 2. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Analys av polisens alkoholutandningsprov i fem län åren 2001-2003
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The extent and results of the police breathalyser tests in Stockholm, Västerbotten, Östergötland, Skåne and Västra Götaland Counties over the period 2001-2003 have been analysed. The primary aim is to uncover and describe shortcomings in existing data, not to estimate the extent of drink driving. The analysis has been made with reference to the codes applied by the police to describe the type of control at which the test was made. These codes are - 0) Police initiated driver control - 1) "Random" control (not random in the strict statistical sense) - 2) Control because of a road traffic accident - 3) Targeted control (e.g. at strategically selected points such as shops selling alcoholic drinks) - 4) Other codes - It is mainly the breathalyser tests coded by the police as 0, 1 and 3 that are examined in the analysis. The other codes appear very rarely in the controls made.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Anund, Anna
(författare)
-
Uttröttning - vad säger lagen?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak.
|
|
| 5. |
- Bjørnskau, Torkel, et al.
(författare)
-
Personvern og ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak : en studie av streknings-ATK, automatisk fartstilpasning (ISA) og atferdsregistrator (EDR)
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nye ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak som kan brukes til å registrere og regulere uønsket atferd i trafikken, har et stort potensial for å øke trafikksikkerheten. Men de kan komme i konflikt med personvernet. Streknings-ATK og EDR har klare implikasjoner for personvernet og at ISA kan ha det om data fra ISA-systemet lagres. Konsekvensene for personvernet er tolket ulikt i Norge og Sverige. Prøvedrift med streknings-ATK på flere strekninger er startet opp i Norge, men i Sverige er dette ikke aktuelt pga. hensynet til personvern. I begge land installeres ISA i offentlige tjenestebiler. EDR har fått liten oppmerksomhet i begge land. Bileierne er overveiende positive til både streknings-ATK og ISA. Jo større forståelsen for at fart er en risikofaktor, desto større er aksepten for slike fartsregulerende tiltak. Bileierne er mest skeptiske til atferdsregistratorer som i dag er lite kjent. Atferdsregistratorer, som ?event data recorder? eller ?black box?, er imidlertid i ferd med å bli svært vanlige i moderne biler ? og stadig mer data fra kjøretøyene lagres. Bileiere bør derfor i større grad få informasjon om dette og tilgang til de data som registreres.
|
|
| 6. |
- Fors, Carina, et al.
(författare)
-
Symboler i vägbanan : en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har syftat till att sammanställa befintliga regelverk och riktlinjer för användandet av symboler i vägbanan i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige samt i Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Dessutom har en mindre litteraturstudie genomförts för att undersöka vilka dokumenterade kunskaper regelverken baseras på. Symboler i vägbanan används på liknande sätt i de sju studerade länderna. I stor utsträckning saknas det dock dokumenterade kunskaper och forskning om hur symbolerna ska se ut. Det borde därför finnas utrymme för att standardisera symbolerna inom Norden, vilket skulle kunna ge ett mer enhetligt intryck där trafikanterna känner igen och förstår informationen, samtidigt som utläggningen av symbolerna skulle kunna förenklas. Sammanfattningsvis kan konstateras att, från hastighetssynpunkt, primärt följande symboler skulle kunna vara av intresse att standardisera inom Norden vad gäller användning, utformning och mått:körfältspilarpilar för körfältsbyteväjningspliktstopplikthastighetsbegränsningvägnummer
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Automatic speed cameras in Sweden 2002-2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- At the end of 2003, camera boxes were used to enforce speed for 30 sections of road. The total road distance was about 500 km, and the number of camera cabinets was 225. The system consists of fixed pole and cabinets installed at the side of the road. All sections where speed enforcement is undertaken are clearly signed with information about the speed cameras. Speed camera enforcement has resulted in a total of 4,801 photographed vehicles in 2002 and 9,402 vehicles in 2003. Motorcycles and emergency vehicles that make up about 2% of the traffic are not included. The number of approved photos was 2,565 during 2002 and 6,073 during 2003. The proportion of approved photos and contacts with the vehicle drivers has thus increased from 53% to 65%. Nearly the entire decrease in unsatisfactory photos can be attributed to technical defects.
|
|
| 9. |
- Andersson, Jeanette, 1968-, et al.
