För lärande ellerför betygsättning? Idrottslärarstudenters syn på en modell för bedömning av målspel

• Introduktion/IntroductionEn tilltagande akademisering av lärarutbildning under de senaste decennierna har inneburit att kurser innehållande olika former av rörelse inom idrottslärarutbildning har reducerats. I diskussionen om hur olika former av ämneskunskap för blivande idrottslärare ska värderas, så har frågor om bedömning av rörelseförmåga lyfts fram. Inom tex mål- och nätspel, ett populärt innehåll i skolämnet idrott och hälsa i Sverige, har bedömningsmodeller utvecklats och undersökts. En av de mer etablerade är Games Performance Assessment Instrument (GPAI).Syfte och teoretisk ram/Aim and theoretical frameworkSyftet med denna studie är att analysera och diskutera idrottslärarstudenters syn på undervisning och bedömning av GPAI i en målspelskurs på ett lärosäte i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten tas i Shulmans perspektiv på ämneskunskap (CK) och ämnesdidaktisk kunskap (PCK).Metod/MethodMålspelskursen som ingår i denna studie omfattar tre högskolepoäng och involverar sex lektioner (90 min) vardera av målspelen fotboll, handboll och basket, dvs. totalt 18 lektioner. Kursen ägde rum under studenternas första termin på ämneslärarprogrammet. Vid en av lektionerna i respektive målspel fokuserades GPAI specifikt. Under kursens två avslutande pass skedde bedömning och utvärdering av GPAI. Det empiriska materialet i studien består av en web-baserad utvärdering av de deltagande studenternas (n=95 studenter) syn på GPAI. Studenterna har fått skriva kommentarer om hur de upplevde att bli bedömda enligt GPAI och hur de ser på att använda GPAI i skolämnet idrott och hälsa. 85 kommentarer samlades in och analyserades. Studien genomfördes under september till december 2016.Resultat/ResultsResultaten visar att många studenter ser en potential i GPAI för att utveckla förmågan att analysera målspel. Flera studenter uttrycker dock också kritik mot GPAI avseende: relevansen för betygsättning i skolan, en upplevelse av orättvisa och utsatthet i bedömningen samt svårigheten i att observera och dokumentera ”in action”. De hävdade förtjänsterna med GPAI tycks främst relatera till lärande av ämnesdidaktisk kunskap medan kritiken tycks mer relaterad till betygsättning av ämneskunskap i målspel.Diskussion och slutsatser/Discussion and conclusionsStudenternas olika uttryck för potentialen med GPAI kan relateras dels till ett dynamiskt och situerat perspektiv på ämnesdidaktik (ett fokus på kontextuella skillnader och individuella erfarenheter), dels till en behaviouristiskt och statiskt perspektiv på ämneskunskap och ämnesdidaktik (fokus på tester och mätning). Vi menar att dessa olika perspektiv på lärarkunskap måste ses i relation till de epistemologiska perspektiv som dominerar den kontext där studien genomförs. En viktig slutsats är att även om de epistemologiska perspektiv som genomsyrar den ursprungliga konstruktionen och syftet med GPAI inte matchar den socialt kritiska och konstruktivistiska kunskapssyn som genomsyrar svensk idrottslärarutbildning, så har ändå vissa element i GPAI visat sig vara av värde för att utveckla ämnesdidaktisk kunskap i målspel.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Utbildning och lärande

Education and Learning

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)