SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:hh-43355"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:hh-43355" > Hållbara leadereffe...

  • Holmquist, Mats,1954-Högskolan i Halmstad,Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) (författare)

Hållbara leadereffekter i teori och praktik: Delrapport 2 : Utvärderingsrapport 2020:1

  • BokSvenska2020

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • Jönköping :Jordbruksverket,2020
  • 68 s.
  • electronicrdacarrier

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:hh-43355
  • https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43355URI

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska
  • Sammanfattning på:svenska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

  • Ämneskategori:ref swepub-contenttype
  • Ämneskategori:rap swepub-publicationtype

Anmärkningar

  • I denna delrapport 2 är vårt syfte att undersöka vilka effekter som uppstått en tid efter projektens avslutande och vad som orsakat det. För att svara på det har vi först, med stöd av tidigare forskning och EU, definierat att effekterär strukturella förändringar i lokalsamhället. Mervärden, dvs. faktorer som exempelvis socialt kapital, livskvalitet, attraktivitet, lokala nätverk, skapande av nya materiella resurser, är bra och viktiga förutsättningar, men inte tillräckliga för att nå de långsiktiga politiska målen med Leader. Vi har bett verksamhetsledarna tillsammans med ordförandena i 14 leaderområden att välja ut två projekt i förra programperioden som de anser varit effektrika. Vi har läst slutrapporterna från dessa 24 projekt och intervjuat deras projektägare eller projektledare. Datamaterialet har vi sammanställt, effektbedömt och analyserat. Resultatet visar att dessa projekt skapar klart fler mervärden än strukturella förändringar. De mervärden som lever kvar är huvudsakligen fysiska och sociala men även i form av planer. Strukturella förändringar som lever kvar är befolkningsutveckling, besöksökning, ökat företagande, fler arbetstillfällen samt bibehållen eller ökad service och välfärd. I en särskild analys av betydelsen av att utforma projektansökningar som innehåller ett tydligt utformat effekttänk kan vi inte slå fast något samband mellan ansökningarnas effektinnehåll och de strukturförändrande effekter som noterats. Slutsatsen är att det förvisso är viktigt att utforma projektansökningar som har ett utvecklat effekttänk, men att detta inte är ett tillräckligt villkor för att senare nå faktiska effekter. Det krävs ytterligare faktorer för att driva på effektskapandet. De framgångsfaktorer som lyfts fram i intervjuerna är att (1) ha en långsiktig målbild och att vara en del i en pågående lokal utvecklingsprocess, (2) lokal samverkan, sammanhållning och engagemang, (3) lokal förankring och lokalt inflytande samt (4) affärsmässighet, likviditet och hållbar finansiering. Våra rekommendationer är att Leader kan ge mer effekter genom att (1) flytta fokus från projektresultat till lokala utvecklingseffekter, (2) klargöra effekttänkandet/ interventionslogiken i nationella program, lokala strategier och insatser, (3) utforma rutiner och stöd som efterfrågar och driver strukturella förändringar samt (4) utvecklar en lärande och innovativ organisationskultur.

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Johansson, JörgenFörvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige (författare)
  • Högskolan i HalmstadCentrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) (creator_code:org_t)

Internetlänk

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy