| 1. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(författare)
-
Nationell Miljöövervakning - LuftData t.o.m. 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av övervakningen. De samlade resultaten från mätningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Övervakning av ozon och ammoniak i luft på Gotland 1997-1998
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för den regionala miljöövervakningen i Gotlands län har Länsstyrelsen under år 1997-1998 låtit genomföra en studie av ozon- och ammoniakhalter i luft. Syftet med studien är att få en uppfattning om säsongsmässiga variationer i halter på olika platser med olika påverkansgrad. Mätningarna är också ett viktigt led i Länsstyrelsens arbete med miljömålen och miljömålsuppföljningen. Provtagningar har genomförts av Länsstyrelsen och SLU’s försöksstation Stenstugu Endre. För analyser och rapportförfattande svara Karin Kindbom och Karin Sjöberg vid Institut för Vatten- och Luftvårdsforskning, Göteborg. Rapporten har i efterhand granskats och kompletterats av Erik Törnblom och Lena Kulander vid Länsstyrelsen i Gotlands län.
|
|
| 8. |
- Persson, Karin, et al.
(författare)
-
Utredning avseende indikatorer för luft
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En miljöindikator har som syfte att beskriva ett tillstånd i miljön, dels genom att beskrivaen trendutveckling, dels genom att visa hur situationen är i förhållande till uppsattamiljömål/gällande miljökvalitetsnormer. För uppföljning av miljömålet Frisk luft behövs envidareutveckling och förbättring av de indikatorer som används idag, dels tillNaturvårdsverkets De Facto på nationell bas, dels till Länsstyrelsernas samverkansorganavseende miljömålssystemet (RUS)(www.rus.lst.se) på läns- och kommunnivå. Iföreliggande rapport, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag avNaturvårdsverket, görs en sammanställning av olika indikatorer, nationella ochinternationella samt en översyn av nuvarande indikatorer och datatillgång. Dessutom gesförslag på format för framtida indikatorer.Indikatorer är tänkta att kunna användas av en rad olika aktörer med olika kunskapsnivåeroch olika intressen. Utgångspunkten och ambitionen har därför varit att eftersträva ettlagom antal indikatorer som ska vara relevanta, kunna illustrera trender, vara lätta att förstå och omfatta tillräckligt med underlagsdata för att vara trovärdiga.Sammanfattningsvis föreslås beräkningen av indikatorer främst baseras på:års- eller vinterhalvårsmedelvärden för trenduppföljningdygns- eller timmedelvärden för uppföljning av miljökvalitetsmål/-normerurbana bakgrundshalter för trendergaturumshalter för korttidsmedelvärdenanvändning av samtliga tillgängliga mätdata, med avseende på såväl stationsantalsom startår (förutsatt tillräckligt antal stationer)befolkningsviktade medelvärdenregional uppföljning, baserad på zonindelning1I nedanstående tabell sammanfattas förslaget till framtida indikatorer för användning pånationell nivå. För den regionala redovisningen föreslås uppföljning med motsvarandeindikatorer för respektive zon, med reservation för vissa luftföroreningar (svaveldioxid,bensen, benso(a)pyren) där dataunderlaget under vissa år kan vara alltför begränsat.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ricklund, Niklas, et al.
(författare)
-
Luften i Sverige 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
