Makten över rummet. Om genusperspektiv i samhällsplaneringen

• Spatial strategic planning generally focuses on public space and public arenas. By tradition they have been regarded as men’s domain but also as gender neutral. At the same time, private space and private arenas have been considered to be women’s domain and subordinated the public sphere. To what extend is the fact that today’s women and men are employed in the formal sector as well as expected to share the care of the home and family reflected in the field of planning? Has the field of planning been able to include government’s general goals for gender equality regarding these issues? Has it been able to bring to an end to the subordination of “private” in relation to “public”? These issues are discussed in the article and the conclusion is that the field if planning has not been successful in this respect. One reason is the lack of appropriate methodology. The challenge, especially for strategic planning, is embedded in the fact that its aim is to create spatial conditions for a future society characterized by gender equality. If contemporary inequality is the basis taken for granted when plans for the future are prepared, such inequalities are likely to be perpetuated rather than changed for the better. Conversely, if the starting point were a hypothetical future society based on gender equality, women’s traditional domestic experiences regarding care and household duties may be disregarded. Such experiences must be incorporated, but the question is how?

• Samhällsplanering, såsom kommunal översiktlig planering, fokuserar som regel på det offentliga rummet och den offentliga sfären. Av tradition har dessa områden betraktats som mäns område men också som könsneutrala. Samtidigt har det privata rummet och den private sfären uppfattats som kvinnors område och underordnat den offentliga sfären. Idag har såväl kvinnor som män lönearbete samtidigt som både kvinnor och män förväntas likvärdigt dela på hushållsarbete och omsorgen om familjen. I vilken utsträckning utgår dagens översiktliga planering från detta faktum? Har översiktlig planering lyckats integrera regeringens jämställdhetsmål i sin verksamhet, något som kravet på mainstreaming innebär. Har planeringen lyckats upphäva den traditionella underordningen av det privata gentemot det offentliga? Dessa frågor diskuteras i artikeln och slutsatsen är att översiktlig planering bedöms inte ha lyckats med uppgiften. En orsak är bristen på lämpliga metoder. Utmaningen, inte minst för översiktlig planering, ligger i att den skall skapa rumsliga strukturer för ett framtida samhälle karakteriserat av jämställdhet. Om dagens situation, med olika villkor för män och kvinnor, tas som givna i förslag till förändringar kan resultatet bli att man genom planeringen befäster denna situation snarare än förändrar den. Om istället framtidens jämställda samhälle tas som utgångspunkt, det vill säga ett samhälle med färre skillnader mellan mäns och kvinnors livsvillkor, är det stor risk att kvinnors erfarenheter, önskningar och drömmar byggda på dagens situation negligeras. Dessa erfarenheter måste synliggöras på något sätt, men frågan är hur? Dilemmat belyses genom att analysera maktrelationer i planeringens praktik liksom jämställdhetspolitiken utifrån både genusteori och planeringsteori. I artikeln visas på hur dilemmat kan lösas genom att använda sig av begrepp som produktion/betalt arbete samt reproduktion/obetalt arbete istället för att fokusera på vad som betraktas som kvinnors respektive mäns behov och intressen. Nyckelord: jämställdhet, genusperspektiv, översiktlig planering, produktion, reproduktion

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

equal opportunities

gender perspective

strategic planning

produktion

reproduktion

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)