(författare)
-
Fjärroperatörens roll och ansvar : Introduktion av en ny rollbesättning i sjöfarten
- 2023
-
Ingår i: Tidskrift i Sjöväsendet. - Karlskrona : Kungl. Örlogsmannasällskapet. - 0040-6945. ; 186:2, s. 191-201
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Remote operation of ships is a fundamental concept for the introduction of autonomous shipping. The legal challenges associated with remote operation, despite their crucial importance for the transformation of shipping, have so far received relatively limited attention. The remote operator’s role and responsibilities can be seen as key issues in this context and are discussed and highlighted in this article. A crucial question to clarify from a legal perspective is who or which actor the term remote operator aims at. Also, which tasks and duties do remote operation involve and how does the distribution of these responsibilities look like between different people involved in the operation of a remotely operated ship? Another closely related question in this context is which requirements of competence, skills and training are necessary or relevant for remote operation of a vessel from a remote operation center.These questions are discussed and analysed below. A summary conclusion of the authors is that the introduction of autonomous shipping and remote operation will require a new kind of role set-up and division of labor between the various actors within the shipping industry. This may necessitate the introduction of new legal actors. Also, the legal challenges and the resulting uncertainty need to be addressed at the national level to remove or reduce obstacles to the industry’s development. Thus, a regulatory review is necessary to achieve this purpose.
|
|
| 10. |
- Anund, Anna
(författare)
-
Uttröttning : vad avser lagen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak. Vi förordar att lagen kvarstår som den är idag till dess att objektiva sätt att mäta finns tillgängliga. För att underlätta för förare att inte utsätta sig själv och andra för farlig körning rekommenderar vi att man i möjligaste mån avstår att köra om man varit vaken 19 timmar eller mer och/eller sovit färre än 5 timmar den senaste sammanhängande sömnen. Vidare bör man undvika att förlägga körning under sen natt (mellan kl. 03-06) då de flesta personer befinner sig i botten av dygnsrytmen. Daetta är av extra betydelse om önskemålet om vaken tid och tid för sömn inte är uppfyllt. På samma vis rekommenderar vi förare att inte köra längre sammanhängande tid och då speciellt nattetid. Om det måste ske rekommenderas föraren att vara extremt uppmärksam på trötthetssignaler och genast stanna om man känner sig trött. Generellt bör även personer med obehandlad sömnsjukdom eller misstänkt sömnsjukdom eller dålig sömnkvalitet vara restriktiva till körning och i synnerhet under sömnbrist och/eller extrem vakenlängd. Insatser för att förbättra kompetensen och insikten hos förare bedöms som de mest effektiva för att förhindra körning i trött tillstånd. Det finns en avsaknad av ett tydligt ansvar för kommunikation och information inom trafikområdet vilket sannolikt är en barriär för utvecklingen inom området. Att tydligöra om detta är en fråga för Trafikverket eller Transportstyrelsen är viktigt. Andra åtgärder är att säkra att uttröttning finns med som en del i ISO 39001 arbetet och att det därmed är en faktor när vi skapar en framtida säkerhetskultur inom yrkestrafiken, samt att de läkarintyg som är ett krav kan baseras på systematiska och evidensbaserade bedömningar. Tekniska system spås en god framtid när de lyckas mäta förarens vakenhet och prestation som gör att resultaten går att integrera som en del i ISO 39001 och i så kallade Fatigue Risk 6 Management System. Modellering av trötthet hos förare med avseende på tid på dygnet, sömn och vakenhet är då en av förutsättningarna för att optimera till exempel scheman för yrkesförare. Fortsatt arbete med räffling av vägren och vägens mitt välkomnas. Vidare betonas vikten av att skapa fler rastplatser som uppfyller de krav som privata förare och förare i yrkestrafiken har.
|
|
| 11. |
- Assum, Terje
(författare)
-
Reduction of BAC limit from 0.05 to 0.02 percent in Norway : effects on driver knowledge and behavior. Some preliminary results
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 504-514
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is a well established fact that the consumption of alcohol before driving a motor vehicle increases the accident risk. However, the importance of rather low blood alcohol concentrations (BAC) for accident risk is still under discussion. Norwegian studies find that drivers involved in fatal, alcohol-related accidents have on the average rather high BACs, above 0.1%. Some claim that "impairment occurs in most areas at the lowest BAC that can be reliably chemically determined". The question is thus: what effect will a reduction of the legal BAC limit from 0.05% to 0.02% have?
|
|
| 12. |
- Cedersund, Hans-Åke
(författare)
-
Hur påverkades hastigheterna av höjda böter?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On 1 October 2006 the fines for most traffic infringements, inter alia violations of the current speed restrictions, were steeply increased. It is entirely logical that speed levels temporarily decrease when the fines for speed violations are increased. According to foreign reports, it is to be expected that, when fines are increased, speeds are reduced the most where motorists feel that the risk of detection is greatest, for instance on sections of road with speed cameras. The objective of the study is to see the effect of the increase in fines on 1 October 2006 and whether the increase is greater on sections with speed cameras than in other places. Speed measurements were made at a total of 13 sites in three areas, on European Route E20 around Skara, on National Road 50 at Omberg in the county of Östergötland, and finally on National Route 55 to the south of Katrineholm, and on neighbouring control sections. Before-measurements were made in the middle of September and after-measurements over two weeks from the middle of October 2006. On the automated traffic surveillance and control sections in the three areas, measurements were made both directly towards a camera and in the other direction, and also on a part of the section where no camera is visible. Speed measurements were also made on a neighbouring section with approximately the same traffic conditions as on the section with camera. In this way, therefore, measurements were primarily made on traffic travelling directly towards a camera but also, by way of control, in the opposite direction - at the camera, between the cameras and on a road that has not been equipped with traffic surveillance cameras.
|
|
| 13. |
- Chen, Erdong, et al.
