SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Berg Mikael)
 

Sökning: WFRF:(Berg Mikael) > Rödlistade arter i ...

Rödlistade arter i Kalmar läns odlingslandskap - en analys av deras förekomst jämfört med nuvarande kännedom om värdefulla områden i odlingslandskapet.

Länsstyrelsen i Kalmar län, 1996
Svenska.
Serie: Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, 0348-8748
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Syftet med projektet är att se hur väl rödlistade arter i odlingslandskapet fångats upp i ängs- och hagmarksinventeringen, i Kalmar län. Detta för att få ytterligare underlag inför prioriteringen av områden i en framtida miljöövervakning. För att jämföra kända värden i odlingslandskapet och områden som är viktiga för rödlistade arter gjordes en GIS-analys mellan rödlistade arter och ängs- och hagmarksinventeringen samt de tidigare avtalsområdena för NOLA och landskapsvård. Därtill gjordes en inventering av rödlistade arter i naturbetesmarker i Odensvi socken. Västerviks kommun och Persnäs socken, Borgholms kommun. I Odensvi inventerades fjärilar och i Persnäs inventerades fjärliar och svampar. Vid fjärilsinventeringen inventerades och naturvärdesbedömdes 127 områden/delområden i Odensvi respektive 80 stycken i Persnäs. Vid svampinventeringen inventerades sammanlagt 66 områden/delområden i Persnäs. Områdenas naturvärden bedömdes och jämfördes sinsemellan och med ängs- och hagmarksinventeringen. Både vid fjärils - och svampinventeringen påträffades många naturliga fodermarker som bedömdes värdefulla och som inte tagits med i ängs- och hagmarksinventeringen. Till stor del beroende på att urvalskriterierna för flygbildstolkningen har skilt sig åt mellan de olika inventeringarna men även att bedömningarna har skilt sig åt mellan olika inventerare. Några högt klassade områden har en relativt hög krontäckning (fjärils- och svampinv.) och det finns även några gödselpåverkade områden (fjärilsinv.) Det gemensamma för dem är dock att de hyser eller har goda förutsättningar att hysa, hävdberoende, rödlistade arter. Vid fjärilsinventeringen visade sig att marker i måttlig eller svag hävd var artrikast. Detta då många arter är knutna till blommande örter. Vid svampinventeringen noterades att koncentrationer av svampar ofta fanns i en mossmatta på nordsidan av enbuskar. Mossmattan bevarar fuktigheten bättre än omgivande marker och ger upphov till goda förhållanden för vaxskivlingar, jordtungor och fingersvampar m.fl. Vid GIS-analysen noterades att majoriteten av rödlistade och hävdberoende växter inte fångats upp i de tidigare Nola-landskapsvårdsavtalen, ängs- och hagmarksinventeringen eller inom områden som är skyddade enligt naturvårdslagen. Dels var det arter som är mycket starka indikatorer, som honungsblomster och fältgentiania. Andra arter som är hävdgynnande men som återfanns i miljöer som inte är naturliga fodermarker, t.ex. vägkanter. En GIS-analys gjordes mellan Nola- landskapsvårdsavtalen och äng- och hagmarksinventeringen. Det visade sig att många värdefulla ängs- och hagmarksobjekt saknade avtal. För klass 1 saknar 18025,6 hektar avtal. För klass 2 och 3 är motsvarande siffror 2720,7 respektive 3912,7 hektar. Förklarinegn till detta är att: -Det fortfarande finns värdefulla marker men att avtal inte kan tecknas då djurhållningen har upphört. -I enstaka fall ville inte brukaren teckna något avtal. -Enstaka landskapsvårdsavtal med naturliga fodermarker kan ha missats vid digitaliseringen. -En översyn av naturvärdesklasserna har gjorts, vilket medfört att några områden har fått ett högre värde och fanns tidigare inte med i åtgärdsplanen för bevarandeprogramet. Det finns även en stor areal naturvårdavtal (fr. a. landskapsvårdsavtal men även en liten del NOLA) som inte finns med i ängs- och hagmarksinventeringen. En del av dessa är troligen områden som inte fångats upp i ängs- och hagmarksinventeringen andra utgörs av kultiverade betesmarker. Naturliga fodermarker minde än 2 hektar utgör 37 % av den totala arealen, enligt flygbildstolkningen, i Odensvi socken. För Persnäs socken motsvarade siffran endast 1,5 %. Detta indikerar att, på Kalmar läns fastland, utgörs en stor del skogs- och mellanbyggdens naturliga fodermark av områden mindre än 2 hektar, Mycket är oklart när det gäller utbredningen av biologisk mångfald i naturliga fodermarker inom länet. En rad kompletteringar behövs för att få ett bättre kunskapsläge både i bevarandearbetet och inför en miljöövervakning av naturliga fodermarker.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Kalmar län
Lavar
Mossor
Jorbrukslandskap
Meddelande 1996:15
Fjärilar
Kärlväxter
Storsvampar

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy