Hybridundervisning vid Konstnärliga fakulteten. : Konferensbidrag vid Högre Pedagogisk Konferens, Göteborgs universitet 23 november 2021.

• Titel: Hybridundervisning vid Konstnärliga fakulteten Bakgrund: Enligt Hilli (2016) finns det motstridig forskning om hur väl det går att skapa en känsla av gemenskap i virtuella lärmiljöer. Vuopalas (2013) menar att denna känsla är svår att uppnå i synnerhet om undervisningen sker på distans. Ett kompetensutvecklingsprojekt har genom-förts under våren 2021 på institutionerna HDK-Valand (Högskolan för konst och design) och HSM (Högskolan för scen och musik) för att främja digital kompetens kring hybridundervisning bland undervisande personal vid Konstnärliga fakulteten. Projektet Hybridundervisning vid Konstnärliga fakulteten har syftat till att genom utvecklingsarbete med samtidig nätburen undervisning på campus och distans utprova metoder där fem deltagande lärare undersökt olika villkor, möjligheter och begränsningar i användandet av hybridundervisning, främst inom de estetiska ämnena inom lärarutbildning. Frågeställning: Hur uppfattar studenter hybridundervisning och vilka möjligheter respektive svårigheter ser de med denna undervisningsform? Vilka konsekvenser får avsaknaden av direkt interaktion i en fysisk miljö, exempelvis i form av samspelsmöjligheter för studenternas lärande och vilken betydelse har deras förkunskaper i detta sammanhang? Beskrivning av presentationen: Genomförandet av utvecklingsprojektet har skett genom komparativa jämförelser i form av likheter och skillnader mellan undervisning i olika kurser. De deltagande lärarna har samman-ställt sina resultat från sina utprövningar utifrån centrala teman som varit gemensamma i projektet, som relationen mellan det analoga och det digitala samt individuella och gruppunder-visningsmoment, användandet av olika verktyg och teknik, men också exempelvis tidsaspekter och rumslighet (lärmiljön), lärarrollen och det kommunikativa liksom förförståelse och erfarenhet (kroppslighet, tyst och uttalad kunskap) (Polanyi, 1966; Molander, 1996). Olika metoder har utprovats i undervisning i bild, drama, musik och didaktiska studier med estetisk inriktning, som i denna föredragning beskrivs genom två fallstudier från dels kompetensutveckling kring pedagogisk handledning för lärare i förskola/grundskola och musiklärarutbildning. Exempel ges utifrån observationer från distansundervisning i grupp i brukspiano i relation till den tekniska begränsning som omöjliggör samspel mellan studenterna i realtid över internet. Av tradition har instrumentalundervisning oftast skett i form av enskild undervisning. Dock har gruppundervisning kommit att bli betydligt vanligare under senare år. Erfarenheterna i projektet visar att vissa studenter med mindre förkunskaper än andra i gruppen har en risk att inte utveckla sitt lärande lika mycket som de som har större förkunskaper. De möjligheter till lärande som kan ske i form av utbyte av metoder, erfarenheter, inspiration och stöttning när studenterna musicerar tillsammans går förlorade i detta sammanhang. Det kan därför finnas behov av att diskutera vad just samspelet har för betydelse för studenternas lärande på sina instrument.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Lärande (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Learning (hsv//eng)

Nyckelord

Nyckelord: digitala verktyg

hybridundervisning

kompetensutveckling

högskolepedagogik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)