(författare)
-
Programming Police Enforcement in Highway Work Zones
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Police enforcement is sometimes used by U.S. transportation agencies for safety improvement in work zones. The important question that must be answered by those responsible for programming police enforcement in work zones is: where, when and how to enforce? This paper presents a research conducted by the Purdue Center for Road Safety (CRS) for the Indiana Department of Transportation (INDOT) aimed to develop a tool for selecting work zones, periods of enforcement, and enforcement strategies that maximize the safety benefit within the available budget. This research included modeling of the crash frequency in work zones to better understand work zone safety factors and evaluating several police enforcement strategies through a carefully designed police enforcement experiment in selected work zones. The study has confirmed several findings of the previous studies and it has provided new results such as finding that Variable Message Sign units are highly effective in reducing drivers’ speed inside work zones. The practical outcome of this effort described in this paper is the Work Zone Police Enforcement Programming Tool (PEPT) used by INDOT to program cost-effective police enforcement activities.
|
|
| 14. |
- Egeskog, Johan, 1987-, et al.
(författare)
-
Cykelstölder : Problemets omfattning och möjliga vägar framåt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cykelstölder är en komplex fråga och många aktörer behöver samverka för att kunna komma tillrätta med problemet. Resultaten från sammanställningen visar att antalet cyklar som stjäls varken har ökat eller minskat på senare år. Dock så stjäls det allt dyrare cyklar, i och med elcykelns breda intåg på marknaden, vilket resulterar i ökande kostnader för försäkringsbranschen och i förlängningen även försäkringstagarna. I rapporten framgår att mörkertalet är stort gällande de cyklar som stjäls men som inte anmäls som stulna till polisen. Statistiken indikerar att det sker över en halv miljon cykelstölder varje år i Sverige, men bara omkring 70 000 av dessa stölder anmäls till polisen.Stöldrisken har en tydlig påverkan på hur attraktiv cykeln är som färdmedel. En betydande del av befolkningen anger att de ofta eller ibland väljer bort cykeln för vissa eller alla sina resor på grund av risken för stöld. Utifrån den samlade kunskapen föreslår vi ett antal åtgärder som kan vidtas för att på sikt kunna minska problemets omfattning. Det handlar bland annat om införandet av någon form av cykelregister, kunskapsspridning om riskbeteenden kring hur vi parkerar våra cyklar, bättre kvalitet och kapacitet för cykelparkeringar och även normarbete gällande försäljning och förfogandet av stulna cyklar. Minskad mängdbrottslighet, dit cykelstölder räknas, kan ha en tydlig positiv påverkan på tilltron till rättsväsendet och i förlängningen minska risken för annan grövre brottslighet i samhället.
|
|
| 15. |
- Forsman, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.
|
|
| 16. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Polisens attityder till trafikövervakning : en jämförelse mellan år 1999 och år 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is based on the results obtained from two questionnaire studies carried out during 1999 and 2007. The aim of the studies is to increase our knowledge about the attitudes and approach of the police to traffic safety work and how these attitudes have changed with time. In the first study 729 randomly chosen police officers completed the questionnaire and in the second 1,022. The results show that the basic attitude among the police towards traffic surveillance has become more positive. The attitudes towards the directives from the governing bodies and their ability to participate in decision making have improved slightly from the first measurement to the second measurement. However, it is characteristic that a fairly large proportion still is dissatisfied with the same. The attitude of the police towards their own reporting of accidents has not changed appreciably at all. On the other hand, the understanding that a certain amount of statistics shall be reported is slightly greater in 2007 than in 1999. The attitudes towards automatic surveillance have strongly improved although a well-visible policeman is still advocated. The need to reinforce the surveillance of professional traffic is considered to be greater in 2007 than in 1999. According to the police, the attitude amongst the public towards speeding offences has become more negative than it was before. Nevertheless, a relatively high proportion still believes that it is a relatively minor offence. In 2006, the tolerance level for speeding offences was lowered at the same time as the fines for traffic offences were raised markedly. The results of the questionnaire show that the police are neutral towards whether or not these measures will influence the public’s acceptance of the traffic safety work, which could indicate that they have not yet defined their attitude regarding the question. More than half of all police officers in 2007 do not believe that the public are aware of the possibility of having a time for consideration with respect to the acceptance of a fine for a breach of regulations. Finally the results show that in 2007, more controls were carried out than before. The most important conclusions that can be drawn from these results are that the police have developed a more positive attitude towards the traffic safety work and that, at the same time, more traffic controls are being carried out. But there are also many who still do not feel that they are able to influence their work. Furthermore, many are dissatisfied with the governing body’s directives regarding traffic safety work. Such a dissatisfaction can influence the psycho-social work environment and the motivation for carrying out good work, but concretely the results show that such a dissatisfaction influences, both directly and indirectly, how many traffic controls one carries out.
