Hjältebolaget : En förstudie av företaget Hjältebolagets verksamhet med grundskoleelever i behov av extra stöd

• Upprinnelsen till denna studie var att företaget Hjältebolaget vände sig till Hälsoteknikcentrum i Halland, ett treårigt strukturfondsprojekt. Man ville få hjälp med att förstå sin egen verksamhet och accepterade då att två forskare genomförde intervjuer med företagets ägare och annan pedagogisk personal i verksamheten. Intervjuerna gjordes av Sara Högdin och Mikael Jonasson. Studien ägde rum under våren 2011 och finansierades av Hälsoteknikcentrum i Halland.Företaget arbetar med flera olika verksamheter riktade mot grundskolan och förskolan, där den huvudsakliga verksamheten vänder sig till grundskoleelever i alla åldrar som har särskilda behov av extra stöd. Utöver det arbetar företaget med utbildning och utveckling av lärare och annan personal i grund- eller förskolan. Eleverna kan ha många olika typer av bakgrunder och behov, men gemensamt för dem är att de av olika anledningar uteblir från den ordinarie skolverksamheten. De är ofta elever som under lång tid har skolkat från skolan och på så vis hamnat utanför klassgemenskapen och ligger efter i skolarbetet.Företaget skapar dels andra undervisningsformer, i form av uppdrag, för eleverna. Dels sker dessa uppdrag sker i samråd mellan föräldrar, skola, socialtjänst och elever. Verksamheten beskrivs utifrån ett koncept som de benämner för hjältepedagogik, där utgångspunkten beskrivs vara att stärka eleverna genom bland annat praktiskt pedagogiskt arbete och en tydlig struktur.Syftet med denna förstudie var att undersöka företagsverksamhetens olika delar i avsikt att försöka förstå: a) i vilken relation företagets olika verksamhetsdelar står till varandra och i relation till offentliga verksamheter; b) vilka pedagogiska och didaktiska delar som kan anses vara bärande för verksamheten, och därmed möjliga att fokusera på när verksamheten ska utvecklas.Avsikten var att utröna verksamhetens innehåll utifrån beskrivningar av företagets grundare och några av de anställda i företaget. Studien har en explorativ utgångspunkt och gör inte anspråk på att utvärdera företaget och dess verksamhet. Studien inkluderar både en beskrivning av hur man uppfattar sig som privat företag lokaliserat mellan två olika offentliga aktörer, socialtjänst och skola, samt hur man beskriver karaktären hos verksamheten man bedriver.Resultaten i denna studie visar att företagets olika delar samt de pedagogiska och didaktiska delarna går in i varandra och är svåra att separera. Företagets pedagogiska idéer som används i verksamheten är inte unika eller radikala i någon anmärkningsvärd grad. Det är snarare kombinationen av alla elementen gemensamt – verksamhetsutrymmet mellan offentliga verksamheter som inte vet hur de ska hantera situationen, den systematiska och strukturerade lärsituationen, kontaktytorna ut mot föräldrar, skola och socialtjänst och möjligen de hanterbara grupperna som utgör en styrka i verksamheten.Samtidigt utgör den gränsöverskridande verksamheten mellan socialtjänst och skola en risk eftersom det kan skapa kollision mellan olika systemtänkanden och professionaliteter. Det innebär att olika yrkesroller kan kollidera och att en tydligare legitimitet därför skulle underlätta den fysiska förflyttningen av individer från en verksamhet.Ett annat sätt att beskriva verksamheten är att se den som bestående av två delar med en gemensam ram – en grundläggande basverksamhetsdel och en utvecklingsdel. Basverksamheten utgörs då av uppdrag från skola och socialtjänst, medan utvecklingsdelen utgörs av utbildning av hjältepedagoger, utveckling av varumärket, spridning av konceptet och kursgården.Hjältebolagets arbete med eleverna grundare har utvecklat en modell som på många sätt ligger i linje med empowermentorienterat förändringsarbete. Enligt emporementorienterat lärande är det viktigt att motverka att lärare har makten gentemot elever att utforma utbildningen, bestämma innehåll och utforma lärandesituationer. Ett sådant lärande resonerar även med den nya läroplanen (LGR 11) som betonar att undervisningen i skolan ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och bidra till att utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.En av styrkorna i den pedagogiska verksamheten är den dokumentation av varje enskild uppgift som barnen arbetar med. Barnen dokumenterar själva det de har lärt sig och denna dokumentation redovisas tillsammans med lärandemålen i olika skolämnen. Detta är något som man borde lyfta fram som en professionell del i arbetet.Hjältebolaget har dock även flera utmaningar att ta ställning till och hantera i sitt kommande utvecklingsarbete med företaget. En svårighet som verksamheten dras med är att den består av många delar och att det är svårt att identifiera vilka delar som är bärande för verksamheten. Kanske är det helt andra inslag än de som vi har belyst i den här studien som är de mest betydelsefulla. Det är inte svårt att tänka sig att det handlar om att elever blir uppmärksamma och sedda som är det väsentliga och inte alls de metoder och pedagogiska utgångspunkter som används.  