Ett fysiskt aktivt liv? En etnografisk komparativ flerfallsstudie av förhandlingar och handlingsutrymmen under skoldagen

• IntroduktionSkolmiljöer presenteras ofta som en stor del av ’lösningen’ på att få unga att engagera sig i rörelse, eftersom i princip alla unga befinner sig i skolan under en tredjedel av dagen. Även om hälsofördelarna med fysisk aktivitet är väl dokumenterade, är anledningarna till att vara fysiskt aktiv eller inte relaterade till både individuella och kontextuella strukturer hos skolan som institution och de som befinner sig där under en skoldag. I den svenska läroplanen för grundskolan står det framskrivet i den allmänna delen att ”skolan ska också sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022). Trots detta verkar många skolor ha utmaningar med att ta sig an denna uppgift, och strävan efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet i skolmiljöer är mycket mer komplex än vid en första anblick.  Denna studie avser att studera hinder och möjligheter för ungas fysiskt aktiva liv under skoldagen, genom att undersöka skolans vardagsliv i relation till rörelse under ett läsår i fyra högstadieskolor.Syfte och teoretisk ramSyftet med denna etnografiska studie är att utforska de olika skolornas uppfattningar och praktiker kopplat till fysisk aktivitet under skoldagen, och hur elever och skolpersonal förhåller sig till möjligheter och hinder för att engagera sig i fysisk aktivitet i skolan.  I den här studien använder vi ett ekologiskt perspektiv, inspirerad av arbetet av Priestley, Biesta och Robinson (2015). Teorin betonar vikten av både individuella kapaciteter och kontextuella dimensioner, men framförallt mötet däremellan, där handlingsutrymme som ett fenomen uppnås i detta samspel.  Handlandet förankras i tidigare erfarenheter och aspirerar mot framtida mål, värderingar och strävanden. På detta sätt rymmer teorin aspekter som är både relationella och temporala.MetodDet här en etnografisk komparativ flerfallsstudie som har utförts av ett team på fyra forskare under tre två-veckorsperioder över ett års tid i fyra svenska högstadieskolor i Storstockholms området. Fältarbetet har involverat deltagande observationer, informella samtal och semistrukturerade intervjuer med skolledning, lärare, elevhälsoteam och annan personal, samt högstadieelever (13-14 år). Främst består materialet av fältanteckningar från omkring 700 timmar av fältarbete och 86 intervjuer med 102 respondenter (50 elever och 52 personal) över de fyra skolorna. Analys av det empiriska materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys.Resultat och diskussionPreliminära resultat visar att skolans struktur, logiker och miljöer tydligt påverkar möjligheterna för fysisk aktivitet under en skoldag. Ungdomsåldern under högstadiet är en period i livet där självständigheten ofta ökar. Elevers eget inflytande och delaktighet i hur de kan vara aktiva eller inte tilltar med deras utveckling i autonomi, och där fungerar fysiska aktivitetsbeteenden också som en social markör som informeras av könsrelaterade och sociokulturella strukturer. Skolans organisation förändras under högstadiet mot högre krav, större ämnesfokus och bedömning av elever, där utbildningsuppdraget och dess logiker starkt påverkar vad som värderas och prioriteras under en skoldag. Där blir rörelse, lek och (till viss del) svett ofta nedprioriterat och något oseriöst. Detta gör även att ansvarsfrågan kring ungas fysiskt aktiva liv hamnar ’mellan stolarna’ – i skolan som institution, mellan hemmet och skolan, och hos individen själv.  Framtida forskning bör vidare undersöka detta gränsland, där rörelse, hälsopromotion och skolans logiker möts, där (skol)strukturella och pedagogiska perspektiv inom folkhälsoforskning kan lyftas. Det skulle bidra till ett mer hållbart angreppssätt av rörelsefrågan i skolans miljöer.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Samhällsvetenskap/Humaniora

Social Sciences/Humanities

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)