|
|
| 17. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet : samspelet mellan människor, fordon och trafikmiljö
- 2024. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett av de största folkhälsoproblemen i världen är de personskador som trafikolyckor leder till. Globalt har WHO beräknat att över en miljon människor dödas och tiotals miljoner skadas i trafikolyckor varje år. Sverige har prioriterat trafiksäkerhet högt, något som lett till att vi tillhör de absolut säkraste länderna i världen. Trots detta dödas hundratals svenskar i trafiken varje år och tusentals skadas för livet.Trafiksäkerhet är en rikt illustrerad handbok med fokus på hur människan fungerar i samspel med fordon och vägmiljö. Boken tar ett helhetsgrepp om området och ger bland annat en översikt övertrafiksäkerhetens historiatrafiksäkerhetens organisation nationellt och internationelltrelevanta regelverkolycksstatistik och olycksorsakerolika trafikantgruppers problemåtgärder för ökad trafiksäkerhetden svenska nollvisionen.Andra upplagan omfattar uppdatering av statistik, regelverk och strategier. Den beaktar även ny forskning och nya kunskaper om åtgärder m.m.Trafiksäkerhet är avsedd att användas som ett grundläggande läromedel. Den primära målgruppen är blivande poliser, trafiklärare, instruktörer på trafikövningsplatser, trafikinspektörer och informatörer. Boken fungerar också som introduktion till trafiksäkerhet för personer som studerar till folkhälsovetare och lärare samt tjänstemän och beslutsfattare i kommuner och andra organisationer där trafiksäkerhet utgör ett viktigt inslag i verksamheten.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
The Swedish Joint Action Method against Drink Driving : A Study of Suspected Drink Drivers' Own Experiences
- 2016
-
Ingår i: Traffic Injury Prevention. - : Taylor & Francis. - 1538-9588 .- 1538-957X. ; 17:6, s. 558-563
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, a joint action method called SMADIT is in use, where the police quickly offer help from the social services or the dependency care and treatment service to suspected drink drivers. One conclusion from this paper is that SMADIT, as an innovative method that can be deployed more rapidly than other alcohol-impaired driving countermeasures, should be considered as a good complement to conventional methods to deal with drink driving.The objective of this paper is to analyse the experiences of suspected drink drivers who accepted the offer of help, and what it meant for them. To enable comparisons over time, in-depth interviews were conducted with twelve suspected drink drivers on two occasions with one year between.To varying degrees the informants knew about their alcohol problems, but were unsure if they would have sought help by themselves. Therefore, the original ideas of the method with an initial contact with the social services or the dependency care and treatment service within 24 hours, was found to be important. However, the results also showed that some of the informants needed some time before the first meeting as they were in shock from the drink driving incident or in need of sleep.Results also shows that an encouraging attitude among the police, the social services, and the dependency care and treatment service is important for the success of the SMADIT method. The informants are satisfied with the method, and in retrospect the incident and the SMADIT offer of help are described as a turning point in their lives. One year after being offered help the informants had gained insights into the harm they could have done to other road users when they drove while drunk.
|
|
| 22. |
- Göransson Scalzotto, Joel, 1992-
(författare)
-
Gig resistance - delivery regulations and grassroots initiatives : Insights from Spain
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniets framväxt av cykelbud i matleveranssektorn har gått hand i hand med framväxten av gigekonomin. Den sektoriella avsaknaden av trygga arbetsvillkor har gett upphov till stark kritik och ökande påbud om reglering av sektorn. I Spanien lanserades 2021 det hitintills mest ambitiösa lagförslaget med syfte att omstöpa den gigifierade cykelbudssektorn. Den så kallade Kurirlagen (La Ley Rider) dikterar att samtliga företag i leveranssektorn måste formellt anställa sina kurirer, vilket gjort företagens tidigare gig-modeller olagliga.Denna rapport undersöker perspektiv på lagen bland centrala aktörer, med särskilt fokus på kurirer och plattformskooperativ. Genom intervjuer med dessa aktörer presenteras perspektiv på Kurirlagen som väcker vissa tvivel kring dess effekt. De intervjuade aktörerna menar att den nya lagen visserligen har ett viktigt symboliskt värde men att dess inträde haft relativt liten effekt på maktbalansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Att få företagen att efterfölja lagen har visat sig vara lika svårt som att införa den. Företagens förmåga att ständigt göra algoritmiska omstruktureringar som skapar nya legala gråzoner försvårar situationen ytterligare.
|
|
| 23. |
- Hrelja, Robert, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen : syntesrapport
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Skellefte Model is a project whose purpose is to reduce the number of repeated drunk driving offences by improving cooperation between the police, social services, addiction treatment systems, county administrative boards, public prosecutors, judges and the criminal justice system. The project's key concept is that suspected drunk drivers must come into contact with municipal social services or be taken care of by the county council addiction treatment system as quickly as possible, and preferably within 24 hours after being apprehended and questioned by the police. The evaluation indicates that the Skellefte Model is socio-economically beneficial. A majority of those who are working in the project also believe that the model works well, but that there are numerous problems, such as administrative problems and routines, a need to better embed the model among administrators, etc. The evaluation also shows that there is room for improvement in the handling of drugged drivers. The results differ greatly from county to county. The inter-county differences are likely due to factors such as when the project began and discrepancies in terms of the application of routines, motivation and embedment among employees. They may also be attributable to some extent to the fact that some aspects of the Skellefte Model are being applied in different ways and adapted to disparate local and regional conditions.
|
|
| 24. |
- Jia, Keqin, et al.