En utmaning hänger samman med att verksamheten är av exkluderande art. Även om företagets ambition är att föra tillbaka elever in i ordinarie skolverksamhet, är vägen dit en separerad verksamhet. Dessutom är det endast ett mycket begränsat antal elever som deltar i verksamheten samtidigt. Här gör sig två centrala frågeställningar gällande. Den första är om det skulle vara möjligt att arbeta med denna typ av verksamhet på ett inkluderande sätt, där eleven fick vara en del av en klassgemenskap? Den andra frågan är om verksamheten skulle kunna överföras på större grupper eller om möjligheten att lyckas återföra eleverna faktiskt ligger i småskaligheten snarare än metoderna?En utmaning för Hjältebolaget är att ständigt utveckla sina dokumentations- och kvalitetssystem i syfte att bli uppfattad som en professionell utförare. Här ingår de metoder och kartläggningar som sker av barnens intressen och behov är en fråga som kan undersökas vidare i utvärderingsform, till exempel i termer av om och hur de skiljer sig från skolans och socialtjänstens kartläggningar och förmåga att utgå från individernas behov. Skiljer sig dokumentationen och metoderna från det som görs i den ordinarie skolan? Hur skiljer det sig i så fall? En utvärdering av det slaget skulle i kunna hjälpa företaget att hitta egna kvalitetsinstrument. Ett sådant arbete innehåller t ex externa utvärderingar, vilket också pekas ut som en möjlig uppgift för en utvecklingsstudie inom ramen för Hälsoteknikcentrum i Halland.Ytterligare en utmaning är att företagsledarna som arbetar med verksamheten kan betraktas som eldsjälar. De ”brinner” för eleverna och för sin verksamhet. Problemet är att verksamheten kan hänga på dessa eldsjälar, vilket skapar svårigheter när verksamheten ska expandera eller spridas till andra delar av landet. Det kan vara svårt att rekrytera personal som är beredd att arbeta utifrån vissa av företagets utgångspunkter som att stötta och kontakta elever på kvällstid och helger. Det är viktigt att verksamhetens metoder dokumenteras och beskrivs utifrån teoretiska och metodologiska aspekter så att en expansion blir möjlig. I annat fall riskerar en expansion innebära en avknoppning med så stora lokala variationer att det inte går att tala om en gemensam metod. För att expandera krävs återigen en systematisk dokumentation av verksamhetens metoder och innehåll. En annan utmaning är kommunicerandet av varumärket ”hjältepedagogerna”. Verksamheten är bredare än vad begreppet förmår beskriva.Det är viktigt att poängtera att inom ramen för denna studie har vi inte undersökt om verksamheten verkligen innehåller alla sagda delar, utan det är helt baserat på det som företagsledare och pedagoger säger att de gör. Vi har inte heller utvärderat hur verksamma dessa delar är eller om det finns vissa delar som är mer centrala än andra. Inom ramen för denna studie har vi inte heller haft möjlighet att utvärdera verksamhetens metoder och undersöka resultaten. Det behövs fler och mer djupgående studier för att undersöka detta. En sådan studie skulle med fördel studera skolans och socialtjänstens inställning till verksamheten, föräldrars och elevernas erfarenhet av projektet samt undersöka hur elevernas situation och skolresultat förändras efter att de deltagit i projektet, både på kort och på lång sikt.Avslutningsvis kan sägas att denna studie genomfördes när företaget fortfarande befinner sig i en uppstarts-fas. Detta var någonting som inte var klart när studien inleddes utan framkom underhand. Företaget som har knappt två år på nacken är väl förankrad i en av landets kommuner men är ännu inte ett etablerat företag. Bristen på dokumentation började göra sig kännbart när företaget behövde expandera för att överleva. Företagsledningen har sedan studien startade påbörjat en dokumentation av verksamhetens metoder och innehåll. Denna studie kan bli en viktig del av deras fortsatta dokumentations- och utvecklingsarbete.

Nyckelord

Hjältebolaget

elever med behov av extra stöd

pedagogik

didaktik

socialtjänst

skola

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)