Kvävet -ett vattenvårdsproblem.

• Kväve förekommer i luft och vatten och ingår i allt biologiskt material. Kvävets kretlopp med dess processer, assimilation, kvävefixering, nitrifikation och denitrifikation, beskrivs och de två senare ingående. Kväveutsläpp till vatten sker i Sverige från industri, kommunalt avlopp, skogs- och jordbruksgödsling. Utsläppen från respektive grupp redovisas. Kväveföroreningar i luft tillförs mark och vatten via nederbörd. Miljöeffekter, främst eutrofiering och hälsorisker, diskuteras. Ett stort antal kvävereningsprocesser beskrivs. Fysikalisk-kemiska processer - brytpunktsklorering, jonbyte, ammoniakavdrivning och omvänd osmos - främsta användningsområde rening av industriavlopp med höga kvävehalter. Biologiska processer - nitrifikation och denitrifikation samt assimilation och landdeponering. Dessa är bäst lämpade för vatten med måttliga kvävehalter t.ex. kommunalt avloppsvatten. Denitrifikation och nitrifikation kan utföras i befintliga reningsverk. Kostnadsberäkningar redovisas där olika kvävereningsmetoder jämförs. Slutligen diskuteras behovet av kväverening i Sverige och möjliga åtgärder.

• Kväve förekommer i luft och vatten och ingår i allt biologiskt material. Kvävets kretlopp med dess processer, assimilation, kvävefixering, nitrifikation och denitrifikation, beskrivs och de två senare ingående. Kväveutsläpp till vatten sker i Sverige från industri, kommunalt avlopp, skogs- och jordbruksgödsling. Utsläppen från respektive grupp redovisas. Kväveföroreningar i luft tillförs mark och vatten via nederbörd. Miljöeffekter, främst eutrofiering och hälsorisker, diskuteras. Ett stort antal kvävereningsprocesser beskrivs. Fysikalisk-kemiska processer - brytpunktsklorering, jonbyte, ammoniakavdrivning och omvänd osmos - främsta användningsområde rening av industriavlopp med höga kvävehalter. Biologiska processer - nitrifikation och denitrifikation samt assimilation och landdeponering. Dessa är bäst lämpade för vatten med måttliga kvävehalter t.ex. kommunalt avloppsvatten. Denitrifikation och nitrifikation kan utföras i befintliga reningsverk. Kostnadsberäkningar redovisas där olika kvävereningsmetoder jämförs. Slutligen diskuteras behovet av kväverening i Sverige och möjliga åtgärder.

Nyckelord

avloppsvatten

rening

recipient

teknik

mark

biologiska effekter

kväve

kvävemetabolism

kväveassimilation

kvävefixering

nitrifikation

denitrifikation

kväveutsläpp

kväveföreningar

eutrofiering

försurning

hälsorisker

methemoglobinemi

nitrosaminer

vattenrening

kväverening

biologisk rening

aktivt slam

biofilmsystem

biobädd

biorotor

fluidiserad bädd

jonbyte

ammoniakavdrivning

brytpunktklorering

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)