(författare)
-
Reducing alcohol-related driving on china’s roads : Traffic police officers’ perceptions and practice
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A national law was introduced in China in 2011 to criminalize drunk driving, and impose serious penalties including jail for driving with a blood alcohol level of above 80mg/100ml. This pilot study, undertaken a year after introduction of the law, sought traffic police officers’ perceptions of drink driving and the practice of breath alcohol testing (BAT) in a large city in Guangdong Province, southern China. A questionnaire survey and semi-structured interviews were used to gain an in-depth understanding of issues relevant to alcohol-related driving. Fifty-five traffic police officers were recruited for the survey and six traffic police officers with a variety of working experience including roadside alcohol breath testing, traffic crash investigation and police resourcing were interviewed individually. The officers were recruited by the first author with the assistance of the staff from Guangdong Institute of Public Health, Centre for Disease Control and Prevention (CDC). Interview participants reported three primary reasons why people drink and drive:being prepared to take the chance of not being apprehended by policethe strong traditional Chinese drinking cultureinsufficient public awareness about the harmfulness of drink drivingProblems associated with the process of breath alcohol testing (BAT) were described and fit broadly into two categories: resourcing and avoiding detection. It was reported that there were insufficient traffic police officers to conduct routine traffic policing, including alcohol testing. Police BAT equipment was considered sufficient for routine traffic situations but not highway traffic operations. Local media and posters are used by the Public Security Bureau which is responsible for education about safe driving but participants thought that the education campaigns are limited in scope. Participants also described detection avoidance strategies used by drivers including: changing route; ignoring a police instruction to stop; staying inside the vehicle with windows and doors locked to avoid being tested; intentionally not performing breath tests correctly; and arguing with officers.
|
|
| 25. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Why Sweden should not do as everybody else does
- 2013
-
Ingår i: PROCEEDINGS of the 3rd International Conference on Driver Distraction and Inattention, September 4-6, 2013, Gothenburg, Sweden. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sweden is the only country in Europe that does not outlaw handheld phone use while driving. This puts some political pressure on Sweden. The Swedish Government commissioned VTI to conduct a literature review on the effects of mobile communication on driving performance, on the legal situation in other countries, and whether there were any documented effects of a legislation. The literature showed that mobile communication does influence driving behaviour, but there appears to be no increased crash risk in real traffic.Also, laws do not have a lasting effect on how much drivers use their telephones. Therefore, the Swedish Government commissioned VTI to suggest countermeasures against the dangerous use of communication devices. Several countermeasures were presented, ranging from technical solutions over monetary incentives to education and information. It was stressed that no single countermeasure was expected to be satisfactory in itself, and that it is paramount to work with a human centred perspective. While the government proposed in December 2012 not to outlaw handheld phone use, the united political opposition, via its majority in the parliament, mandated the government in March 2013 to pass such a law. Besides that, the government proposed amendments to the current regulations for quick action.
|
|
| 26. |
- Koushki, PA
(författare)
-
The diminishing effectiveness of speed-monitoring cameras : the case of no enforcement
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the Conference Road Safety on Three Continents in Pretoria, South Africa, 20-22 September 2000. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 163-179
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The problem of deteriorating road safety - marked by growing speed limitviolations and increasing number of road accidents - was the reason for theinstallation of speed-monitoring radar cameras at a number of strategicroadway locations in Kuwait in 1995. During the first months following theinstallation drivers' observation and respect for speed limits, especially inthe vicinity of the radar cameras were obvious. Mean traffic speeds at thesesites were significantly below those measured before the installation. Due tolack of enforcement of the speed violators, drivers' respect for the radarcameras has gradually diminished during subsequent years. Recent measurementsindicate that driver' respect for the speed limits have decreased even atcamera sites. Statistical tests confirm the measurements. Increasedenforcement of speed limits in the vicinity of the radar cameras is stronglyrecommended.
|
|
| 27. |
- Larsson, Jörgen, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetseffekt av hastighetskameror etablerade 2006 : analys av personskador 2007-2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2006 inledde Vägverket och Rikspolisstyrelsen satsningen på en modernare variant av automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Då infördes ett nytt system som via digital teknik medger betydligt högre grad av automatisering av hastighetskontrollerna. VTI har utvärderat alla 51 helt nya (där det inte tidigare fanns kameror) ATK-sträckor i en så kallad före-efter- studie. I en så kallad med-utan-studie ingår, förutom ovannämnda helt nya sträckor, även 45 av totalt 55 nygamla (som haft äldre system under åren t.o.m. 2005) ATK-sträckor som installerades 2006. Vid före-efter-studien jämförs här utfallet under föreåren 2003–2005 med utfallet efteråren 2007–2008. Med hjälp av med-utan-studier jämförs här de faktiska utfallen under 2007–2008 med normala eller förväntade utfall för samma år och samma typ av vägar utan kameraövervakning. Före-efter-studien och med-utan-studierna ger ungefär samma resultat vilket är en styrka. Resultaten pekar på att ATK reducerar antalet dödade med ca 30 procent och antalet DSS (dödade och svårt skadade) med ca 25 procent. Resultatet avseende antalet dödade är fortfarande inte helt statistiskt säkerställt (vad gäller effekt signifikant skilt ifrån noll). Detta kan dock mycket väl förklaras av att det statistiska olycksmaterialet fortfarande är litet.
|
|
| 28. |
- Nolén, Sixten, et al.
(författare)
-
Pricksystem : en förstudie
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägtrafikinspektionen har gjort en övergripande analys av eventuella problem och möjligheter med ett svenskt pricksystem. Förstudien innehåller tre huvuddelar: 1. Översikt av kunskapsläget utifrån tidigare statliga utredningar och vetenskapliga studier om effekter av pricksystem. 2. Undersökning av befintliga pricksystem genom studiebesök i sex utvalda europeiska länder. 3. Ett separat FoU-uppdrag i form av en beteendevetenskaplig analys av förutsättningar att införa ett pricksystem.
|
|
| 29. |
- Nyström, Johan, 1979-, et al.
(författare)
-
Degrees of freedom and innovations in construction contracts
- 2016
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier BV. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 47, s. 119-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- DB (Design and build) and DBB (Design-bid-build) represent two different contracting forms in construction. The first provides the contractor degrees of freedom in design, which enables innovation. DBB is the safe and traditional contracting form, where the client is responsible for the design and the contractor builds accordingly. Using a case study approach of five Swedish road construction projects, the present paper compares these contracting forms in terms of innovation. In this, the client's labelling of a contract being DB or DBB is taken at face value. It is established that the actual degrees of freedom for the contractors are highly restricted and that no important difference can be seen between the contracting forms regarding innovation. This implies that it is no reason to expect more innovation simply by labelling contracts as DB. Rational explanations for the usage of DB-contracts with bounds on the degrees of freedom are also suggested. Policy implications for promoting innovation in infrastructure contracting finalise the study. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 30. |
- Olykke, Grith Skovgaard, et al.
(författare)
-
Defining abnormally low tenders : A comparison between Sweden and Denmark
- 2017
-
Ingår i: Journal of Competition Law and Economics. - : Oxford University Press. - 1744-6414 .- 1744-6422. ; 13:4, s. 666-709
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of an abnormally low tender is not defined in EU public procurement law. This article takes an interdisciplinary law and economics approach to examine a dataset consisting of Swedish and Danish judgments and verdicts concerning the concept of an abnormally low tender. The purpose is to determine how the concept has developed in practice in two Scandinavian countries with similar legal traditions, and whether the national solutions are economically efficient. The data indicate that economic operators use various pricing strategies which may result in tenders being rejected as abnormally low or the awards of contracts to such tenders being contested. The pricing strategies will (over time) result in the contracting authorities paying too high a price and they are, therefore, economically inefficient. It is concluded that diverse solutions to the handling of abnormally low tenders have developed in the two countries and, notably, that the approaches differ with regard to how they treat different pricing strategies. Thus, the solutions are also different in terms of economic efficiency.
|
|
| 31. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Born to Drive : Rättslig belysning för automatiserad logistik ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” (AP6)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser översiktligt rättsliga hinder och möjligheter att realisera rangering av självkörande fordon ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” på kort och lång sikt. Undersökningen utgår metodologiskt från en abstrakt tankeram: de lege lata och de lege ferenda, där den juridiska innebörden förenklat kan beskrivas som ”vad lagen är” i förhållande till ”vad lagen borde vara” (eller den lag som man vill se i framtiden). Den rättsliga analysen visar att en oklar rättsfråga är fråga om vilket regelverk som ska tillämpas på företeelsen i allmänhet och på ifrågavarande ”fordon” i synnerhet. Ett annat sätt att uttrycka saken är om aktuella ”fordon” ska betraktas som ett fordon eller som en maskin. Genom att synliggöra ett urval bestämmelser som visar på lagstiftningens tillkortakommanden i förhållande till aktuell teknologi kan det konstateras att det för närvarande saknas ett rättsligt regelverk som stöder en automatiserad logistik. Mot bakgrund av lagstiftningens tillkortakommanden presenteras i studien alternativa och tillfälliga rättsliga ”lösningar” för automatiserad logistik, t.ex. tankeexperimentet om aktuella fordon som ”virtuella AGVer”, tillämpning av förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande och enligt förslag på rättslig konstruktion som lämnats i forskarrapporten, En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon – Forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg (Svedberg 2017). I studien påtalas även vikten av regelförändringar i den internationella rätten som reglerar frågor av karaktären vem som bär risken vid olika delar under transporten, kostnader för frakt, tull m.m. Beroende på transportslag d.v.s. om aktuella fordon är tänkta att transporteras vidare via sjö-, väg- eller järnvägstransport är olika konventioner tillämpliga och ovanstående frågor behöver således beaktas i t.ex. fraktavtal. Det innebär att automatiserad logistik understöds av den internationella rätten som tar hänsyn till utvecklingen av automation inom andra trafikslag, däribland sjöfarten. Autonoma farkoster eller fartyg regleras för närvarande inte i den internationella rätten vilket innebär att en automatiserad logistik av självkörande fordon fordrar en nationell och ett internationellt regelverk som understödjer och inkluderar en bredare rättslig förståelse av ”automatiserad logistik”, där denna inte endast avser att det gods/material liksom övervakning och förflyttning av densamma till en given uppställningsplats är automatiserad, utan att ”automatiserad logistik” förstås i dess full räckvidd.
|
|
| 32. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon : forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utgör ett resultat av det utredningsuppdrag som lämnats av Utredningen om självkörande fordon på väg till Statens väg- och transportforskningsinstitut. Utredningsuppdraget har bl.a. bestått i (1) att inventera aktuellt regelverk utifrån dagens regelverk om förarens ansvar sett ur ett straffrättsligt perspektiv ställt i relation till ett framtida regelverk om självkörande fordon, (2) analysera behovet av sanktionsväxling från en straffrättslig påföljd till en administrativ påföljd när det gäller ansvar för överträdelser av självkörande fordon samt (3) att analysera hur en framtida brottslighet kan ta sig uttryck i förhållande till självkörande fordon.Rapportens syfte är att utveckla en rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande nivå 4 och 5 fordon på allmän väg i kollektivtrafik, i privattrafik och i yrkestrafik för en trafiksäker introduktion av dessa inom en inte alltför avlägsen framtid. Den rättsliga konstruktionen för straffrättsligt ansvar gällande dessa fordon kommer föga innovativt att benämnas som WS-ansvarsmodell. Det huvudsakliga skälet till en särskild benämning är att undvika förväxlingar med andra förkortningar, tekniker, system, plattformar etc. Sådana förekommer framförallt i kapitel två.I syftet ingår att i ett vidare perspektiv undersöka om, och i så fall hur en rättslig infrastruktur för ett långsiktigt hållbart och trafiksäkert transportsystem skulle kunna se ut i ett såväl kort som långsiktigt perspektiv. Rättslig infrastruktur definieras här som det eller de regelverk som omgärdar en viss typ av verksamhet och för dess verksamhet grundläggande rättsliga relationer. Förhoppningen är att rapporten kan ligga till grund för skapandet av en ny näring, infrastrukturnäringen. Termen används som en sammanfattande term och omfattar inte endast fysiska objekt, utan även offentligrättsliga och privaträttsliga aktörer på transportområdet samt det digitala nätverket. Min tolkning av utredningsuppdraget utgår från i huvudsak två skäl, vilka sammantaget har format det ovan beskrivna syftet.
|
|
| 33. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Nya och gamla perspektiv på ansvar? : en rättsvetenskaplig studie om ansvar i en straffrättslig kontext gällande självkörande/uppkopplade fordon
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets syfte är att analysera de rättsliga förutsättningarna för ansvar och ansvarsutkrävande gällande självkörande fordon på väg. I syftet ingår att inom utvalda rättsområden synliggöra och problematisera rättsliga konstruktioner kring ansvar samt de begrepp och principer som anses följa därav i förhållande till den kunskap som kommit att utvecklas främst inom ramen för Artificiell intelligens (AI).Projektets övergripande fråga: Hur konstrueras ansvar och ansvarsutkrävande i rätten och hur svarar dessa mot teknik- och systemutvecklingen av självkörande fordon på väg fokuserar på centrala straffrättsliga principer och bestämmelser, och underfrågan: vad eller vilka element konstituerar rättsligt ansvar och ansvarsutkrävande på lag om straff för vissa trafikbrott. Teoretiska perspektiv och utgångspunkter har hämtats främst från rättsteorier som uppmärksammar förhållandet mellan rätt och samhälle, samt från specifika straffrättsteorier. Metodologiskt har traditionella rättsvetenskapliga metoder använts. Här i betydelsen tolkning av lagtext med hjälp av huvudsakligen förarbeten, doktrin och i viss mån rättspraxis.Nuvarande nationella regelverk utgår från en fysisk person, ett rättssubjekt, som kan ställas till svars för sina handlingar. Ett problem är att tekniken i sig avser att helt eller delvis ersätta föraren. Tekniken utmanar och förändrar på olika sätt de grundläggande förutsättningarna kring frågan om ansvar som baseras på föreställningar om individen i rätten, s.k. rättssubjektet, och därmed synen på människan och hennes egenskaper och förmågor. Generellt kan konstateras att undersökningen visar att konstruktionen för straffrättsligt ansvar, genom allmänna regler, begrepp och principer, inte är avpassad för självkörande fordon. Studien visar att normen för mänskligt varande i rätten är en autonom individ som är rationell och fri och som inte låter sig påverkas av yttre faktorer. Ett synsätt som markant skiljer sig från hur autonomi förstås inom AI. Det kan argumenteras för att begreppet autonomi istället bör förstås som ett relationellt begrepp eftersom det inkluderar interaktionen mellan människa-maskin.
