Sökning: onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485" >
Målstyrningens förv...
Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning
-
- Persson, Anders (författare)
- Lund University,Lunds universitet,Utbildningsvetenskap,Institutionen för utbildningsvetenskap,Institutioner,Humanistiska och teologiska fakulteterna,Educational Sciences,Department of Educational Sciences,Departments,Joint Faculties of Humanities and Theology
-
Blennow, Katarina (redaktör/utgivare)
-
BlennowÖrbring, Pål Brunnström (redaktör/utgivare)
-
visa fler...
-
Örbring, David (redaktör/utgivare)
-
visa färre...
-
(creator_code:org_t)
- 2019
- 2019
- Svenska 16 s.
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 ; :22, s. 255-271
- Relaterad länk:
-
https://portal.resea... (primary) (free)
-
visa fler...
-
https://lup.lub.lu.s...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences (hsv//eng)
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Sociologi (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Sociology (hsv//eng)
Nyckelord
- högre utbildning
- målstyrning
Publikations- och innehållstyp
- kap (ämneskategori)
- ref (ämneskategori)
Hitta via bibliotek
Till lärosätets databas