|
|
| 34. |
- Vanlaar, Ward
(författare)
-
Alcohol, illegal drugs and driving in Belgium : Using a decision tree as a tool for an efficient police enforcement strategy
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 485-496
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this article the author wants to indicate how police officers should divide their time between two legal instruments: on the one hand, the law that prohibits drink driving (law of 18 July 1990) and on the other hand, the new law prohibiting driving under the influence of certain well-defined illegal drugs (law of 16 March 1999). The authors base this time allocation on the assumption that police forces have limited resources. If drink driving exerts a different influence on road safety than driving under the influence of illegal drugs, then a well-founded complementary system must be developed for implementing the two laws. For this reason, the authors have created a theoretical framework as the core of a decision tree. The framework is based on a literature survey of three major concepts regarding drink driving and driving under the influence of illegal drugs (extent of the two phenomena, accident risk and accident consequences) and a thorough evaluation of the two laws in question. The decision tree is a tool that helps to translate theoretical implications into a real-world, efficient police enforcement strategy. In short, their decision tree favors a differential approach to drink driving and driving under the influence of illegal drugs, as the literature survey reveals that there are significant differences between the problem of drink driving and the problem of driving under the influence of illegal drugs.
|
|
| 35. |
- Wijers, Philip J.
(författare)
-
Automated Enforcement : Get it Right, Make it Safe
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus lies on recommendations for policy makers in connection with the “enforcement chain” concept. In particular with automated enforcement (e.g. speed and red light cameras) this chain concept is crucial: if one link is not effective or efficient, enforcement is compromised and road safety is negatively affected. The automated enforcement chain consists of a dozen links from detection and measurement to fine collection and/or court proceedings. It also includes basic issues such as vehicle registration and readability of license plates. Many counties struggle to get the wide range of multi-disciplinary aspects of the enforcement chain right and are thus not able to optimise their enforcement and improve road safety.Key bottlenecks in the automated enforcement chain can be found e.g. whenthe legal and operational framework and its capacity are not in place for dealing with automated traffic enforcement and the resulting huge volumes of traffic violationsthe license plate/vehicle owner and/or driving license administration are not in orderinadequate requirements for the legal integrity of evidence and equipment homologationticket processing, issuance and fine collection are ineffective and inefficientauthorities argue over ticket revenue and funding of road safety investments e.g. enforcement equipmentpolitical and administrative support for automated traffic enforcement are waveringpublic support suffers because the background, results and road safety benefits of enforcement are not properly communicated through various media.
|
|
| 36. |
- Yahya, Mohammad Reza, et al.
(författare)
-
Rattfylleri vid vållandebrott i trafiken : analys av uppgifter i lagföringsregistret
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den anmälda rattfylleribrottsligheten i Sverige har ökat under de senaste åren (1999-–2005).Det pågår diskussioner om att skärpa lagstiftningen mot rattfylleri och andra grova trafikbrott somårligen orsakar många dödsfall och skador.Projektet syftar till att belägga i vad mån det finns skillnader mellan onyktra och nyktra förare i fråga omstraffpåföljden för trafikbrott som resulterar i trafikolyckor där människor dödas eller skadas. Studienbegränsas till vägtrafikolyckor i Sverige där domar avkunnats 1990-–2005. Det har inte påträffats någonpublicerad forskning och litteratur som handlar om jämförelse mellan kategorierna ”inte rattfulla” och”rattfulla” angående straffpåföljden för huvudbrotten: ”vållande till annans död” och ”vållande tillkroppsskada eller sjukdom”.Analysen baseras på data från en samkörning mellan lagföringsregistret och registret för vägtrafikolyckor.Samkörningen gjordes av SCB. Undersökningen baseras på lagföringsregistret. Totalt finns1 995 personer som är i åldern 18–64 år och åtalade i tingsrätter med vållandebrott i trafiken som huvudåtal.I analysen studeras huvudåtal, huvuddom och huvudpåföljder. Dessutom jämförs kategorierna”rattfulla” och ”inte rattfulla”.Vad som inte analyserats i föreliggande studie är om det finns skillnader i straffutmätning kopplad tillkön och ålder. Andra faktorer som skulle kunna vara av intresse att relatera till straffutmätning skullekunna vara: personer födda i Sverige respektive utomlands, inkomst, region och etc.
|
|
